Munktellmuseèt är öppet igen för besökare

/i /av

Hör upp alla entusiaster och BM-medlemmar för att nu har äntligen Munktellmuseet i Eskilstuna öppnat igen för allmänheten.

Här nedan kan du läsa lite om vad du kan uppleva på munktellmuseet och deras öppettider. För mer information om munktellsmuseet så besök https://munktellmuseet.com/ .

För att boka en tid för besök eller en guidad tur så ring 016-131523.

Munktellsmuseets samlingar

På Munktellmuseet så finns ett ett flertal olika samlingar av maskiner, traktor och motorer med mera. Samlingarna är unika och i gott skick och flera av motorerna är i brukbart skick och går fortfarande att starta.

Några exempel på det motorer som finns i samlingarna är:

  • Munktells DA 12
  • Bolinders 1053 BR
  • Volvo typ EC
  • Pratt & Whitney R-1830

Vill ni veta mer om Munktellmuseet och deras samlingar så läs Om Munktellmuseèt. 

Munktellmuseets öppettider och priser

Här nere kan du läsa mer om Munktellsmuseets öppettider.

  • Måndagar:  10:00 – 15:00
  • Tisdagar: 10:00 – 15:00
  • Onsdagar: 10:00 – 15:00
  • Torsdagar: 10:00 – 15:00
  • Fredagar: 10:00 – 15:00
  • Lördagar: Stängt
  • Söndagar: Stängt

Priser

  • Vuxna 50:-
  • Barn 10-16 år 30:-
  • Barn 0-9 år gratis
  • Studenter och pensionärer 30:-
  • Familj 100:- (vuxna med hemmaboende barn)
  • Årskort vuxen 150:-
  • Årskort Barn 10-16 år 90:-
  • Årskort Pensionärer 90:-
  • Årskort Studenter: 90:-

Maskinträff i Tanumshede

/i /av

I veckans throwback tar vi er tillbaka till år 2015 där vi hittar artikeln Maskinträff i Tanumshede. Artikeln handlar om Maskinträffen som ägde rum den 1:a och 2:a augusti i Hogarhamnen Tanumshede.

Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet från tidningen årgång 6 nr 3 2015.

God läsning! 

Ett smakprov från – Maskinträff i Tanumshede

För första gången arrangerade Peter Bärgare en maskinträff i Tanumshede i Norra Bohuslän. Datum var lördagen den förste augusti. Tror ingen hade en aning om hur mycket som göms i Bohuslän.

Förutom ett 60-tal traktorer kom skogstraktorer, tröskor, lingrävare, veteranbilar, både person och lastbilar samt ett par odefinierbara fordon, troligen fordon från någon verkstad. Även en ånglokomobil fanns på plats men hade problem i det lösa underlaget. Längst hade nog Ove Ljung från Grästorp åkt med sin Boxer med LivabdumperDKD10 och tillkopplad husvagn.

Enkel väg är det säkert 12 mil. För att skydda husvagnen var dumpern försedd med specialstänkskydd. Det lösa underlaget gav även andra deltagare problem men tur i oturen fanns ju Peter Bärgare på plats. Peter Bärgare som förutom vanlig bärgning även är specialiserad på tungbärgning med hjälp av en rejäl terrängbärgare. Den tar sig fram överallt och klarar det mesta.

Ofta får Peter ge sig ut i skogen för bärgning av skördare, skotare eller grävmaskiner. En 470 med Livabdumper DKD15 satte sig rejält fast med fullt lass vilket gjorde att Peters sambo fick tillfälle att demonstrera deras bärgare….  

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 6 nr 3 september 2015. Vill ni läsa hela artikeln Maskinträff i Tanumshede eller andra artiklar i BM-bladet årgång 6 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Reparation av lameller på BM-Volvo 430

/i /av

Throwback thursday igen och denna torsdag så har vi tagit fram en artikel som handlar om en reparation av lamellbyte på en BM-Volvo 430.

Artikeln hittar ni i BM-bladet årgång 4 nr 3 och det heter Reparation av lameller på BM-Volvo 430.

God läsning! 

Ett smakprov från – Reparation av lameller på BM-Volvo 430

Vi började med att ta bort frontlastarens båda fästjärn. Då fick vi bättre med plats för att arbeta. Därefter delade vi traktorn för att se vad som var fel. Det gick inte att växla som man skall pga att kopplingen löste ut dåligt.

Det visade sig att en justeringsskruv på en kopplingsarm hade gängar ur sig. Den låg på bottnen av kopplingskåpan.

Vi åtgärdade felet, inspekterade kopplingen och hittade inte något mer fel. Dessutom passade vi på att byta urtrampningslager och stödlager. Lamellerna visade sig…  

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 3 september 2013. Vill ni läsa hela artikeln Reparation av lameller på BM-Volvo 430 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Skellefteålyften som drog igång en lastarepok

/i /av

Torsdagen är äntligen här och det betyder att det är dags för throwback thursday. I veckans throwback thursday så har vi hittat en intressant artikel som handlar om Skellefteålyften som blev starten för lastarepoken.

Artikeln har vi hämtat från BM-bladet årgång 5 nr 1 2014. Nedan så kan ni läsa ett litet utdrag från artikeln och om ni vill läsa hela artikeln så hittar ni den här https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/  

God läsning! 

Ett smakprov från – Skellefteålyften som drog igång en lastarepok

Fram till Andra världkrigets slut var fortfarande hästen den dominerande dragaren inom svenskt jordbruk. Det var därför fullt naturligt att den absoluta merparten av redskapen var anpassade till hästen och detta gällde även för de fåtal gårdar som skaffat sig en traktor.

Utvecklingen av speciellt anpassade redskap för traktorn som dragare tog inte fart förrän under 1950-talet. Redan 1933 hade konstruktören Harry Ferguson byggt sin första prototyp men som blev vilande på grund av krigsutbrottet.

I samband med lanseringen av Grållen några få år efter krigsslutet så introducerades den hydrauliska lyften och trepunktsupphängningen som så småningom slog igenom fullständigt. Nu uppstod plötsligt ett vakuum för många traktortillverkare i avvaktan på att de kunde visa upp liknande drag anpassade för sina egna produkter.

En av de tillverkare som såg en potentiell marknad var Birger och Göran Lundberg som redan 1945 lanserade den s.k. Skellefte-lyften för jordbrukstraktorer. Lyften var en kombinerad draganordning och lyft för plog.

Hydraulpumpen drevs via traktorns kraftuttag. BM 10 var när den kom 1947 den första BM-traktorn utrustad med inbyggd hydraulpump. BM 10-an kunde fås utrustad med en hydraulisk lyft med trepunktskoppling som visserligen sak-…. 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 5 nr 1 februari 2014. Vill ni läsa hela artikeln Skellefteålyften som drog igång en lastarepok eller andra artiklar i BM-bladet årgång 5 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Vår man på Västkusten

/i /av

Ännu en throwback thursday och denna vecka så har vi hittat en artikel från BM-bladet årgång 4 nr 2.

Artikeln Vår man på Västkusten handlar om en man som heter Björn Cagner där ni kan läsa mer om honom och hans intresse för maskiner och traktorer.

God läsning! 

Ett smakprov från – Vår man på Västkusten

Jag heter Björn Cagner. Född 1952, alltså 61 år gammal och uppvuxen i Göteborg. Jag har alltid varit intresserad av teknik, speciellt fordon. Det började med cyklar, sedan mopeder, motorcyklar och bilar, både gamla och nya. Mina föräldrar var nog ganska nöjda när jag flyttade hemifrån för då kunde de för första gången få in sin bil i garaget.

Ett tag hade jag bilverkstad men tröttnade då det på den tiden mest handlade om att laga rostskador. Utbildade mig till maskiningenjör men när jag var färdig fanns inga jobb eller snarare kanske det var så att ingen ville ha mig. Jag blev därför egenföretagare med tillverkning av maskiner, bl.a. blästersugar och dammutsug för bilverkstäder. Senare kom inriktningen att ändras till centraldammsugare med tillbehör för industri och offentlig miljö.

Förra året, efter 33 år, såldes verksamheten. Givetvis fanns hela tiden det tekniska intresset men som dock ändrade sig lite med tiden. För snart 20 år sedan skaffade jag mig min första traktor. Det var en BM 400 1962 års modell. Den har jag kvar än i idag och den används regelbundet till allt.

Har kompletterat med flera tillbehör, bl.a. grävaggregat. Men det räckte inte med en traktor! Nästa blev en BM 320. Liten och nätt! Behövde ju något att hänga tippkärran efter….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 2 juni 2013. Vill ni läsa hela artikeln Vår man på Västkusten eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

BM-maskiner i uniform 2

/i /av

Äntligen torsdag igen och denna throwback thursday så har vi hittat en spännande artikel som heter BM-maskiner i uniform 2. I denna artikel så kan vi läsa om olika BM-maskiner som tar värvning och anpassades efter det militära.

Artikeln har vi hittat i BM-bladet årgång 10 nr 4 och går att läsa i BM-bladet arkivet på hemsidan. 

God läsning!

Ett smakprov från – BM-maskiner i uniform 2

Baklastare och hjullastare har alltid haft en viktig roll inom försvaret. Redan när de första H-10 lastarna togs i bruk, blev baklastarna en allt-i-allo maskin som utrustades för många olika arbetsuppgifter.

Lastarna fick omfattande utrustning redan från leverans. Som exempel kan nämnas motorvärmare med tidur till förinställning. Vidare ingick kallstartanordning för att säkerställa start av nedkyld motor samt nedkylda batterier vid låga temperaturer till –20 grader.

Omfattande verktygssats på minst 16 delar ingick i leveranserna. Lastarna skulle levereras till alla delar körklara med väl förpackad utrustning. Till varje hjullastare fanns omfattande publikationer i form av instruktionsböcker, reservdelskataloger samt reparationshandbok.

Utrustningar av typ kopplingsfäste, bogseringsutrustning, förplog, lastararm, gafflar, rivare, S-blad samt snöskopor fanns också…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 4 december 2019. Vill ni läsa hela artikeln BM-maskiner i uniform 2 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Mitt liv med BM

/i /av

Torsdag och ännu en ny throwback thursday artikel som vi har dammat av ifrån BM-bladet arkivet. I den här artikeln Mitt liv med BM så kan vi läsa om en person som avslutar sin värnplikt och börjar att jobba med BM.

Artikeln har vi hittat i BM-bladet årgång 4 nr 1 och går att läsa i BM-bladet arkivet på hemsidan. 

God läsning!

Ett smakprov från – Mitt liv med BM

Med studentexamen, latinlinjen, och fullgjord värnplikt anlände jag 1957 till Eskilstuna och Bolinder-Munktell. Första jobbet var ordermottagare av reservdelar till marina och stationära motorer, hela världen med undantag av de nordiska länderna.

Reservdelschef var Moje Söderlund och min närmaste överordnad var Carl Gustafsson. Ekström skötte de nordiska länderna. Birgit Böös var sekreterare; Där fanns också två ”gubbar” Wimmerstedt och Almgren.

De hade båda arbetat på motorprovningen och var verkliga specialister på de gamla råoljemotorerna. Almgren var ingenjör men inte Gustafsson och han var bitter över att ha en person med lägre utbildning än han själv som chef. Han var därför vresig och sur för jämnan. Undantag: när Gustafssom var på semester blommade han upp och berättade om sina resor till stora gods i Ryssland.

Hans uppgift var att installera ett antal B-motorer på dessa gods; På frågan om ev språksvårigheter svarade han: ”Det var inga problem, efter första dagen pratade ryssarna svenska”. Som latinare är jag ju ingen tekniker och det var nyttigt att jag fick lära mig hur en motor…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 1 mars 2013. Vill ni läsa hela artikeln Mitt liv med BM eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Alla traktorer är nu veteraner 2:a delen Volvotraktorn

/i /av

Välkommen mars och till ännu en ny throwback thursday med en ny spännande artikel som vi blickar tillbaka på. Veckans artikel som vi har hittat i BM-bladet arkivet är Alla traktorer är nu veteraner 2:a delen Volvotraktorn.

Artikeln har vi hittat i BM-bladet årgång 8 nr 3 och går att läsa i BM-bladet arkivet på hemsidan. 

God läsning!

Ett smakprov från – Alla traktorer är nu veteraner 2:a delen Volvotraktorn

I vår serie om ”Alla traktorer nu veteranner” har turen kommit till Volvotraktorn, som tillverkades och såldes åren 1943–1959. De kunde även ett antal år därefter fås med Volvomärket men dessa traktorer skilde sig dock i övrigt inte alls från BMs utan hade endast ”Volvorieserats” för att under en övergångstid säljas över Volvos återförsäljarnät.

Varför hoppade Volvo som sedan 1927 tillverkat bilar plötsligt in i traktorbranschen mitt under brinnande krig ute i världen? Förklaringen var just krigets konsekvenser med åtföljande restriktioner och avspärrningar. Bensinransonering och brist på gummi slog hårt mot såväl bilismen som bilindustrin.

Trots detta ville man söka hålla sysselsättningen uppe. Traktorer kunde ju köras på järnhjul och motorer för gengasdrift fanns ju redan inom Volvo. Importen av traktorer hade dessutom avstannat, men efterfrågan fanns då traktorer behövdes inom landet för att hålla jordbruksproduktionen i gång.

Detta var skäl nog för att dra igång en traktorproduktion. Ett tekniskt samarbete inleddes i september 1943 mellan Volvo och BM. Detta gick i grova drag ut på att de båda företagen skulle ta fram en gemensam…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 3 september 2017. Vill ni läsa hela artikeln Alla traktorer är nu veteraner 2:a delen Volvotraktorn eller andra artiklar i BM-bladet årgång 8 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Torsten Nilsson sann BM-vän på Öland

/i /av

Nu är det Throwback Thursday igen och denna torsdag så ska vi kolla lite närmare på artikeln Torsten Nilsson sann BM-vän på Öland.

Artikeln har vi hittat i BM-bladet årgång 8 nr 3 och går att läsa i BM-bladet arkivet på hemsidan.

God läsning!

Ett smakprov från – Torsten Nilsson sann BM-vän på Öland

Torsten Nilsson driver sedan flera år en entreprenadfirma som specialiserat sig på mindre grävarbeten såsom vatten och avlopp. Han växte upp på en gård i Gärdslösa på Öland som han med tiden arrenderade av sin far. Torsten älskade att köra traktor vilket han började med tidigt.

Så pass tidigt att han blev angiven av en grannfru som ifrågasatte om han verkligen fick köra på väg utan tillstånd. Fadern åkte på böter och i fortsättningen fick hans mor köra ut traktorn till fälten och Torsten följde efter på cykel.

Traktorintresset ledde till gårdens verkstad och mekandet som medförde att han ledsnade på gårdens andra sysslor och utbildade sig inom styr och reglerteknik.

Han lärde sig tidigt att göra smarta tekniska lösningar med små medel och byggde bl a EPA-traktorer av gamla lastbilschassier som han redan 1974 började använda som…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 3 september 2017. Vill ni läsa hela artikeln Torsten Nilsson sann BM-vän på Öland eller andra artiklar i BM-bladet årgång 8 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Bakom maskinen

/i /av

Äntligen torsdag igen och i veckans Throwback Thursday så har vi återigen hittat en spännande artikel som vill uppmärksamma. Den här artikeln heter Bakom maskinen och berättar en spännande berättelse om Sven Arnegård och 5350 “Terrängexpressen”  

Artikeln har vi hittat i BM-bladet årgång 9 nr 4 och går att läsa i BM-bladet arkivet på hemsidan. 

God läsning!

Ett smakprov från Bakom maskinen

Under åren 1966–1971 hade man lanserat Grus-Kalle 1966 och DR 860 1968 men nu började det dyka upp alltfler konkurrenter. Det saknades en klar produktutvecklingsstrategi för att bibehålla marknadsdominansen.

Ett försök att med lastvagnskomponenter t ex frambyggd hytt hade misslyckats helt och nu blev det akut att få ut något nytt på marknaden. Det var då man 1971 gav i uppdrag till Sven Arnegård att bilda ett team som snart insåg att man hade flera svåra frågor att hantera. Den första var att få det pågående ”lastvagnsprojektet” nedlagt.

Det andra att sortera ut alla slitningar mellan produktutvecklingen i Eskilstuna och den gamla välmeriterade utvecklingsavdelningen i Braås. Den tredje fasen var att presentera en…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 4 juni 2018. Vill ni läsa hela artikeln Bakom maskinen eller andra artiklar i BM-bladet årgång 9 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).