Throwback Thursday: En Tidresa till Viksta Traktormuseum

Throwback Thursday: En Tidresa till Viksta Traktormuseum

I juni 2022 öppnade vi dörrarna till det förflutna med ett besök vid Viksta Traktormuseum, en pärla belägen i hjärtat av Uppland. Museet, som hyser en imponerande samling av motorhistoria, framhäver den teknologiska utvecklingen och det agrara arv som format vårt landsbygdslandskap.

Med över 150 exemplar, från de mest rustika till de banbrytande traktorerna, erbjuder museet en unik inblick i den mekaniska evolutionen som stöttat den svenska jordbrukaren genom årtionden. Bland de utställda maskinerna fanns allt från den robusta Moline Universal, känt som ”Järnhästen”, till den eleganta och effektiva Volvo BM 814, vilka speglar de dynamiska förändringarna i lantbruksmekaniseringen.

Ett besök hos Viksta Traktormuseum är inte bara en hyllning till de mekaniska bestarna som en gång styrde åkrarna, utan också en påminnelse om de hårt arbetande männen och kvinnorna vars liv och levnad har varit oupplösligt knutna till dessa maskiner. Museets skickligt renoverade exemplar, varje med sin egen historia, väcker minnen och erbjuder nya generationer en chans att förstå det hårda arbete och den innovation som ligger bakom det svenska jordbrukets framgång.

Viksta Traktormuseum står som en tyst vittne till det industriella arvet och den agrara själen som präglat vår nation. Det är en plats där historien inte bara bevaras utan också firas. Museets engagerade frivilliga, som lägger ned otaliga timmar på underhåll och restaurering, förtjänar vårt största tack. Deras arbete säkerställer att denna del av vårt kulturarv fortsätter att inspirera och utbilda.

För mer information om ”Viksta Traktormuseum”, kan du läsa hela artikeln i BM-Bladet, Årgång 13 Nr 2, Juni 2022. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

Throwback Thursday: När BM-Volvo Buster 400 förvandlades till en 438

Det var i marsnumret 2020 av BM-Bladet som vi för första gången fick ta del av den fascinerande berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400, ägd av den då blott 13-årige Sebastian Olzon, genomgick en transformation till något ännu mer imponerande – en 438. Denna resa är inte bara en berättelse om teknisk modifikation utan också en skildring av passion, arv och innovation inom den svenska traktorhistorien.

Sebastian, uppvuxen på en gård med både köttdjur och spannmålsodling, hade redan tidigt ett brinnande intresse för äldre BM-traktorer. Det var efter ett köp via en annons på Blocket 2018 som Sebastian och hans Buster 400 inledde en resa som skulle leda till en omfattande transformation av traktorn. Med stöd av sin morfar Håkan, som hade ett förflutet som servicemontör, inleddes ett projekt som sträckte sig väl bortom enbart kosmetiska förbättringar.

Projektet innebar inte bara att förbättra belysningen och göra mindre justeringar, utan det växte snabbt till en plan om att genomföra en fullständig översyn av traktorn. Bland annat planerades överföringen av en stor framvagn från en skadad T430 till Buster 400, en utmaning som krävde både kreativitet och teknisk skicklighet. Dessutom utforskades möjligheten att implementera en styrorbitrol från en tröska, en idé som vid tidpunkten var både innovativ och ambitiös.

Ett av de mest intressanta inslagen i projektet var valet av färg. Efter mycket forskning och överväganden fastställdes slutligen färgkoderna för att återskapa traktorns ursprungliga utseende så troget som möjligt, vilket också gav en inblick i de utmaningar som restaureringsprojekt ofta ställs inför.

Detta projekt är ett lysande exempel på den svenska ingenjörskonstens och mekanikens rikedom, där tradition möter innovation. Sebastians och hans morfars arbete visar på en djup respekt för arvet från BM-Volvo samtidigt som de vågar tänja på gränserna för vad som är möjligt.

För mer information om ”Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. (Nr 1, Mars 2020). Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

Tillbakablick Volvomuseum nummer 1 från mars 2023

I denna #ThrowbackThursday blickar vi tillbaka till BM-bladets nummer 1 från mars 2023, där en omfattande artikel kastade ljus över Volvo Museums betydelsefulla bidrag till fordonshistorien. Artikeln inledde med en historisk återblick på museets grundande 1995 och dess strategiska placering vid Skandiahavnen, nära Volvo’s hjärta utanför Göteborg. Läsarna fick en detaljerad genomgång av museets samlingar, som inkluderar runt 90 fordon – från personbilar, lastbilar och bussar till mindre väntade inslag som Volvo Penta motorer för båtar och industri. Särskilt fokus lades på utställningen ”Samhällets Tjänst”, som presenterade fordon använda av tjänster som polis och räddningstjänst.

Reportaget underströk även museets fasta utställning som började med den ikoniska modellen OV 4, och hur samlingen framställs kronologiskt från 1927 fram till de tidiga 2000-talen. Artikeln avslöjade också museets planer på en spännande framtida expansion och berättade om deras konceptbilar och prototyper.

Förutom fordonen, tog artikeln oss också genom Volvo’s varierande industriella områden, inklusive segmentet Volvo Penta och deras marin- och industriapplikationer, samt betonade deras viktiga roll i Volvo’s diversifierade verksamhet.

Denna resa genom Volvo’s historia var inte bara en berättelse om bilars utveckling, utan också en hyllning till de människor och samhällstjänster som har gjort Volvo till ett namnkunnigt och älskat varumärke.

För mer information om ”Volvo Museum”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet, Årgång 14, nr 1, Mars 2023. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

Kallelse till årsmöte i Svenska BM-klubben 2024

Svenska BM-klubben inbjuder alla medlemmar till det årliga årsmötet som kommer att äga rum på Munktellmuseet i Eskilstuna, lördagen den 13 april.

Dagordningen följer stadgarna, och alla handlingar kommer att vara tillgängliga på mötet. För att underlätta planeringen ber styrelsen att medlemmar anmäler sitt deltagande senast den 2 april, antingen via telefon på 070-977 99 90 eller via e-post till kontakt@bmkklubben.se.

Kaffeservering börjar kl. 12.00 och själva mötet startar kl. 12.30. Efter diskussioner och beslut ser klubben fram emot att avnjuta en gemensam lunch kl. 13.30.

Eventuella ändringar inför mötet kommer att meddelas via klubbens hemsida. Varmt välkomna!

Smörjproblem av vipparmsbrygga Throwback Thursday

Throwback Thursday! 🔧🛠️ Denna vecka tar vi en titt tillbaka på ett informativt inlägg från BM-bladet, Årgång 11, Nr 2, juni 2020, där vi fick lära oss om ett vanligt och tråkigt problem som kan drabba alla som arbetar med traktorer – smörjproblem av vipparmsbrygga.

I artikeln diskuterades de problem som kan uppstå när man använder mineralolja i motorn på traktorer och underhåller inte regelbundet bytet av olja med tiden. Ett slående inslag i artikeln var att mineralolja inte har samma renande effekt som syntetolja, vilket kan leda till oönskade effekter som tärningar och packningar på grund av oljans förmåga att försämra smörjningen över tid.

Detaljerade beskrivningar gavs om hur viktig det är att hålla vipparmsbryggan fri från oljeläckor och hur man skall gå tillväga för att rengöra och rätta till problem som kan uppstå när oljan inte cirkulerar som den ska. Illustrationerna visade tydligt hur oljan från vipparmsaxeln inte nådde fram till vipparmar och stödstänger, vilket är avgörande för att motorn ska fungera optimalt.

Läsaren fick en genomgång av hur man identifierar och åtgärdar dessa smörjproblem, med tydliga anvisningar och bilder som visade varje steg i processen, från hur oljan rinner genom komponenterna till justering av ventilerna.

Det var en praktisk och djupgående artikel som inte bara utbildade utan också underströk vikten av regelbundet underhåll för att hålla dessa kraftfulla maskiner i topick.

”För att dyka djupare in i detta ämne och få mer praktiska tips, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet, Årgång 11, Nr 2, juni 2020. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

Uddevalla veteranfordonsmarknad från 2023. En tillbakablick.

Throwback Thursday! 🚜 I dag blickar vi tillbaka på en artikel som publicerades i BM-bladet 2023-3 och som ger oss en underbar inblick i Uddevalla Veteranfordonsmarknad.

Artikeln skildrar en marknad fylld av nostalgi och entusiaster där traktorer inte bara var en attraktion, utan snarare huvudpersoner. Det var den 22 april på Glimminge Motorstadion som marknaden slog upp portarna och välkomnade besökare till ett hav av veteranfordon och relaterade föremål. Man kunde finna böcker om traktorer, samlingsobjekt och även traktorer i full skala som drog blickarna till sig.

Det var en plats där samtal flöt lika smidigt som oljan i en välskött motor, med diskussioner om allt från de utställda objektens historia till handelstips. Besökare kunde även skåda sällsynta Volvo BM-exemplar och andra traktorer, vissa med en färgstark historia som speglades i deras unika ID-färger.

Förutom de imponerande maskinerna och litteraturen, var det små detaljer som SOS-Slangen som påminde oss om den tid då tillbehör och reservdelar var minst lika viktiga som de maskiner de tjänade. Berättelsen om marknaden var en resa genom tid, teknik och gemenskap.

Det är dessa ögonblick och samlingar som håller historien levande och som BM-bladet skickligt fångade i sin artikel. Ett stycke historia som inte bara berättar om fordonen utan också de människor som håller deras arv vid liv.

För mer information om Uddevalla Veteranfordonsmarknad, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet, Årgång 14, nr 3, september 2023. Om du är medlem kan du läsa artikeln

Vännäs Motormuseum

Den här veckans Throwback Thursday tittar vi tillbaka på artikeln “Vännäs Motormuseum” från BM-bladet, Årgång 14, nr 3, september 2023.

Artikeln ger en inblick i Vännäs Motormuseum, som är beläget på den gamla militära lägerplatsen i Vännäs. Museet erbjuder en omfattande samling av traktorer, bilar, tändkulemotorer, och mopeder. Det är en plats där besökare kan uppleva och lära sig om historiska fordon och maskiner. Museet har också utställningar med uppbyggda miljöer som visar hur det var förr i skolsalar, hem, affärer och gamla smedjor .

En av grundarna och pådrivaren för museet är Lennart Olofsson, som fortfarande är aktiv i föreningen. Museet har genomgått en omfattande renovering och utveckling sedan det öppnades 1993, och det finns en ständig strävan att utveckla museet med nya föremål och miljöer. Temat för museet är att hela familjen ska ha behållning av att göra ett besök, och man strävar efter att visa föremål med anknytning till Vännäsbygden samt udda eller unika föremål.

För att läsa hela artikeln och andra artiklar i BM-bladet, kan du besöka BM-klubben (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Artikeln ger en fascinerande inblick i Vännäs Motormuseum och dess betydelse för att bevara och visa upp historiska fordon och maskiner. Det är en plats där besökare kan lära sig om och uppskatta den tekniska industrihistorien och dess utveckling genom tiderna.

Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad

Gott Nytt År alla! I denna årets första Throwback Thursday så kommer vi att kolla närmare på artikeln ”Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad”. I den här artikeln kan ni läsa om den revolutionerande utvecklingen av skogsmaskiner som tog plats under 1960-talet, med fokus på den anmärkningsvärda ingenjören Lars Bruun och hans samarbete med Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA).

Ta en stund att följa med på resan tillbaka till 1961, där Bruun tar sig an den stora uppgiften att skapa en ny lastbärande, ramstyrd hjulburen skogsmaskin, som skulle komma att bli känd som skotaren.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad

1961 fick ingenjören Lars Bruun i uppdrag av Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA), grundat 1939, att ta fram en lastbärande ramstyrd hjulburen skogsmaskin av typen skotare. Bruun utgick från traktorn BM Boxer 350 med borttagen framaxel och en ihopbyggd enaxlad drivkärra. Resultatet blev en maskin med hydraulisk ramstyrning, drivning på samtliga fyra hjul och en hydraulisk vikarmskran från Hiab.

Till skillnad från andra maskintillverkare, t ex Livab, drevs bakaxeln av en hydraulmotor istället för en mekanisk axel. Lastkapaciteten var på 9,5 ton. Maskinen presenterades 1962 och kom att benämnas VSA Brunett eller Boxer Brunetten. 1966 lanserade VSA skotarna Brunett 5000 och Brunett 9000, vilka byggde på grundtraktorerna Ford 5000 och County super 6.

Sistnämnda var i grunden en traktor från Ford. Orsaken till traktorbytet var för att, Bruun ansåg att Boxerns bakaxel var för klen och att Fords var betydligt starkare. Dessutom ansågs Fords traktorkonstruktioner som modernare. 1967 presenterade Lars Bruun och VSA processorn Brunett 9000, vilken kvistade, kapade, sorterade och buntade rundvirket i skogen.

Maskinen byggdes på 9000 skotarens chassi. Processorn bestod av en vridbar kranbom med grip, som lyfte upp trädstammen på upparbetningsenheten, vilken i sin tur bestod av en koniskt räfflad frammatningsrulle, kvistningsverktyg i form av slagor, klinga för kapning och en underliggande…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 2 Juni 2017. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Möte med Tomten på årets Listaträff

Den här veckans Throwback Thursday tar oss tillbaka till det årliga Listaträffet, en händelse som aldrig slutar att överraska och charma deltagare och besökare. Istället för att stå bakom Munktellmuseets informationstält, gick vi in i rallyts hjärta som ivriga besökare.

En omväxlande vändning som förde oss närmare evenemangets pulserande kärna och gav oss en unik inblick i dess mångfacetterade charm.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Möte med Tomten på årets Listaträff

Det är inte svårt att hitta en vagn att åka med i eftersom flertalet av de nästan 200 traktorerna har någon form av släp tillkopplat efter sig. Vi råkade på en gammal bekant som bjöd oss att sitta upp på hans tvåaxlade kärra som dagen till ära utrustats med passagerarsäten från gamla Volvo 240-bilar och som således bjöd på en alldeles utmärkt komfort. Den officiella starten på rallyt sker traditionellt med att socknens präst önskar alla deltagare lycklig färd och dessutom läser välsignelsen över oss alla.

Antalet startande ekipage var i år lite mindre än fjolårets men uppgick till drygt 180 stycken vilket innebar att det tog närmare en timme efter start innan den sista traktorn kom iväg. Vi fick själva vänta en dryg halvtimme. Efter defilering förbi startplatsen där en sakkunnig från Bondlurkarna presenterade traktorekipagen, så bar det iväg ut på små vägar, över gärden, in i skogar, genom träddungar och över gårdstun.

Det vore fel att ens försöka återge vilka vägar vi åkte på men om jag säger att turen tog nästan en och en halv timme utan stopp så förstår nog läsaren hur långt det var. Av tradition sitter det folk utefter vägen och vinkar medan de avnjuter en kopp kaffe i det vackra men något kyliga vårvädret och lyssnar på ljuden från allehanda traktorer.

Vägvalet är nytt varje år och var som vanligt gjort med omsorg och innehöll en mängd överraskningar. I år hade de lagt upp rutten så att man ungefär halvvägs möttes på den smala grusvägen mitt emellan två gårdar.

Det var här han dök upp, den kände tomten från Munktellmuseet i…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 4 December 2017. Vill ni läsa hela artikeln Möte med Tomten på årets Listaträff eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

De gröna tröskorna från Morgongåva

Den här veckans Throwback Thursday tar oss med på en sentimental resa tillbaka till tiden då de gröna tröskorna från Morgongåva regerade de svenska fälten. Väldigt många av oss har nog, antingen personligen eller genom berättelser, erfarit det nästan hypnotiska synet av en grön, bogserad Aktiv M i arbete under skördesäsongen.

Denna tröska har gjort mer än att bara befästa sig som ett mekaniskt underverk; den har även skapat ett oöverträffat avtryck i Sveriges jordbruks historia. Med en produktion som sträcker sig till imponerande 17 950 stycken, står Aktiv M som troligen den mest framställda skördetröskan i Sverige.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | De gröna tröskorna från Morgongåva

Väldigt många har nog tröskat, eller sett någon tröska med en grön, bogserad Aktiv M. Tröskan var utan tvekan en stor succé och förmodligen den mest tillverkade skördetröskan i Sverige: 17 950 stycken tillverkades. Tröskorna fanns först enbart med säckanordning. Alltså en plattform där någon stod och hanterade och bytte säckar.

Efter hand kom tröskorna med modern tank och tömningsskruv. Det gick också att köpa delar för att bygga om till tank i efterhand. Spannmålshanteringen övergick snabbt från säckhantering till bulk under 1960-talet. De första Aktiv tröskorna, som undantagsvis också kunde gå under namnet Aros, började byggas 1948. Skärbordet är på fem fot.

– Eftersom tröskverket i princip är lika brett som skärbordet har tröskan överraskande god kapacitet, menar Åke Andersson, som odlar några få hektar spannmål varje år. Tröskar gör han med en Aktiv M och en Volvo T 24.

– För det mesta orkar den lilla traktorn, om det inte blir för bra skörd. Då går det tungt. Jag har modernare traktorer, men uppskattar sikten i en öppen traktor. Åkes tröska är en sen modell. Men modern kamhaspel delvis i plåt och en inbyggd hydraulpump som används för att…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 4 December 2018. Vill ni läsa hela artikeln De gröna tröskorna från Morgongåva eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).