BM-maskiner i uniform 3

/i

Veckans throwback thursday så reser vi tillbaka i tiden då BM-maskiner användes inom det militära. Artikeln heter BM-maskiner i uniform 3 och handlar om olika BM-maskiner som man använde inom det militära.

God läsning!  

Ett smakprov från – BM-maskiner i uniform 3

Gröna arbetsfordon, dumprar, väghyvlar och traktorgrävare Ingenjörtrupperna verkade ofta i samhällets tjänst. Vid översvämningar byggdes skyddsvallar.

Man hjälpte till att bärga fastkörda grävmaskiner och röjde snö under besvärliga vintrar. Krigsbroar av olika slag uppfördes temporärt när gamla broar revs och nya uppfördes.

Speciellt under 1950-talet tillfördes ingenjörstrupperna ny materiel i form av bandschaktare, bandlastare liksom mobilkranar och hjullastare. Motordrivna fordon och maskiner hade kommit för att stanna.

Även hydrauliska grävmaskiner, hjullastare, dumprar samt grävlastare och väghyvlar fick senare stor betydelse i utbildningen av värnpliktiga soldater. Till ingenjörsförbanden rekryterades främst värnpliktiga som i det civila hade erfarenheter av arbete med anläggningsmaskiner.

Soldaterna byggde skogsvägar och utförde anläggningsarbeten exempelvis när krigsbroar monterades. Med olika maskinresurser utfördes markarbeten till pjäsställningar och värn.

Det förekom uppdrag som att bärga välta järnvägsvagnar, anlägga fotbollsplaner, utföra dikningsarbeten, riva skorstenar, vattentorn och kalkugnar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 1 mars 2020. Vill ni läsa hela artikeln BM-maskiner i uniform 3 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

50 år med Dumperfrakt

/i

I det här throwback thursday inlägget så har vi tagit fram en artikel i från BM-bladet arkivet som heter 50 år med Dumperfrakt. Här nedan så kan ni läsa ett kort utdrag ur artikeln.

God läsning!  

Ett smakprov från – 50 år med Dumperfrakt

Sven-Arne Karlsson (70 i sommar) är född och uppvuxen i Konungsö, Västermo. Under sin barndom så bodde hans familj granne med hans farfar, som sedermera runt 1956–57 köpte en ny Volvo T-24.

Det var startskottet på Sven-Arnes motor- och maskinintresse. Han började sin karriär i liten skala genom att skruva med cyklar, trimma mopeder där han föredrog Victoria, fixade EPA-traktorer och motorcyklar (Monark Blåstinget).

Vartefter intresset växte införskaffades billiga verktyg. Ett typiskt drag för Sven-Arne är att han köper begagnat, skruvar och mekar så att ”maskinerna” fungerar igen. Därefter så säljer han dem vidare.

1971 bosatte sig Sven-Arne i Borsökna, Eskilstuna, där han bodde till 1978 då han flyttade till Skoga. Här byggde han upp sin allra första egna verkstad komplett med el- och dieselservice, däckverkstad, allahanda verkstadsmaskiner och rikligt med verktygsutrustning, liftar och så vidare.

Nu började han köpa in anläggningsmaskiner för att gå igenom dem och få dem fullt fungerande. Han samlar även på maskiner och har bland annat cirka 100 traktorer och andra veteranmaskiner inkluderat dumprar som…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 2 juni 2019. Vill ni läsa hela artikeln 50 år med Dumperfrakt eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Besök hos en BM-Volvo familj

/i

Veckans throwback thursday handlar om ett besök som görs hos en BM-Volvo familj. Artikeln är hämtad ifrån BM-bladet arkivet och heter Besök hos en BM-Volvo familj.

God läsning!  

Ett smakprov från – Besök hos en BM-Volvo familj

Vägbeskrivningen lät så enkel, följ Svartåns dalgång söderut och när du passerat 50-skylten åker du en bit till så ser du några traktorer och då är du framme. Orden var Janne Jonssons, allmän expert på BM och han hade ordnat så att vi skulle få gästa familjen Nilsson och se på deras BM-traktorer.

Fantastiskt så välvårdade de var! Där stod de uppradade dagen till ära och strax intill stod hela familjen med respektive och väntade. Efter att ha hälsat tyckte mamma Eira att först skulle vi dricka förmiddagskaffe då det var förberett för detta på verandan.

Där dröjde det inte många minuter förrän pappa Göte, som passerat 80 med marginal, började berätta om gamla tider. Hur hans far Ivar kom till gården 1918 och började legosåga i bygden med en råoljemotor som drivkälla och hur han startade upp en maskinstationsrörelse där Göte så småningom ingick.

Den första traktorn var en Munktell typ 22. På slutet av 60-talet började Ivar även att demonstrera maskiner åt Jöhnckes, som då var återförsäljare för BM i Östergötland. År 1949 köptes den första Volvon en T31 och några år senare en Mustadlastare till en T24.

Denna lastare flyttades sedan över till en Victor 1959, som användes hela somrarna för gödsellastning fram till 1970 utan ett enda kopplingsbyte. Märkligt! – Givetvis har det funnits en Boxer bland traktorerna liksom en 400, säger sönerna Göran och Hans som nu går in och stöttar pappas berättelse….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 3 september 2019. Vill ni läsa hela artikeln Besök hos en BM-Volvo familj eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Bolinder-Munktells första dieselgeneration

/i

I den här veckans throwback thursday så kolla vi tillbaka på artikeln Bolinder-Munktells första dieselgeneration. Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet och nedan kan ni läsa ett utdrag ifrån artikeln.

God läsning!  

Ett smakprov från – Bolinder-Munktells första dieselgeneration

Man började sonika att sondera terrängen för en ersättningsmotor av något slag. Då BM och Volvo var konkurrenter på traktorsidan ville man inte följa dom i deras fotspår när det gällde motorer även om visst komponentsamarbete fanns där redan.

Man började prova olika varianter på motorer bl a den danska Bukhmotorn för att lära sig mer om dieselmotorn. Efter många diskusioner på högsta nivå inom företaget så kom man fram till att börja samarbeta med Volvos lastbilsdivision då dessa kommit med sin första dieselmotor 1946.

Den motor BM inriktade sig på var Volvos VDC motor (Volvo diesel generation C) – en 6,13 liters toppventilers med direktinsprutning på 100 hästkrafter. Tanken från BM var att göra mindre varianter på denna motor för eget bruk men med denna som grundstomme i utvecklingsarbetet.

Planerna var från 1 cyl. upp till 4 cylindrig motor för eget bruk och även sälja motorer/chassier till andra för påbyggnader. På vårvintern 1952 var den första traktorn i den nya 105-motorserien BM 35/36, med 1053-motorn, färdig för presentation.

Detta var en mellanmodell som marknaden saknade i denna storleksklass från BM. Från tändkuletiden fanns dock BM 21 och BM 10 kvar som skulle få hänga med ett tag till. Bakpartiet med växellåda och bakaxel var i stort sett identiskt med Volvos mellanstora traktor… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 2 juni 2012. Vill ni läsa hela artikeln Möte med små skalamodeller eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Möte med små skalamodeller

/i

Då var juli här och med den så kommer såklart en helt ny throwback thursday som i vanlig ordning går att läsa på torsdagar. Den här veckans throwback thursday så har vi hittat en spännande artikel som heter Möte med små skalamodeller.

God läsning!  

Ett smakprov från – Möte med små skalamodeller

Att vara redaktör för en klubbtidning som BM-bladet är roligt nästan jämt. Men vissa dagar är det extra trevligt. En sådan dag inträffade i början av maj i år då jag besökte Bengt Carlbinder i hans hem och verkstad i Västerfärnebo utanför Sala.

Hans ställe heter Västerby och här har han sedan 20 år sin unika verkstad. Vi har tidigare träffats på flera veterandagar där Bengt visat upp sina berömda modelltraktorer och redskap i vädrat utförande.

D v s de ser väl begagnade ut, lite grova i formen men överraskande detaljrika. Bengt berättar att han alltsedan skoltiden intresserat sig för design, konstruktion och tecknande. Han visade en del av sina tidiga skisser bl a hur han tidigt fantiserade om hur framtidens bilar, främst amerikanare, skulle komma att se ut.

I flera fall har det visat sig hur framsynt Bengt varit. Sina första skalamodeller byggde han för mer än 60 år sedan med hjälp av plåt från tandkrämstuber och modellen av Volvo T43 Hesselman är en av de allra första.

Den byggde han som 11- åring vid ett tillfälle då han var hemma från skolan och låg sjuk. T43:an har alltid varit en favorit. Det står fortfarande en sådan traktor i verkstaden och det är den andra som han ägt. Märkligt nog så har de två maskinerna…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 5 nr 2 juni 2014. Vill ni läsa hela artikeln Möte med små skalamodeller eller andra artiklar i BM-bladet årgång 5 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).