I denna veckas throwback thursday så har vi hittat en artikel från år 2012 nr 3 som heter 1913 års traktor, den förste Munktellaren. Artikeln handlar om hur blandannat Sveriges första traktor blev till och hur man gick tillväga.

God läsning!  

Ett smakprov ifrån: 1913 års traktor, den förste Munktellaren

I samband med utvecklingen mot större och modernare maskiner inom lantbruket på 1910-talet började Munktells att konstruera en stor traktor som kunder dra en 5- eller 6-skärig plog.

Man importerade en 6-skärig plog från Amerika som sattes till en Munktells självgående lokomobil typ SK-6 som hade en maximal effekt av 30 hk med en vikt på 7,9 ton. Körhastigheten var 3,2 km/h.

Det finns inga anteckningar bevarade eller som har hittats från dessa prov – men tydligen var det alltför tungt för att dra en 6-skärig plog varför man bestämde sig för att den kommande traktorn skulle dra en 5-skärig plog på lättare jordar och en 4-skärig på styvare jordar. Det var ett omfattande arbete med att konstruera en helt ny maskin. Samtliga detaljer utom kullager skulle tillverkas av Munktells själva.

Man kunde använda en hel del komponenter som redan fanns i tillverkningen av bl.a. självgående lokomobiler. Konstruktören, Gunnar Bergström, var för övrigt med vid 50-årsjubileet 1963 i Eskilstuna. Traktorn hade en dubbelcylindrig, tvåtakts, råoljemotor (tändkulemotor) på 30/40 hk. Detta var egentligen..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 3 september 2012. Vill ni läsa hela artikeln En spansk fritidslantbrukare eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I den här veckans throwback thursday så har vi hittat en intressant artikel från 2012 som handlar om gengastraktorer.

Hoppas att ni tycker om artikeln och om ni vill läsa fler intressanta artiklar från BM-bladet så besök: https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/

God läsning!  

Ett smakprov ifrån: Gengastraktorer

Dagens omtalade finanskris, miljöförstöring, strävan efter förnyelsebar energi och allmän oro i vår omvärld ger oss kanske anledning att blicka tillbaka på de år då världen stod i brand och vi inte hade något annat alternativ till att driva våra fordon än med gengas. För den civila delen av samhället och därmed traktorerna medföljde avspärrningarna brist på bränsle och allehanda oljeprodukter.

För fyrtakts förgasarmotorer kunde man snabbt få fram gengasaggregat men för BM-traktorerna med tändkulemotorer var det mycket mer komplicerat och tidsödande. Det enda sättet att kunna fortsätta traktortillverkningen var att tillfälligt förse maskinerna med inköpta förgasarmotorer.

Man anskaffade således 100 stycken motorer för gengasdrift från AB Volvo och monterade dessa på BM-2 chassier. Aggregaten var av Hesselmans fabrikat. BM-2 ans växellådas utväxling fick ändras och den fanns för utväxling för såväl järnhjul som gummihjul. Modellen fick beteckningen BM-4. Intressant att notera är att eftersom gengasaggregatet krävde eldriven fläkt så är detta den första BMtraktorn med såväl elektrisk startmotor som generator och batteri.

För anpassning av gengas till tändkulemotorn krävdes omfattande tekniska förändringar. Motorn måste förses med nytt cylinderlock, elektrisk tändning, magnetapparat och tändstift. Till detta kom så montering av själva gengasaggregatet. ..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 1 mars 2012. Vill ni läsa hela artikeln Gengastraktorer eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Throwback Thursday är här igen som i vanlig ordning och idag så har vi grävt fram en spännande artikel där vi tar er tillbaka i tiden och kollar närmare på artikeln Modell 30/40 – Vad hände sedan?

Hoppas att ni finner artikeln intressant. God läsning!

Ett smakprov ifrån: Modell 30/40 – Vad hände sedan?

Många har säkert undrat över vilket öde som dessa stora maskiner mötte hos de olika jordbrukarna – utöver vad som hände med Munktellmuseets egen maskin Nr. 1251/1252 som vi kommer att berätta mer om i kommande nummer inkl. uppföljningar på modell 18/20 och den enda bevarade motorn till denna modell;

Här kommer ett axplock. Nr. 1253/54. Denna maskin köpte Munktells tillbaka 1925 av den förste ägaren för att samma år sälja den vidare till Carl Andersson,Skatteberg i Gårdstånga för 1520 kronor. Nr. 1259/60.

Denna maskin finns kvar på Karstorps gård fram till 1919, då den säljs vidare till Gärds Härads Vägstyrelse i Vidtsköfle 1921 vilket även inkluderat en renovering vid Munktells Åstorpsfilial. Nr. 1328/29. Denna maskin såldes 1916 till Baron Jack Bennet på Örtofta utanför Esklöv.….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 1 mars 2013. Vill ni läsa hela artikeln Modell 30/40 – Vad hände sedan? eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Torsdag igen och det betyder Throwback Thursday! Idag så har vi letat fram en artikel som vi hittade i en av dom första BM-bladen årgång 1 nr 3.

I den här artikeln så möter vi Leif Johansson som berättar om ögonsten T22:a årsmodell 1950.

Hoppas att ni finner artikeln intressant och god läsning!

Ett smakprov ifrån: En veteranstraktors livsöde

Traktorn köptes av en bonde i Jäder utanför Eskilstuna 1950. Den har sedan haft ytterligare tre ägare i samma trakt, innan Leif fick nys om den. Det var en god vän och granne till den sista ägaren som tipsade Leif.

Bonden var så trött på sin traktor eftersom den bara gick korta stunder så han hotade med “att gräva ned den”.

1994 var året som Leif fick den i sin ägo. “Bara du kommer och hämtar den så jag blir av med den”, sa bonden, och det gjorde Leif. Han hämtade hem den och testade motorn som gick riktigt bra! Den var väl inte så snygg i lacken, rostig och handmålad…..

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 1 nr 3 september 2010. Vill ni läsa hela artikeln En veteranstraktors livsöde eller andra artiklar i BM-bladet årgång 1 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I veckans Throwback Thursday så blickar vi tillbaka till BM-bladet årgång 5 nr 4 år 2014 där vi hittar BM i Brasilien 1958 -en reserapport. I artikeln så får vi en inblick i när Nils Lundmark från Bolinder-Munktell gjorde en resa till Brasilien. God läsning! 

Ett smakprov ifrån: BM i Brasilien 1958 – en reserapport

Resan skedde med flyg från Stockholm den 25 mars och hemresan skedde den 12 maj 1958 från Rio de Janeiro. Vid ankomsten mötte Ingenjör T. Hansson från BM:s representant Ansalvasco och i tullen klarerades delar till en väghyvel som Nils Lundmark haft med sig från Sverige.

Sedan kunde resan fortsätta mot Porto Alegre som var huvudcentrat i Brasiliens sydligaste stat Rio Grande de Sul, belägen vid floden Rio Guaiba. Staden hade då 450 000 innevånare och var en utpräglad handelsstad.

Volvo do Brasils representant i staten Rio Grande var firman Torres. Där gjordes planer upp för att besöka lantbrukarnas BM-maskiner.

En oskriven lag fanns dock och den gjorde Lundmarks arbete besvärligt. Brasilianarna ansåg att man inte ska lägga sig i andras affärer och därför fick inte Lundmark själv se maskinerna i arbete utan återförsäljarnas medgivande…..

 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 5 nr 4 december 2014. Vill ni läsa hela artikeln BM i Brasilien 1958 – en reserapport eller andra artiklar i BM-bladet årgång 5 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).