Throwback 1913 års traktor

/i

I samband med utvecklingen mot större och modernare maskiner inom lantbruket på 1910-talet började Munktells att konstruera en stor traktor som kunder dra en 5- eller 6-skärig plog. Man importerade en 6-skärig plog från Amerika som sattes till en Munktells självgående lokomobil typ SK-6 som hade en maximal effekt av 30 hk med en vikt på 7,9 ton. Körhastigheten var 3,2 km/h.

Vill du läsa hela artikeln? Kolla i vårt historiska arkiv här BM-bladet-2012-3-1913-års-traktor.pdf

Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438

/i

I denna artikel möter vi Sebastian Olzon, som redan vid 13 års ålder hade ett starkt intresse för äldre BM-traktorer. Hans BM-Volvo Buster 400 köptes 2018 i fullt bruksskick och kom snabbt att bli en naturlig del av arbetet på familjegården.

Det som från början var tänkt som enklare förbättringar utvecklades successivt till ett mer omfattande projekt. Med stöd av morfar Håkan, tidigare servicemontör på Värmlands Lantmän, växte ambitionerna. Planer togs fram för att uppgradera traktorn med kraftigare framvagn, modernare styrning och rätt tidstypiska detaljer.

Projektet innebar både tekniska utmaningar och genomtänkta lösningar, bland annat kring styrsystem och komponentval. Även färgsättningen fick stor betydelse, där man efter efterforskningar valde kulörer som låg nära originalutförandet på tidiga BM-maskiner.

Målet var tydligt – att förvandla Buster 400 till något mer, med inspiration från BM 438. En berättelse som visar hur engagemang, kunskap och generationsöverskridande samarbete kan ge nytt liv åt en klassisk traktor.

För mer information om Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438, kan du läsa hela artikeln i BM-Bladet, Årgång 11 Nr 1, mars 2020.

Danmarks äldsta traktormuseum

/i

Den här torsdagen tar vi en tur över till Limfjorden och ön Mors – platsen där Danmarks äldsta traktormuseum tog form redan 1980. Det hela började med Hans Søndergård Larsens stora intresse för att samla och renovera traktorer, något som med tiden växte till ett imponerande museum fyllt av ovanliga och unika maskiner från både Danmark, övriga Europa och USA.

I dag består museet av flera sammanbyggda hallar där man kan vandra genom traktorns utveckling under 1900-talet. Allt är präglat av samma sakliga hantverk och engagemang som en gång startade samlingen. Det är en miljö som påminner oss om hur mycket både teknik och jordbruk förändrats – och hur viktigt det är att bevara den här delen av vår maskinhistoria.

Ett stycke traktorkultur väl värt att minnas.

För mer information om Danmarks äldsta traktormuseum, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet (nr 2, Juni , 2022 ).

Från Hede Mekaniska till Tigercat

/i

Den här veckan tar vi ett steg tillbaka till 1962, då Firma Hede Mekaniska i lilla Hede började sin resa med sju anställda och en ambition att utveckla skogens arbetshästar. Det började med ombyggda Nuffieldtraktorer, men snart växte idéerna – och maskinerna.

Under 60- och 70-talen tog Hemek fram flera viktiga modeller som satte spår i skogsbrukets maskinhistoria. Piraten, en tidig 8-hjulsdriven skotare, blev något av ett teknikskifte, liksom Hemek 650 som senare utvecklades till SM 650 och SM 958. När samarbetet med Bolinder-Munktell fördjupades växte sortimentet ytterligare, och SM-serien fick snabbt ett gott rykte för sin styrka, följsamma boggi och låga marktryck.

Mot slutet av 70-talet kom 911-serien, där särskilt 9111 blev en volymmodell utrustad med kugghjulsboggi och senare turbomotor. Samtidigt tog Hemek fram Ciceronmaskinen, en modernare konstruktion som fortsatte utvecklas in på 80-talet.

Efter en rad ägarbyten under 1990-talet kom den avgörande förändringen: år 2000 köptes verksamheten av det kanadensiska skogsmaskinföretaget Tigercat – och därmed fick den svenska maskinhistorien ett nytt kapitel.

För mer information om ”Från Hede Mekaniska till Tigercat”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. ( Nr 2 Juni och 2016)

30-40 110 år i år

/i

Den här veckan blickar vi tillbaka till 1913 – året då Munktells lanserade sin legendariska traktor 30–40. En verklig tungviktare i både storlek och betydelse. Med sina dryga 8 ton, 40 hästkrafter och ett startförfarande som krävde både styrka och tålamod, blev den snabbt en symbol för svensk ingenjörskonst.

Under årens lopp fick traktorn ett imponerande liv. Den såldes först till Gimo bruk, köptes sedan tillbaka och blev ett återkommande inslag på visningar, utställningar och demonstrationer. På 1950–70-talet drog den publik vart den än kom – från lokala evenemang till kungabesök och till och med uppmärksamhet från Thailand.

Trots bränder, flyttar och otaliga renoveringar fortsatte 30–40 att leva vidare som en älskad veteranmaskin. Den blev inte bara ett arbetsredskap, utan ett stycke industrihistoria som generationer av BM-entusiaster vårdat och berättat om.

110 år senare står 30–40 fortfarande som ett bevis på hur långt före sin tid Munktells var – och varför maskinen än idag väcker lika mycket nyfikenhet som respekt.

För mer information om ”30–40 110 år i år”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet (Nr 1, 2023)

Var tillverkades maskinerna

/i

Ibland är det nyttigt att blicka bakåt – särskilt i en bransch där utvecklingen gått från rena muskeljobb till högteknologiska skogsmaskiner. I artikeln ”Var tillverkades maskinerna” får vi följa den fascinerande resan från små mekaniska verkstäder till några av de mest avancerade processor- och skördarmaskiner som satt avtryck i svensk skogshistoria.

Allt började under 1950-talet hos Umeå Mekaniska, där reparationer och speciallösningar snabbt växte till ett helt maskinprogram för SCA:s skogsverksamhet. Under 60- och 70-talen accelererade utvecklingen: helmaskinsmetoden slog igenom, processoraggregat togs fram och samarbeten med bland annat Kockums, ÖSA och BM satte fart på mekaniseringen i skogen.

Här får vi läsa om allt från de tidiga transportbanorna och de första stationära kvistningsverken – till mer avancerade maskiner som processor 76-BBK, Tvigg-processorn, och senare BM:s storsatsning med Volvo BM 900-serien. Resan fortsatte in på 1980- och 90-talet när skogsmaskiner började formas av nya material, elektronik och hydraulik – och när Umeå Mekaniska till sist blev en del av Valmet och senare Komatsu Forest.

Det är en gedigen historik som påminner oss om hur många händer, idéer och innovationer som format dagens skogsbruk.

För mer information om ”Var tillverkades maskinerna”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. (nr 4, December och 2020)

Var byggdes maskinerna Vaggeryds Mekaniska Verkstad

/i

I dag blickar vi tillbaka till Vaggeryd – den lilla småländska orten som spelade en stor roll i BM:s maskinhistoria.
Här byggdes nämligen de legendariska BM-traktorgrävarna under 1960-talet, när Vaggeryds Mekaniska Verkstad samarbetade med Bolinder-Munktell.

Det hela började med smeden Viktor Mattsson som redan på 1920-talet lade grunden till företaget. Hans söner utvecklade verksamheten till en modern verkstad som levererade hydraulikkomponenter – och till slut hela grävaggregat till BM:s traktorer.

På 60-talet blev samarbetet officiellt och Vaggeryds produkter fick märkningen VM. Härifrån kom flera klassiska maskiner, bland annat G 11 och G 12, byggda med samma småländska noggrannhet som gjort namnet Vaggeryd välkänt bland BM-entusiaster.

Även om maskintillverkningen upphörde i slutet av 60-talet, lever arvet kvar – i både tekniken och historien bakom de gula jättarna.

För mer information om ”Var byggdes maskinerna – Vaggeryds Mekaniska Verkstad”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet nr 1, Mars 2021.

Den finurliga stenkroken

/i

Under 1900-talets första hälft utvecklades flera smarta hjälpmedel för att underlätta stenröjningen på åkrarna. En av de mest uppfinningsrika lösningarna var Ture Olssons lyfkrok – stenkroken – som gjorde det möjligt att lyfta tunga stenar ur marken med hjälp av en enkel kil och krok.

Uppfinningen sparade både tid och kraft för lantbrukarna och blev snabbt populär runt om i landet. I Bohuslän använde man till och med en tysk variant, den så kallade tysk­kroken, som fungerade på liknande sätt men med annan konstruktion.

För mer information om Den finurliga stenkroken kan du läsa hela artikeln i BM-bladet nr 4, december 2023.

Stora Mellby Mekaniska Verkstad

/i

Den här veckan blickar vi tillbaka till en riktig pärla ur den svenska landsbygdens industrihistoria – Stora Mellby Mekaniska Verkstad (SMV) i Stora Mellby utanför Alingsås.

Verkstaden startades redan 1916 av Karl Larsson, en bygdesnickare med både uppfinningsrikedom och entreprenörsanda. Genom årtiondena tillverkades allt från cykelkärror och jordbruksredskap till gjutformar och elmotorer. SMV blev snabbt en viktig del av bygden – både som arbetsplats och som centrum för tekniskt kunnande.

När verksamheten till slut lades ner 1994 tog Hembygdsföreningen över verkstaden. Sedan dess har den bevarats som ett levande museum, där maskiner och verktyg fortfarande fungerar. Här får besökaren en unik inblick i hur arbetet gick till i en liten mekanisk verkstad förr i tiden – med remdrivna maskiner, doften av olja och en imponerande samling veteranmaskiner.

Verkstaden och museet spelar än idag en viktig roll vid det årliga evenemanget Hjulets Dag i Gräfsnäs, där tusentals besökare samlas för att uppleva hur svensk landsbygdsteknik en gång såg ut – och fortfarande lever.

För mer information om Stora Mellby Mekaniska Verkstad, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet nr 4, december 2021.

Det hände för 40 år sedan – 1976

/i

Vi blickar tillbaka till 1976 – ett år som satte tydliga avtryck både i Sverige och i maskinvärlden. Ingemar Stenmark tog sin första världscupseger, Björn Borg vann Wimbledon, och kung Carl XVI Gustaf gifte sig med Silvia. Samtidigt lämnade Olof Palme över stafettpinnen efter ett historiskt maktskifte i politiken.

1976 var också ett år av tekniska framsteg inom BM-världen. På fabriken i Hällby började man använda luftkuddar för att flytta tunga komponenter – en ny metod som effektiviserade arbetet betydligt. Skogsmaskiner som Volvo BM 969 och 971 uppgraderades, med bättre boggi, stabilitet och framkomlighet.

På motorsidan kom den nya TD60A-motorn med 170 hästkrafter, vilket innebar större kraft och förbättrad servicevänlighet. Lastmaskinen 846 och dumpern 860S fick rejält lyft, och T 700-serien lanserades för att möta industrins ökade krav på dragförmåga och hållbarhet.

1976 handlade inte om stora rubriker – utan om pålitliga framsteg, svensk ingenjörskonst och arbetsmaskiner som byggdes för att hålla.

För mer information om “Det hände för 40 år sedan – 1976”, kan du läsa hela artikeln i BM-Bladet, nr 4, 2016.