Svenska BM-klubben
  • Hem
  • Om oss
  • Nyheter
  • Kalender
  • Köp / Sälj
  • BM-bladet
  • Kontakt
  • Medlem
    • Bli medlem
    • Logga in
    • Medlemsnyheter
    • Medlemsförmåner
    • Maskinparken
    • Medlemsregister
    • Historiska arkivet
    • BM-bladet Arkiv
    • BM-experterna
    • BM-shop
    • Tips & Trix
    • Bildgalleri
    • Länkar
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu

Viksta Traktormuseum

27 juli, 2023/i Nyheter

I dagens Throwback Thursday gör vi en nostalgisk tillbakablick till Viksta Traktormuseum, beläget i den lantliga byn Rångsta, cirka 30 kilometer norr om Uppsala. Museet är en rik skattkista av historiska motorredskap och representerar en epok när innovation inom jordbruket var i ständig utveckling.

Grundaren av detta unika museum var Valter Anstrén, en man med en passion för maskiner och jordbrukets historia. År 1987 överlämnade han sin imponerande samling av motorredskap, flera av dem unika, som en gåva till hembygdsföreningen. Denna samling utgör idag hjärtat av Viksta Traktormuseum.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Viksta Traktormuseum

Viksta Traktormuseum ligger i Rångsta by som är belägen ungefär 30 kilometer norr om Uppsala. Grundaren till museet var Valter Anstrén som 1987 överlämnade sin samling av motorredskap, flera av dem unika, som en gåva till hembygdsföreningen. För att trygga museets framtid testamenterade Valter och hans syster Astrid sin jordbruksfastighet med fastigheter och lösöre till en stiftelse som sedan 2009 ägs och förvaltas av Hembygdsföreningen.

Då hade jordbruksfastigheten varit i släktens ägo sedan 1840-talet. Syskonens far var en mycket framsynt jordbrukare som gärna provade branschens nymodigheter. Han blev socknens första traktorägare när han redan 1920 inhandlade den enligt dåtida mått mycket avancerade Moline Universal kallad ”Järnhästen…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Viksta Traktormuseum eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

https://bmklubben.se/wp-content/uploads/2023/05/Viksta-Traktormuseum.png 263 778 6yFJ36wKj7b68f http://bmklubben.se/wp-content/uploads/2017/11/bm_webb_logo2.png 6yFJ36wKj7b68f2023-07-27 08:21:192023-05-15 09:55:15Viksta Traktormuseum

Hälsningar från Grästorp

20 juli, 2023/i Nyheter

I veckans Throwback Thursday bjuder vi på en resa till Flakeberg, en pittoresk by belägen utanför Grästorp. Här möter vi Lars Haglund, en man vars förkärlek för det gamla inte bara är en hobby, utan en livsstil. Med ett lantbruk som sträcker sig tillbaka till 1600-talet, har Lars och hans familj en historia att berätta.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Hälsningar från Grästorp

Under 1970-talet kunde man se BMmärkta mobilkranar byggda på traktorchassin på en del byggarbetsplatser i Sverige. Då maskintypen var en udda produkt i BM:s program kan man undra vilket företag som var BM:s medleverantör. Genom efterforskningar har det visat sig att det var det norska företaget Moelvens Brug A/S i Norge. Företaget torde också vara den enda maskintillverkaren utanför Sverige som använt sig av chassier från BM för påbyggnader. Här följer därför historien bakom detta företag och mobilkranen som BM-produkt. 1899 bildades Moelvens Brug A/S i Moelv vid sjön Mjösa i norska Hedmark av investerarna länsman Martin G Halvorsen, storbönderna Anton Fjelstad, Ole Löken och Christian Ulven. Företaget föregicks av Anderkverns Brug A/S, som köptes av industrimannen och innovatören Theodor Krogvigs dödsbo året innan.

1877 startade Krogvig sin verksamhet, en träindustri med sågverk och tunntillverkning vid fallen till ett av Mjösas östra tillflöden. Då området vid Mjösa är en jordbruksbygd tillkom det med tiden också oljekokta järnbeslagna vagnshjul och jordbruksredskap. Krogvig bedrev sin verksamhet till sin död 1897. Det nybildade företaget övertog tillverkningen av oljekokta järnskodda vagnshjul. För att trygga försörjningen med ämnesträ anlades också ett sågverk och skogsposter inköptes. Under 1900- talets första hälft utökades sortimentet med möbler samt träkarosser och flak till lastbilar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 1 Mars 2019. Vill ni läsa hela artikeln Hälsningar från Grästorp eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

https://bmklubben.se/wp-content/uploads/2023/05/Halsningar-fran-Grastorp.png 261 575 6yFJ36wKj7b68f http://bmklubben.se/wp-content/uploads/2017/11/bm_webb_logo2.png 6yFJ36wKj7b68f2023-07-20 08:21:152023-05-15 09:51:03Hälsningar från Grästorp

Skördetröskans betydelse för jordbruket

13 juli, 2023/i Nyheter

Tänk tillbaka till 1940, en tid då Sverige fortfarande var beroende av import av skördetröskor, framför allt från tyska Claas. Men, en förändring låg i luften. Ett hemligt test hölls i Axelvolds gods i september samma år, och resultatet skulle komma att förändra jordbrukets framtid i landet.

Maskinen som testades var den allra första svensktillverkade skördetröskan. Dock, tillverkaren angavs som Bellis-Moare, ett smart trick för att skydda den verkliga tillverkaren, AB Bolinder-Munktell (BM), ifall testet inte skulle bli framgångsrikt. Men testet gick över förväntan och maskinen introducerades på den svenska marknaden, markerandes övergången till skördetröska för landets jordbruk.

BM:s skördetröska var inte bara den första av sitt slag i Sverige, den var också en innovation som skulle förändra lantbruket dramatiskt. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Skördetröskans betydelse för jordbruket

AB Bolinder–Munktell tillverkade Sveriges första skördetröska, och inte många uppfinningar har varit lika viktiga för jordbruket som just denna maskin. Det hade redan funnits skördetröskor sedan tidigare i Sverige, men dessa var från utländska tillverkare och fram till 1940-talet fick Sverige importera sina skördetröskor från bl a tyska Claas. I september 1940 genomfördes ett hemligt test av den första svensktillverkade tröskan på Axelvolds gods.

Tröskans tillverkare angavs listigt som Bellis-Moare, för att inte avslöja att den rätta tillverkaren var BM. Tanken var att om testet inte föll väl ut, skulle ingen veta att det var AB Bolinder-Munktell som låg bakom tillverkning och test av maskinen. Men nu gick testkörningen bra och tröskan placerades på den svenska marknaden. Detta innebar en övergång i jordbruket till skördetröska, och år 1944 fanns det hela 400 skördetröskor på svenska gårdar.

Intressant är att skördetröskans intåg på marknaden gjorde en så stor skillnad för lantbruket. Tröskningen utvecklades från att man manuellt skar med lie och buntade halmen i kärvar, till hästdragna tröskor som senare blev traktordragna. När man skördade för hand tog det slitsamma månader att få in spannmålet, men med den nya skördetröskan kunde alltihop avklaras på ett par timmar. En ny era startade inom jordbruket med denna arbetsbesparande maskin…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Skördetröskans betydelse för jordbruket eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

https://bmklubben.se/wp-content/uploads/2023/05/MST-41-1947.png 371 616 6yFJ36wKj7b68f http://bmklubben.se/wp-content/uploads/2017/11/bm_webb_logo2.png 6yFJ36wKj7b68f2023-07-13 08:21:142023-05-15 09:47:04Skördetröskans betydelse för jordbruket

Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria

6 juli, 2023/i Nyheter

I veckans Throwback Thursday tar vi oss till Tyskland för en djupdykning i en fascinerande historisk berättelse om det beryktade företaget Zettelmeyer. Anledningen till denna tyska vändning är pandemins omfattande begränsningar som påverkar vår vardag och pausar många av våra rutinmässiga aktiviteter.

Zettelmeyer, som många av er vet, blev uppköpt av Volvo i början av 90-talet. Men låt oss backa bandet en bit och se hur denna tunga industriella aktör kom till.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria

BM-Bladets redaktion bad mig vänligen, om jag kunde bidra med en artikel i detta numer ifrån Tyskland? Anledningen är ju pandemin som starkt begränsar vårt dagliga liv och därmed är nästan alla aktiviteter lagda på is. Det gäller ännu mera i Tyskland, där restriktionerna är betydligt hårdare än i Sverige. Alltså har jag ingen aktivitetsträff att rapportera ifrån, utan den här gången får det bli historia. Många av er medlemmar vet säkert att Zettelmeyer blev uppköpta av Volvo i början på 90-talet.

Det kommer en detaljerad Zettelmeyerartikel i nästa nummer av BM-Bladet, så den delen hoppar jag över. Jag måste dock ge en kort historisk återblick, på hur det här företaget startade och med vilka produkter, för att sen komma in på huvudämnet. Hubert Zettelmeyer föddes 1866 och 1897 hade han och hustrun samlat ihop ett kapital, som var stort nog att köpa in en engelsk ångvält av fabrikatet John Flower & Co. Det följde flera engelska ångvältar, eftersom herr Zettelmeyer var vägbyggare och snabbt fick ett gott rykte om sig att göra ett bra jobb.

Ett av de största problemen var att skaffa reservdelar till sin vältar och redan 1902 hade han grundat en egen verkstad i Konz, som kunde tillverka reservdelar. 1908 anställde han ingenjörer, som startade med att kostruera en egen vägvält, vilken var klar för serietillverkning 1910. Produktionen fortsatte under många årtionden, men man behövde ett andra affärsben i företaget. Det fanns ett oerhört starkt behov av att mekanisera lantbruket i Tyskland och Europa under 30-talet och därför valde man att slå in på traktortillverkning.

År 1935 var man så klar med sin första traktormodell Z1, som gick i produktion och ett år senare kom Z2. Z1 var tänkt för lantbrukarna, medan Z2 var mera lämplig för landsväg och transporter. Traktorer som kunde köra 20 km/h (senare 28), var ett billigare alternativ än lastbilar och blev därmed väldigt populära i Tyskland. Lanz, Hanomag och Deutz hade de stora tunga landsvägsdragarna och med dem ville Zettelmeyer inte konkurrera…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

https://bmklubben.se/wp-content/uploads/2023/05/Aret-var-1991-Lite-Zettelmeyerhistoria.png 515 808 6yFJ36wKj7b68f http://bmklubben.se/wp-content/uploads/2017/11/bm_webb_logo2.png 6yFJ36wKj7b68f2023-07-06 08:21:132023-05-15 09:42:24Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria

Search Search

Medlem – Logga in

NYHETSARKIVET

  • januari 2026 (1)
  • december 2025 (3)
  • november 2025 (5)
  • oktober 2025 (5)
  • september 2025 (4)
  • augusti 2025 (4)
  • juli 2025 (4)
  • juni 2025 (3)
  • maj 2025 (5)
  • april 2025 (4)
  • mars 2025 (4)
  • februari 2025 (4)
  • januari 2025 (4)
  • december 2024 (5)
  • november 2024 (4)
  • oktober 2024 (5)
  • september 2024 (4)
  • augusti 2024 (5)
  • juli 2024 (5)
  • juni 2024 (4)
  • maj 2024 (5)
  • april 2024 (3)
  • mars 2024 (3)
  • februari 2024 (3)
  • januari 2024 (1)
  • december 2023 (4)
  • november 2023 (5)
  • oktober 2023 (5)
  • september 2023 (4)
  • augusti 2023 (5)
  • juli 2023 (4)
  • juni 2023 (6)
  • maj 2023 (3)
  • april 2023 (4)
  • mars 2023 (5)
  • februari 2023 (5)
  • januari 2023 (4)
  • december 2022 (3)
  • november 2022 (3)
  • oktober 2022 (5)
  • september 2022 (5)
  • augusti 2022 (5)
  • juli 2022 (3)
  • juni 2022 (3)
  • maj 2022 (4)
  • april 2022 (4)
  • mars 2022 (6)
  • februari 2022 (3)
  • januari 2022 (3)
  • december 2021 (6)
  • november 2021 (4)
  • oktober 2021 (4)
  • september 2021 (5)
  • augusti 2021 (5)
  • juli 2021 (5)
  • juni 2021 (4)
  • maj 2021 (4)
  • april 2021 (6)
  • mars 2021 (4)
  • februari 2021 (5)
  • januari 2021 (2)
  • december 2020 (7)
  • november 2020 (4)
  • oktober 2020 (5)
  • september 2020 (4)
  • augusti 2020 (6)
  • juli 2020 (5)
  • juni 2020 (5)
  • maj 2020 (4)
  • april 2020 (7)
  • mars 2020 (8)
  • februari 2020 (4)
  • januari 2020 (5)
  • december 2019 (4)
  • november 2019 (1)
  • oktober 2019 (2)
  • september 2019 (2)
  • juli 2019 (2)
  • maj 2019 (3)
  • april 2019 (2)
  • mars 2019 (2)
  • december 2018 (3)
  • september 2018 (4)
  • augusti 2018 (1)
  • maj 2018 (2)
  • mars 2018 (4)
  • januari 2018 (5)
  • december 2017 (3)
  • november 2017 (3)
  • september 2017 (1)
  • juni 2017 (1)
  • maj 2017 (5)
  • april 2017 (2)
  • mars 2017 (5)
  • februari 2017 (1)
  • januari 2017 (1)
  • december 2016 (2)
  • november 2016 (3)
  • oktober 2016 (2)
  • september 2016 (2)
  • augusti 2016 (2)
  • juli 2016 (1)
  • juni 2016 (5)
  • april 2016 (5)
  • mars 2016 (1)
  • februari 2016 (4)
  • januari 2016 (1)
  • december 2015 (3)
  • november 2015 (2)
  • oktober 2015 (2)
  • september 2015 (4)
  • augusti 2015 (2)
  • juli 2015 (1)
  • juni 2015 (12)
  • maj 2015 (2)
  • april 2015 (5)
  • mars 2015 (3)
  • februari 2015 (3)
  • januari 2015 (5)
  • december 2014 (6)
  • november 2014 (5)
  • oktober 2014 (5)
  • september 2014 (6)
  • augusti 2014 (1)

Gilla oss på Facebook!

BM-BLADET

BM-bladet nr 3, September 2025
Tidningen skickas ut till alla våra medlemmar 4 gånger per år.

ANNONSER

 

MEDLEM – logga in

Medlem – Logga in

Senaste Nyheterna

  • Throwback 1913 års traktor12 januari, 2026 - 15:28
  • Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 43818 december, 2025 - 08:49

Gilla oss på Facebook!

Sök

Search Search
© Copyright - Svenska BM-klubben 2025
  • Link to Facebook
  • Link to Mail
Scroll to top Scroll to top Scroll to top
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.