SM PLÖJNING INSTÄLLT 2023
Pga rådande omständigheter gällande afrikansk svinpest ställs årets SM i Plöjning in!
Efter noga övervägande och konsultation med Länsstyrelsen, Jordbruksverket och LRF tar evenemanget ansvar för att förhindra smittspridning i landet och tävlingen ställs in.
Berörda parter kommer kontaktas under dagen. Vi blickar framåt mot 2024 och tar nya tag då.
Dyk ner i historien och följ med på en resa till Bolindermuseet, beläget i Kallhäll nordväst om Stockholm. Ett museum som berättar den rika historien av Bolinders Fabriks AB, en nyckelaktör inom den svenska industrins guldålder.
God Läsning!
Bolindermuseet, som ligger i Kallhäll nordväst om Stockholm, handlar om Bolinders Fabriks AB. Bolinders Fabriks AB bildades av den del av J & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstad som blev kvar på Kungsholmen efter samgåendet med Munktells 1932. Långt innan hade J & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstad flyttat gjuteriet till Kallhälls egendom utanför Stocholm som de köpt redan 1906. Då Stockholm vuxit kraftigt var behovet av mer bostäder mycket stort och därför blev tomten på Kungsholmen mycket attraktiv.
Samtidigt hade Bolinders stora skulder till banken varför tomten såldes och resterna av Bolinders flyttade till gjuteriet i Kallhäll och bildade Bolinders Fabriks AB. Verksamheten växte och det byggdes nya verkstadslokaler invid Mälarens strand. Åt arbetarna byggdes bostäder vilket man gjorde ända in på 1950-talet. I gjuteriet tillverkades mängder med olika gjutjärnsprodukter för hushåll, parker och stadsmiljö. Några av de mest kända produkterna är kaminer, köttkvarnar och de oranga stekgrytorna.
Bolinders tillverkade också den första vattenspolande toaletten. Inte själva toalettstolen men väl vattenbehållaren. Enligt uppgift installerades den i Bolinderska palatset. 1932 började man också tillverka utombordsmotorn Trim fram till andra världskriget då marknaden försvann. Det satsades hårt på produktutveckling och många av produkterna patenterades. 1938 patenterades ett bastuaggregat, 1938 patenterades en diskmaskin, 1942 patenterades en stekpanna med värmeavledande handtag och 1954…
Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 4 December 2022. Vill ni läsa hela artikeln Bolindermuseet eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).
Vi bjuder in er att bekanta er med den fascinerande berättelsen om Magnus Hansen, en man vars livsväg har korsat flera gränser, både geografiskt och kulturellt. Magnus, född strax innanför den tyska gränsen, uppväxt i Danmark och med rötter i både dansk och tysk kultur, har levt ett liv fyllt av äventyr och upptäckter. Hans barndom kantades av veckovisa resor över gränsen, enkelheten i att vinka till gränsvakterna och den tidiga bekantskapen med svenska traktorer som BM 200 Teddy och Volvo T 25.
Magnus livsresa ledde honom sedan från lantbrukets fysiska arbete i Danmark till militärtjänst på Bornholm, studier och arbete i USA, och slutligen till ett nytt liv i den pittoreska provinsen Alberta, Kanada. Genom alla dessa erfarenheter, växte hans passion för lantbruk, mekanisering och ständigt lärande.
God Läsning!
Magnus Hansen kommer ursprungligen från Danmark men är född 30 km in på den tyska sidan av gränsen. Fadern hade danskt pass och modern hade tyskt pass. När han var sju år gammal så flyttade familjen över gränsen till Danmark. De hade släktingar på bägge sidor av gränsen så gränsen passerades nästan en gång i veckan, antingen för att hälsa på hos släktingar eller handla, men det räckte med att vinka åt gränsvakterna så var man över. I trakten där de bodde var hälften av invånarna lantbrukare på små gårdar som var för små för att mekaniseras och få lönsamma, så mycket av arbetet var fysiskt.
En av grannarna hade en BM 200 Teddy och en annan hade en Volvo T 25 så svenska traktorer blev kända för Magnus. När Magnus var 17 år lämnade han hemmet för att lära mer om lantbruk genom att arbeta på andra gårdar. Ett par år senare var det dags att göra lumpen. Den gjorde han på Bornholm vilket han gillade för det var alltid intressant att uppleva nya saker. Efter lumpen blev han utbytesstudent på University of Minnesota i USA. Där deltog han i ett utbildningsprogram som var både teoretiskt och praktiskt. Det praktiska innebar arbete på olika gårdar och på företag som sysslade med boskap.
Här lärde sig Magnus att gårdarna var mycket större och mer mekaniserade än de danska vilket gjorde att produktiviteten var högre. Arbetet var lättare men arbetsdagarna var längre. Under tiden i USA fick Magnus tillfälle att resa runt i västra Kanada där han blev imponerad av lantbruket. Det var under sommaren och han uppskattade landskapet i västra delen av Alberta med Klippiga Bergen och den vackra naturen. Men efter två år var det dags att återvända hem för att slutföra sina studier, avlägga examen och söka sig ett arbete.
Föräldrarnas gård var inte stor nog att försörja två familjer och Magnus kände inte för att arbeta så mycket fysiskt. Samtidigt var myndigheterna skeptiska till gårdsexpansion så det var svårt att hitta mer mark för att öka mekaniseringen och förbättra lönsamheten. Under tiden på lantbruksskolan träffade Magnus sin blivande fru som kom från…
Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 4 December 2022. Vill ni läsa hela artikeln Magnus Hansen – En Volvo BM-ägare i Kanada eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).
Med över 1 500 arbetslivsmuseer runtom i landet finns det oändliga möjligheter att utforska och förstå hur arbetsplatser har fungerat, bevarats och gestaltats genom tiderna. Därför så kommer vi i denna veckas Throwback Thursday att kolla närmare på en artikel som heter Gå på museum!
Här nedan kan ni läsa ett smakprov ifrån artikeln. I BM Bladets Arkiv som ni hittar under fliken medlem kan ni läsa alla BM-bladets artikla som publicerats genom tiderna. God läsning!
I Sverige finns det ungefär 1 500 arbetslivsmuseer. Men, vad är ett arbetslivsmuseum? Enligt Riksantikvarieämbetet är ett arbetslivsmuseum där ”sådan verksamhet som har till syfte att bevara och gestalta en arbetsplats kulturhistoriska värden, såväl fysiska som immateriella, inom privat eller offentlig sektor och som avses att bli tillgänglig för allmänheten”.
Ett arbetslivsmuseum behöver inte vara en fast arbetsplats utan kan lika gärna vara ett flygplan, ett tåg eller ett fartyg. Den stora skillnaden mot ett vanligt museum är att det visas praktiskt hur arbetsplatsen fungerat istället för att det handlar om utställda föremål.
De många gånger ideellt arbetande medlemmarna levandegör på så sätt historien och bevarar den för framtiden. För att hitta ett speciellt…
Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Gå på museum! eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).
mail: kontakt@bmklubben.se tel: 070-977 99 90
