1913 års traktor, den förste Munktellaren

I denna veckas throwback thursday så har vi hittat en artikel från år 2012 nr 3 som heter 1913 års traktor, den förste Munktellaren. Artikeln handlar om hur blandannat Sveriges första traktor blev till och hur man gick tillväga.

God läsning!  

Ett smakprov ifrån: 1913 års traktor, den förste Munktellaren

I samband med utvecklingen mot större och modernare maskiner inom lantbruket på 1910-talet började Munktells att konstruera en stor traktor som kunder dra en 5- eller 6-skärig plog.

Man importerade en 6-skärig plog från Amerika som sattes till en Munktells självgående lokomobil typ SK-6 som hade en maximal effekt av 30 hk med en vikt på 7,9 ton. Körhastigheten var 3,2 km/h.

Det finns inga anteckningar bevarade eller som har hittats från dessa prov – men tydligen var det alltför tungt för att dra en 6-skärig plog varför man bestämde sig för att den kommande traktorn skulle dra en 5-skärig plog på lättare jordar och en 4-skärig på styvare jordar. Det var ett omfattande arbete med att konstruera en helt ny maskin. Samtliga detaljer utom kullager skulle tillverkas av Munktells själva.

Man kunde använda en hel del komponenter som redan fanns i tillverkningen av bl.a. självgående lokomobiler. Konstruktören, Gunnar Bergström, var för övrigt med vid 50-årsjubileet 1963 i Eskilstuna. Traktorn hade en dubbelcylindrig, tvåtakts, råoljemotor (tändkulemotor) på 30/40 hk. Detta var egentligen..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 3 september 2012. Vill ni läsa hela artikeln En spansk fritidslantbrukare eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

En spansk fritidslantbrukare

Den här veckans throwback thursday så blickar vi återigen tillbaka till 2012 där vi hittar en artikel som heter En spansk fritidslantbrukare.

God läsning!  

Ett smakprov ifrån: En spansk fritidslantbrukare

Jag svarar Jordi att det även i Sverige finns ett stort intresse för den gamla svenska traktorn. Många mail och bilder senare bjuder jag in Jordi och en vän till honom att hälsa på oss i samband med den stora Volvo BM träffen på Elmia Traktor Power Weekend i Jönköping, år 2009.

Jordi svarar ganska fort att han ska göra allt som står i hans makt för att få ledigt från lärarjobbet och komma upp till Elmia. Snart nog kommer ett mail där det står att Jordi och Fernando kommer. De bokar flygbiljetter och hotell i Jönköping där vi också hämtar dem på lördag morgon och kör dem upp till Elmia. På träffen går killarna runt och småler som om de vore i himlen. De säger att det inte finns så många Volvo BM traktorer i hela Spanien som på Elmia denna dag.

En spansk fritidslantbrukare År 2006 får jag ett e-postmeddelande från en spansk fritidslantbrukare som skriver att han äger flera stycken BM-Volvo traktorer och att han gärna vill få kontakt med svenskar som också har ett intresse för BMVolvo maskiner. Lantbrukaren, som också är lärare, heter Jordi.

Fernando som har BM Bison som favorit är fruktodlare och säljer årligen hundratals ton äpplen, odlingen sköts bland annat med hjälp av en 470. Jordis farfar köpte en Boxer av en återförsäljare i Barcelona på 1960-talet..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 3 september 2012. Vill ni läsa hela artikeln En spansk fritidslantbrukare eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Gengastraktorer

I den här veckans throwback thursday så har vi hittat en intressant artikel från 2012 som handlar om gengastraktorer.

Hoppas att ni tycker om artikeln och om ni vill läsa fler intressanta artiklar från BM-bladet så besök: https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/

God läsning!  

Ett smakprov ifrån: Gengastraktorer

Dagens omtalade finanskris, miljöförstöring, strävan efter förnyelsebar energi och allmän oro i vår omvärld ger oss kanske anledning att blicka tillbaka på de år då världen stod i brand och vi inte hade något annat alternativ till att driva våra fordon än med gengas. För den civila delen av samhället och därmed traktorerna medföljde avspärrningarna brist på bränsle och allehanda oljeprodukter.

För fyrtakts förgasarmotorer kunde man snabbt få fram gengasaggregat men för BM-traktorerna med tändkulemotorer var det mycket mer komplicerat och tidsödande. Det enda sättet att kunna fortsätta traktortillverkningen var att tillfälligt förse maskinerna med inköpta förgasarmotorer.

Man anskaffade således 100 stycken motorer för gengasdrift från AB Volvo och monterade dessa på BM-2 chassier. Aggregaten var av Hesselmans fabrikat. BM-2 ans växellådas utväxling fick ändras och den fanns för utväxling för såväl järnhjul som gummihjul. Modellen fick beteckningen BM-4. Intressant att notera är att eftersom gengasaggregatet krävde eldriven fläkt så är detta den första BMtraktorn med såväl elektrisk startmotor som generator och batteri.

För anpassning av gengas till tändkulemotorn krävdes omfattande tekniska förändringar. Motorn måste förses med nytt cylinderlock, elektrisk tändning, magnetapparat och tändstift. Till detta kom så montering av själva gengasaggregatet. ..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 1 mars 2012. Vill ni läsa hela artikeln Gengastraktorer eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Var byggdes maskinerna? Del 5 – Flen

I dagens throwback thursday så har vi tagit fram den femte delen av artikeln Var byggdes maskinerna?

I artikeln så kan ni bland annat läsa om fabrikören Olof Ollén och spannmålsrensare och tröskverk i Flen från förr i tiden.

God läsning! 

Ett smakprov ifrån: Var byggdes maskinerna? Del 5 – Flen

1912 etablerade fabrikör Olof Ollén en verkstad i Flen, där spannmålsrensare tillverkades. Tidigare hade Ollén varit delägare och medverkat i ”Olsson och Olléns tröskmaskinfabrik” i Valla mellan Katrineholm och Flen. 1915 tillkom tröskverk på programmet. 1924 omvandlades verkstaden till aktiebolaget ”Olléns tröskmaskinfabrik”.

Utöver tröskverk och spannmålsrensare tillverkades också kapsågar och inredningssnickerier. Med tiden kom man att specialisera sig på tröskverk. På grund av skördetröskans intåg i det svenska jordbruket, vilket skyndades på av att många lantarbetare var inkallade i beredskapstjänst, och stor konkurrens började Olléns att få minskad avsättning för tröskverk under 1940-talets första hälft.

Man insåg också att bruket av stationära tröskverk började gå mot sitt slut, då ett teknikskifte var på gång..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 3 september 2017. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 5 -Flen eller andra artiklar i BM-bladet årgång 8 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Modell 30/40 – Vad hände sedan?

Throwback Thursday är här igen som i vanlig ordning och idag så har vi grävt fram en spännande artikel där vi tar er tillbaka i tiden och kollar närmare på artikeln Modell 30/40 – Vad hände sedan?

Hoppas att ni finner artikeln intressant. God läsning!

Ett smakprov ifrån: Modell 30/40 – Vad hände sedan?

Många har säkert undrat över vilket öde som dessa stora maskiner mötte hos de olika jordbrukarna – utöver vad som hände med Munktellmuseets egen maskin Nr. 1251/1252 som vi kommer att berätta mer om i kommande nummer inkl. uppföljningar på modell 18/20 och den enda bevarade motorn till denna modell;

Här kommer ett axplock. Nr. 1253/54. Denna maskin köpte Munktells tillbaka 1925 av den förste ägaren för att samma år sälja den vidare till Carl Andersson,Skatteberg i Gårdstånga för 1520 kronor. Nr. 1259/60.

Denna maskin finns kvar på Karstorps gård fram till 1919, då den säljs vidare till Gärds Härads Vägstyrelse i Vidtsköfle 1921 vilket även inkluderat en renovering vid Munktells Åstorpsfilial. Nr. 1328/29. Denna maskin såldes 1916 till Baron Jack Bennet på Örtofta utanför Esklöv.….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 1 mars 2013. Vill ni läsa hela artikeln Modell 30/40 – Vad hände sedan? eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Tänkta tankar…

I dagens throwback thursday så tittar vi tillbaka på BM-bladet årgång 2 nr 3 september 2011 där vi hittar artikeln Tänkta tankar…

I artikeln så kan vi läsa om en BM-medlem som berättar om sitt deltagande på BM-klubbens och Munktellmuseets årliga BM-dag.

God läsning!

Ett smakprov ifrån: Tänkta tankar…

Tankarna gick långt tillbaka i tiden. Mina föräldrar hade en lantgård strax utanför Eskilstuna. Varje år när det var bråda tider för sådd och skörd togs den gamla traktorn fram, en BM20. Den kallade vi för pensionären.

När den traktorn var i gång kunde ingen i socknen missa. Dess starka motorljud hördes vida omkring när man gav den lite extra gas, och det gjorde man ju gärna. På tal om baksmälla: en gång kom en av gårdens anställda in i köket och haltade så förfärligt och hade märkbart svårt att sitta.

Han hade nämligen försökt starta traktorn på morgonen. Först värmde han den med blåslampa och sen satte han sin fot på veven för att sparka igång den. Då hände det sig inte bättre än att han fick sig en luftfärd rakt in i vagnslidrets dörr. Ingen satte någonsin foten på den veven igen, det försäkrar jag. Jag väcks upp ur mina tankar när paraden försvinner upp mot Nyfors.

Nu gäller det att hinna till museet för att ta emot dem. Där måste jag ju få höra Johan Th Munktell hålla sitt anförande till folket. Han är så stilig i sin klädsel, jackett med hög hatt och en rad ordnar på bröstet….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 2 nr 3 september 2011. Vill ni läsa hela artikeln Tänkta tankar… eller andra artiklar i BM-bladet årgång 2 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

En veteranstraktors livsöde

Torsdag igen och det betyder Throwback Thursday! Idag så har vi letat fram en artikel som vi hittade i en av dom första BM-bladen årgång 1 nr 3.

I den här artikeln så möter vi Leif Johansson som berättar om ögonsten T22:a årsmodell 1950.

Hoppas att ni finner artikeln intressant och god läsning!

Ett smakprov ifrån: En veteranstraktors livsöde

Traktorn köptes av en bonde i Jäder utanför Eskilstuna 1950. Den har sedan haft ytterligare tre ägare i samma trakt, innan Leif fick nys om den. Det var en god vän och granne till den sista ägaren som tipsade Leif.

Bonden var så trött på sin traktor eftersom den bara gick korta stunder så han hotade med “att gräva ned den”.

1994 var året som Leif fick den i sin ägo. “Bara du kommer och hämtar den så jag blir av med den”, sa bonden, och det gjorde Leif. Han hämtade hem den och testade motorn som gick riktigt bra! Den var väl inte så snygg i lacken, rostig och handmålad…..

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 1 nr 3 september 2010. Vill ni läsa hela artikeln En veteranstraktors livsöde eller andra artiklar i BM-bladet årgång 1 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Munktells Typ 22

Äntligen torsdag och Throwback Thursday! Den här veckans Throwback Thursday så har vi hittat en artikel i BM-bladet årgång 4 nr 4 från 2013.

Artikeln heter Munktells Typ 22 och handlar om modellen som alla BM-samlare drömmer om, Munktells Typ 22. God läsning! 

Ett smakprov ifrån: Munktells Typ 22

Trots att Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna var ett gammalt företag var man vid den tiden ingen stor och etablerad tillverkare av traktorer. Den första traktorn Typ 30–40 hade efter flera års experimenterande kommit ut på marknaden 1914, men endast några tiotal av denna modell hade byggts under de följande åren.

Efterföljaren Typ 20–24 kom att bli en större försäljningsframgång med sina drygt 300 tillverkade exemplar, då efterfrågan på traktorer var stor under krigsåren. Munktells hade byggt ut sin verkstad ut under krigets sista år, eftersom företaget väntade sig en fortsatt expansion. Det var något som också besannades.

Året efter krigsslutet, 1919, har beskrivits som ”traktorhysterins år” och det investerades i traktorer som aldrig förr när ransoneringarna började släppa. Utsikterna för den framtida tillverkningen verkade ljusa, men samtidigt tornade det upp mörka moln på himlen.

Krigsåren hade inneburit verkliga dyrtider, där alla priser blivit väldigt uppblåsta. Den stora utbyggnaden av den egna fabriken hade naturligtvis kostat pengar för Munktells, dessutom hade man köpt in grannfabriken Beronius som tillverkade träbearbetningsmaskiner…..

 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 4 december 2013. Vill ni läsa hela artikeln Munktells Typ 22 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

BM i Brasilien 1958 – en reserapport

I veckans Throwback Thursday så blickar vi tillbaka till BM-bladet årgång 5 nr 4 år 2014 där vi hittar BM i Brasilien 1958 -en reserapport. I artikeln så får vi en inblick i när Nils Lundmark från Bolinder-Munktell gjorde en resa till Brasilien. God läsning! 

Ett smakprov ifrån: BM i Brasilien 1958 – en reserapport

Resan skedde med flyg från Stockholm den 25 mars och hemresan skedde den 12 maj 1958 från Rio de Janeiro. Vid ankomsten mötte Ingenjör T. Hansson från BM:s representant Ansalvasco och i tullen klarerades delar till en väghyvel som Nils Lundmark haft med sig från Sverige.

Sedan kunde resan fortsätta mot Porto Alegre som var huvudcentrat i Brasiliens sydligaste stat Rio Grande de Sul, belägen vid floden Rio Guaiba. Staden hade då 450 000 innevånare och var en utpräglad handelsstad.

Volvo do Brasils representant i staten Rio Grande var firman Torres. Där gjordes planer upp för att besöka lantbrukarnas BM-maskiner.

En oskriven lag fanns dock och den gjorde Lundmarks arbete besvärligt. Brasilianarna ansåg att man inte ska lägga sig i andras affärer och därför fick inte Lundmark själv se maskinerna i arbete utan återförsäljarnas medgivande…..

 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 5 nr 4 december 2014. Vill ni läsa hela artikeln BM i Brasilien 1958 – en reserapport eller andra artiklar i BM-bladet årgång 5 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Från hovslageri till lastmaskinsfabrik

Den här veckans Throwback Thursday så kan vi läsa om en artikel som heter Från hovslageri till lastmaskinsfabrik. I artikeln kan ni bland annat läsa om Bröderna Lundbergs Mekaniska Verkstads AB, BMs medleverantör som gör påbyggnaden till några av BM-Volvo lastmaskinmodeller. God läsning!

Ett smakprov ifrån: Från hovslageri till lastmaskinsfabrik

När man står och betraktar det mångfald av byggnader som detta företag består av blir man smått förbryllad. Undrar över hur det kunnat bli så här. Men en del av svaret hittar man i företagets historia.

Bara ett stenkast från det nu tvååriga kontorshuset låg en gång en lada – upphovet till företaget. Birger och Göran Lundberg tillhörde dem som drabbades av arbetslösheten under metallstrejkens dagar 1945.

De båda driftiga pojkarna slog sig då på litet av varje. Skodde hästar, byggde lastbilssläpvagnar och mycket annat. Den första egentliga produktionen bestod dock av plogar. Så småningom slog man in på tillverkning av ”ploglyftar” och det var då som det började gå riktigt bra för bröderna.

Fyra år efter starten tillverkade de sin första lastmaskin och två år senare räckte inte ladan till. Man började bygga ut området. Men riktig fart på företaget blev det inte förrän 1957, då Bröderna Lundberg fick kontakt med BM. Man började i blygsam skala men hade efter tio år i det närmaste tiodubblat siffran.

En stor ökning alltså på en relativt kort tid. Som en parentes kan nämnas att det idag finns 15 000 BM-Volvo lastmaskiner i världen….. 

 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 6 nr 1 mars 2015. Vill ni läsa hela artikeln Från hovslageri till lastmaskinsfabrik eller andra artiklar i BM-bladet årgång 6 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).