I denna artikel möter vi Sebastian Olzon, som redan vid 13 års ålder hade ett starkt intresse för äldre BM-traktorer. Hans BM-Volvo Buster 400 köptes 2018 i fullt bruksskick och kom snabbt att bli en naturlig del av arbetet på familjegården.

Det som från början var tänkt som enklare förbättringar utvecklades successivt till ett mer omfattande projekt. Med stöd av morfar Håkan, tidigare servicemontör på Värmlands Lantmän, växte ambitionerna. Planer togs fram för att uppgradera traktorn med kraftigare framvagn, modernare styrning och rätt tidstypiska detaljer.

Projektet innebar både tekniska utmaningar och genomtänkta lösningar, bland annat kring styrsystem och komponentval. Även färgsättningen fick stor betydelse, där man efter efterforskningar valde kulörer som låg nära originalutförandet på tidiga BM-maskiner.

Målet var tydligt – att förvandla Buster 400 till något mer, med inspiration från BM 438. En berättelse som visar hur engagemang, kunskap och generationsöverskridande samarbete kan ge nytt liv åt en klassisk traktor.

För mer information om Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438, kan du läsa hela artikeln i BM-Bladet, Årgång 11 Nr 1, mars 2020.

Den här veckan tar vi ett steg tillbaka till 1962, då Firma Hede Mekaniska i lilla Hede började sin resa med sju anställda och en ambition att utveckla skogens arbetshästar. Det började med ombyggda Nuffieldtraktorer, men snart växte idéerna – och maskinerna.

Under 60- och 70-talen tog Hemek fram flera viktiga modeller som satte spår i skogsbrukets maskinhistoria. Piraten, en tidig 8-hjulsdriven skotare, blev något av ett teknikskifte, liksom Hemek 650 som senare utvecklades till SM 650 och SM 958. När samarbetet med Bolinder-Munktell fördjupades växte sortimentet ytterligare, och SM-serien fick snabbt ett gott rykte för sin styrka, följsamma boggi och låga marktryck.

Mot slutet av 70-talet kom 911-serien, där särskilt 9111 blev en volymmodell utrustad med kugghjulsboggi och senare turbomotor. Samtidigt tog Hemek fram Ciceronmaskinen, en modernare konstruktion som fortsatte utvecklas in på 80-talet.

Efter en rad ägarbyten under 1990-talet kom den avgörande förändringen: år 2000 köptes verksamheten av det kanadensiska skogsmaskinföretaget Tigercat – och därmed fick den svenska maskinhistorien ett nytt kapitel.

För mer information om ”Från Hede Mekaniska till Tigercat”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. ( Nr 2 Juni och 2016)

Ibland är det nyttigt att blicka bakåt – särskilt i en bransch där utvecklingen gått från rena muskeljobb till högteknologiska skogsmaskiner. I artikeln ”Var tillverkades maskinerna” får vi följa den fascinerande resan från små mekaniska verkstäder till några av de mest avancerade processor- och skördarmaskiner som satt avtryck i svensk skogshistoria.

Allt började under 1950-talet hos Umeå Mekaniska, där reparationer och speciallösningar snabbt växte till ett helt maskinprogram för SCA:s skogsverksamhet. Under 60- och 70-talen accelererade utvecklingen: helmaskinsmetoden slog igenom, processoraggregat togs fram och samarbeten med bland annat Kockums, ÖSA och BM satte fart på mekaniseringen i skogen.

Här får vi läsa om allt från de tidiga transportbanorna och de första stationära kvistningsverken – till mer avancerade maskiner som processor 76-BBK, Tvigg-processorn, och senare BM:s storsatsning med Volvo BM 900-serien. Resan fortsatte in på 1980- och 90-talet när skogsmaskiner började formas av nya material, elektronik och hydraulik – och när Umeå Mekaniska till sist blev en del av Valmet och senare Komatsu Forest.

Det är en gedigen historik som påminner oss om hur många händer, idéer och innovationer som format dagens skogsbruk.

För mer information om ”Var tillverkades maskinerna”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. (nr 4, December och 2020)