Himmestorparns veterantraktorsamling

/i

I den här veckans Throwback Thursday, dyker vi in i en återberättelse av ett charmigt äventyr genom Smålands krokiga och kuperade vägar, där en grupp vänner – Johan, Pelle och vår berättare, tar oss med på en nostalgisk resa till det natursköna området av Himmestorp, en plats med en rik historia och anslutningar till några av Sveriges mest älskade litterära karaktärer.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Himmestorparns veterantraktorsamling

Att vi, mina vänner Johan, Pelle och jag, som skriver dessa rader, befann oss på småländska höglandet rådde det inget tvivel om. Vägarna var krokiga och var det inte uppförsbacke så var det branta nedförsbackar där bromsen måste användas. Platsen vi skulle besöka heter Himmestorp men fram till laga skiftet 1856 hette det Himmelstorp med ett L. Lantmätaren strök då detta och gården fick sitt nuvarande namn.

Var det den himmelsvida Lennarts ögonsten, en Victor inköpt ny 1962 av hans far. En liten del av samlingen. Längst fram 4 modeller av amerikanska minitraktorer 7–12 hk som importerades och såldes 1970–76. Radhacka byggd på en Victor 56. Pelle provar en tidig Bamse från 1958 med wirekran. Lär ursprungligen varit grön. utsikten som gjorde att gården fick sitt ursprungliga namn?

Frågan är i alla fall om vi inte såg ända bort till Katthult där Emil i Lönneberga bodde. Vi befann oss i alla fall inte så långt därifrån.Gårdens ägare Lennart Nilsson, som kallar sig Himmestorparn, berättade att han var den nionde generationen som förvaltade gården.

Ordet förvalta är det nog många i dagens samhälle som…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Mars 2022. Vill ni läsa hela artikeln Himmestorparns veterantraktorsamling eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning

/i

I denna veckas Throwback Thursday gör vi en resa tillbaka till ett viktigt ögonblick i hösten 2021, då en särskild samling entusiaster samlades för att fira ett betydelsefullt tillfälle i BM-klubbens historia. Det hela började med ett samtal som kom från familjen Carlsson Tågås, medlem 2330 i BM-klubben, bosatt i det natursköna området utanför Molkom.

När Hans Carlsson tog initiativet att föreslå att BM-klubben skulle delta i invigningen av Värmlands Lantmäns och Swecons nya lokaler i Ilanda, ett stenkast från Karlstad, tog styrelsen för klubben entusiastiskt emot förslaget.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning

I slutet av september 2021 kom det ett samtal från medlem 2330 i BM-klubben. Närmare bestämt Familj Hans Carlsson Tågås utanför Molkom. Hans berättade att Värmlands Lantmän tillsammans med Swecon skulle ha invigning av sina nya lokaler i Ilanda strax utanför Karlstad. Är det inte på sin plats att BM klubben deltar där?

Det tyckte vi var en utmärkt ide att få visa upp oss, och kontakt togs med BMklubben centralt. Härifrån fanns också intresse och det hela slutade med att L E Björkström tog med sig den bilkärra som klubben har i sin ägo vid resa mot Värmland och Hannu och undertecknad mötte upp i Karlskoga, där vi fick en genomgång av innehåll och lite rutiner om tält mm.

Fredag den 5 november var vi på plats och blev väl mottagna av personal från Lantmännen och Swecon. Vi fick en plats där vi väl syntes när besökare anlände. Nämnda Hans Carlsson med sonen Daniel gjorde en stor insats genom att komma med en T 814 och på kopplat maskinsläp fanns en T 700.

Dessa traktorer är i mycket gott skick och tilldrog sig stor uppmärksamhet. Från Lantmännen fick vi även låna en BM 10 med årgång 1949. Vi fick till en snygg monter tycker vi själva. Intresset från besökare var väldigt stort och det såldes en hel del kepsar mm. Det fanns också stor efterfrågan på ljuddämpare.

Det blev också samtal om att bli medlem i klubben, och det bildades underlag för en handfull nya medlemmar, så vi får hoppas att detta visar sig under 2022. Det var intressant att höra samtal, som när Hannu fick förklara för en ägare av en BM 10 om skillnaden från hans egna exemplar och den vi hade i montern som alltså var från 1949.

De första årgångarna har galler på motorhuven och som saknades på besökarens exemplar. Här kunde Hannu förklara, att då är din en av de sista årsmodellerna ty detta togs bort på slutet. Hannu kunde också berätta att tankens placering ändrades, och ett annat tanklock infördes. Allt detta har ett värde i samlarkretsar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Mars 2022. Vill ni läsa hela artikeln Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Vad hände 1971 inom BM

/i

I veckans upplaga av BM Throwback Thursday tar vi en närmare titt på artikeln Vad hände 1971 inom BM. Vi går tillbaka i tiden och dyker djupt in i historien om hur det framstående företaget stolt presenterade sin allra första egenkonstruerade lastmaskin – LM 845. Denna fyra hjuls drivna ramstyrda allroundmaskin blev en symbol för företagets oöverträffade ambitioner i branschen, där stora kapacitet, mångsidighet, smidighet och driftsäkerhet stod som huvudfördelar.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Vad hände 1971 inom BM

Bland nyheterna av produkter fanns den första egenkonstruerade lastmaskinen LM 845. Det var en fyrhjulsdriven ramstyrd allround maskin som kännetecknade företagets ambitioner, nämligen; stor kapacitet, mångsidighet, smidighet och driftsäkerhet var några av fördelarna som fanns på maskinen. Kraftkällan i LM 845 var den välkända Volvo D50B motorn på 110 hk.

Växellådan var den mycket väl beprövade HT 65 lådan som finns i andra produkter i BM-Volvo familjen som till exempel DR 860. Axlarna köptes in från det tyska företaget ZF AG. Däckdimensionen fram var 18.4-34/14 och bak 16.9-30/14. Gällande lastaggregatet kan man bara nämna att maximal lyfthöjd under tippad skopa är 2,95 meter och tipplasten var 5 900 kg.

I samband med framtagandet av LM 845 togs även en ny uppsättning redskap fram som skulle underlätta för föraren i hans arbete. Vid konstruktionen av maskinen lades stor vikt vid en bra komfort samt att säkerheten skulle följa de nya normer som skulle träda i kraft under 1979. För en förbättrad komfort utvecklades en helt ny hytt med en välvd vindruta som gav en mycket god sikt.

Ljudisoleringen förbättrades också. En annan nyhet som kanske inte alla uppmärksammade om man inte var i branschen var nämligen de två nya väghyvlarna VHK 118 och VHK 312. Vad som främst skiljde dessa från sina föregångare: större, starkare och bättre utrustade. VHK 312 hade en arbetsvikt på 13,1 t medan VHK 118 stannade på 12,1 t.

VHK 312 är som sin föregångare försedd med den nya D70B motorn som i den större maskinen ger 160 hk vid 2 400 r/ min medan den i den mindre ger 135 hk vid 1 900 r/min.

Precis som sina företrädare var VHK 312 utrustad med en hydraulisk växellåda med 3 växlar fram och back medan den mindre 118 hade en mekanisk växellåda med 8 växlar fram och 2…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 3 September 2021. Vill ni läsa hela artikeln Vad hände 1971 inom BM eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Lindom Magnetservice

/i

I den här veckans Throwback Thursday tar vi steget in i Järlåsa samhälle, ett pittoreskt område som sträcker sig mellan Sala och Uppsala, där tiden tycks ha fått en annan takt. I denna teknologiska skattkista finner vi Lindom Magnetservice, som under åren har varit under den omsorgsfulla ledningen av Olof Jonsson. Han bär stolt vidare en familjetradition av elkraftsingenjörer, där både far och farfar lagt grunden.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Lindom Magnetservice

I Järlåsa samhälle som ligger mellan Sala och Uppsala finns Lindom Magnetservice som drivs av Olof Jonsson sedan 14 år. Olof har ett gott påbrå då både hans pappa och farfar var elkraftsingenjörer och redan som liten lindade han om sin första elmotor. Olof började sin bana med att reparera generatorer men nu för tiden reparerar han uteslutande magneter.

Verkstaden kanske ser lite oansenlig ut men väl därinne häpnar man över alla specialmaskiner: testutrustning, lindningsmaskiner, svarvar för kollektorer, lackeringsutrustning, vakuumkammare, fräs och pelarborr. Dessutom hyllor med koppartråd och mängder med magneter, både färdiga och sådana som skulle repareras.

Det var magneter till traktorer, bilar, motorcyklar och båtar. Inför vårt besök hade vi tagit med en magnet till en T 24 som Olof skulle visa på hur han testar den. Magneten spändes fast i ett skruvstäd och Olof tog bort fördelarlocket och rotorn. Sedan höll han en skruvmejsel mellan rotoraxeln och några millimeter från gods samtidigt som han snurrade på impulsgivaren.

En präktig blå, nästan lila gnista visade sig. Alltså fungerade magneten. Största fienden för magneten är fukt som kan kortsluta lindningen. Har det kommit in fukt i lindningen så är den nästan omöjlig att få ur. Sekundärlindningen består av 14 000 varv med 0,08 mm. tunn koppartråd. Därför behövs specialmaskiner för att klara detta.

Tidigare hade Olof en handvevad maskin men i dag har han en elektrisk. Tur är väl det för vissa magneter kräver ännu tunnare tråd och fler varv. Då gäller det att trådspänningen är rätt inställd. Efter lindningen måste spolen vacuumimpregneras och sedan ugnshärdas. Anledningen till detta är…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 3 September 2021. Vill ni läsa hela artikeln Lindom Magnetservice eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Zettelmeyer – ett företag med anor

/i

Denna vecka tar vi er med på en resa genom tiden till 1991, ett avgörande år i Volvos utvecklinga, när de tog steget att värva det tyska företaget Zettelmeyer Baumaschinen GmbH. Detta drag var inte bara ett sätt att diversifiera produktportföljen, utan även en ”golden ticket” till en ny dimension inom affärsområdet.

Zettelmeyers innovativa lastmaskiner, som då redan hade en marknadsledande position i Europa, blev en solid och ett framgångsrikt tillägg till Volvos produktlinje. Företagets rika historia och framstående position inom branschen garanterade att denna förening skulle vara en framgångssaga.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Zettelmeyer – ett företag med anor

För att bredda produktutbudet och att nå ett nytt affärsområde, kompakta anläggningsmaskiner, köpte Volvo 1991 det tyska företaget Zettelmeyer Baumaschinen GmbH.

Företagets avancerade lastmaskiner hade en marknadsledande position i Europa och de kompakta lastmaskinerna blev snabbt ett nytt framgångsrikt produktområde inom Volvo Construction Equipment.

I föregående nummer av tidningen kunde vi läsa om Zettelmeyers historia före övertagandet. Artikeln berörde närmast produktområdet traktorer och vi skall här nu ge en kompletterande redogörelse för övriga maskinområden som de verkat inom.

Historik
Hubert Zettelmeyer A-G Maschinenfabrik, Konz, Tyskland, etablerades 1897 och var från första stund inriktad på utveckling och tillverkning av moderna anläggningsmaskiner för vägbyggnad, med speciellt fokus på ångvältar.

Detta i en tid då denna typ av industri i Tyskland befann sig i sin linda. Andra produkter var rivarutrustningar, bostadsvagnar för arbetare, transportvagnar, bevattningsvagnar och pumpar.

Tillverkningen skedde i standardiserade serier efter specifikationer enligt DIN-standard. Fram till 1930-talet hade man levererat närmare 200 ångvältar fördelat på ett 60-tal inom landet och de övriga drygt 130 var…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 3 September 2021. Vill ni läsa hela artikeln Zettelmeyer – ett företag med anor eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).