Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438

Veckans Throwback Thursday så tar vi en titt tillbaka på historien om en av de mer populära modellerna, BM-Volvo Buster 400 som Sebastian Olzon byggt om till en 438.

God läsning!

Ett smakprov från | Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438

Huvudpersonen på resan är den blott 13-årige Sebastian Olzon. Han har ett genuint intresse för traktorer, och speciellt äldre BM-traktorer. Han har god möjlighet att syssla med sitt intresse på den gård med köttdjur och spannmålsodling som hans föräldrar driver.

Den Buster 400 som kom i hans ägo 2018 efter en annons på blocket, och i fullt acceptabelt skick, har gett Sebastian många tillfällen till att utföra vissa saker med sin kära traktor, såsom att flytta sina egna får mm. En traktor som Sebastian också fått ta hand om är en T 800, som han fått överta från sin farfar.

Denna traktor gör korta arbeten varje dag genom att krossa halm till ströbädden hos köttdjuren. Det kanske kommer lite historier om denna senare. En viss betydelse på resan med Bustern har även Sebastians morfar Håkan som har ett förflutet som servicemontör på Värmlands Lantmän i Karlstad under perioden 1970 till 1985. I november 2019 så togs traktorn till morfars garage, för att vi skulle fixa till belysningen och några små detaljer.

Vi tvättade den ordentligt, och ju renare vi fick traktorn, desto mer fick vi klart för oss hur fint det skulle kunna bli med lite färg. Man kunde ana att det skulle bli ganska omfattande och tidskrävande ju mer vi fantiserade om vad vi ville göra.

Så vi beslöt nu att vi gör det så rejält som vi önskar, men vi tar främre halvan nu i vinter så får vi ta bakpartiet senare. Till saken hör att Sebastian har gjort en affär med en granne och övertagit en T430 som varit med om en olycka…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 1 Mars 2020. Vill ni läsa hela artikeln Berättelsen om hur en BM-Volvo Buster 400 blev en 438 eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Var byggdes maskinerna – Renholmens Mekaniska Verkstad

Den här veckans Throwback Thursday så har vi hittat en artikel som heter Var byggdes maskinerna – Renholmens Mekaniska Verkstad. Så låt oss gå tillbaka i tiden till den plats där maskinerna byggdes – Renholmens mekaniska verkstad.

God läsning!

Ett smakprov från | Var byggdes maskinerna – Renholmens Mekaniska Verkstad

Mellan 1890 och 1930 dominerades samhället Renholmen vid kusten mellan Skellefteå och Piteå i nordligaste Västerbotten av bolaget Ytterfors Munksund AB:s stora ångsåg, vilken under det tidiga 1930-talets lågkonjunktur lades ned. Efter nedläggningen började man att fundera på alternativ till träindustrin för att kunna rädda orten och sysselsättningen där. Ett av dessa var verkstadsindustri.

Därför inrättades en verkstadsskola i det tidigare sågverkets smedja. En av yrkeslärarna på denna, Georg Hartman, hade planer att gå vidare med att verkligen etablera en mekanisk verkstad på orten. Denne fick med sig fyra andra intressenter i trakten och tillsammans med dessa etablerades Renholmens mekaniska verkstad 1952.

Affärsidén var att utföra reparationer åt andra verkstadsföretag i trakten samt tillverkning av hydraulikkomponenter, te x kugghjulspumpar. Under samma tid började ett flertal verkstäder i Sverige med att tillverka stela hjullastare av typen baklastare på bakvända traktorchassin, b la Bröderna Lundberg i Skellefteå och Kewaco i Luleå. Sistnämnda samarbetade med företaget Bil-Berggren i gästrikska Järbo om maskintypen.

Orsaken var b la det ökade väg- och bostadsbyggandet och mekaniseringen av materielhanteringen inom industrin. Renholmens mekaniska verkstad kom att leverera kugghjulspumpar till förutnämnda Kewaco. 1953 bröt detta företag samarbetet med Bil-Berggren och började istället att diskutera med Renholmens mekaniska verkstad om att förlägga tillverkningen av hjullastare…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 3 september 2019. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna – Renholmens Mekaniska Verkstad eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Årets modellfordonsmässa

Det är dags att ta en tur i minnet med veckans Throwback Thursday! Vår artikel i dag handlar om modellfordon, och den heter Årets modellfordonsmässa.

God läsning!

Ett smakprov från | Årets modellfordonsmässa

Detta var den femte fordonsmodellmässan som arrangerats på Munktellmuseet i Eskilstuna. Liksom tidigare år var det ett samarbete mellan Modelltraktorklubben, museet och den organisation som tidigare förlagt sina mässor på Vägverksmuseet i Borlänge.

Mässan var utsåld långt i förväg vilket betyder att det var många utställare som inte fick något av de 60 bord som man max kan erbjuda. Det var trångt mellan borden när besökarna strömmade till och innan dagen var slut hade över 1 100 personer passerat genom museets alla utställningshallar. Här fanns, förutom ett stort antal försäljare, Stockholms RC Trucks som hade laddat upp med många av sina imponerande lastbilar, trailers, lastare, grävmaskiner, traktorer etc.

Maskinerna är samtliga radiostyrda med autentiskt ljud och ljus. De kördes på ett uppmärkt stadsliknande vägområde där man kunde se dem i arbete. Många av fordonen är hemmabyggen i olika grad men man kan även köpa dem i färdigt skick, då till ett ganska högt pris. Åskådarplatserna runt arbetsområdet var fullt av folk hela dagen. Då och då kunde det hända att man kunde se och höra fordonen bland besökarna då…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 1 september 2018. Vill ni läsa hela artikeln Årets modellfordonsmässa eller andra artiklar i BM-bladet årgång 9 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Volvo BM 2654 från 1982, en snart 40-årig trotjänare

I veckans upplaga av Throwback Thursday ska vi gräva i BM-bladets arkiv för att titta närmare på en artikel om Lars Rydbergs Volvo BM 2654 från 1982. Just detta årsmodell har visat sig vara ganska tålig och har tjänat sin ägare troget i nästan fyra decennier nu.

God läsning!

Ett smakprov från | Volvo BM 2654 från 1982, en snart 40-årig trotjänare

Lars Rydberg köpte traktorn från Drabant-Maskiner i Nyköping i december 1982. Inköpspriset var 245 000 kronor och i inbyte lämnades en BM 810 från 1976 för 120 000 kronor. Lars drev Vedeby Gård i Björkvik, Sörmland, och odlade spannmål på 90 hektar. Det föll sig naturligt att köpa en ny större traktor då skörden 1982 hade varit god med bra prisnivåer, priset på vårraps var runt 2,50 kronor och på rödklöver cirka 20 kronor per kg.

1989 bildade Lars bolaget Vedeby Jord & Maskin AB och drev gården fram till 2004 då Gustaf Hermelin övertog verksamheten. 2008 lade Gustafs bror Sven in sin areal och sina maskiner i bolaget.

Bröderna driver sedan dess verksamheten med spannmålsodling och har succesivt utökat arealen. Man odlar i dagsläget dryga 400 hektar och 2654:an används alltjämt i viss ut sträckning vid vår- och höstbruk samt vid spannmålstransporter. Den har i dagsläget gått dryga 5 000 timmar och detta utan någon större reparation, förutom service och bromsbyten…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 4 december 2020. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM 2654 från 1982,

en snart 40-årig trotjänare eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Mekartips – Knacka packning

Den här veckans Throwback Thursday så kommer vi att kolla lite närmare på ett mekartips som handlar om packningar.

God läsning!

Ett smakprov från | Mekartips – Knacka packning

Håller man på med veterantraktorer finns det knappast några färdiga packningar att köpa utan man får tillverka själv. Flertalet butiker säljer packningsmaterial men se upp. Priserna kan variera kraftigt mellan olika butiker. Det finns olika sätt att tillverka packningar på beroende på typ av material och dess utseende.

Vid tillverkning av packningar i kork eller Klingerit är det enklast att skära eller klippa ut eftersom materialet är tjockt. Vi användning av tunnare packningar i Sveodit och liknande material kan det vara enklast att knacka ut den. Då får man en packning som är nästan identisk med originalet.

I det här exemplet visas tillverkning av en packning som ska sitta mellan trumpeten bak och differentialhuset. Packningsytan mätte ungefär 400 x 320 mm, alltså ganska stor. Materialet i det här fallet är 0,5 mm tjock Sveodit. Första steget är att försöka få loss den gamla packningen så hel som möjligt för att kunna använda den som mall.

Enklast är att använda en packningsskrapa eller ett stämjärn och försiktigt ”hyvla” loss den gamla packningen. Sedan kan man lägga upp den på en bit kartong och rita av den. I det här fallet var packningen skadad och den hade också krympt en del.

Då var det bäst att lägga kartongen på en bit plywood och sedan lägga ut packningen och häfta fast den med en häftpistol. Då gick det ganska enkelt att rita av den och få fram en del mått. Sedan togs kartongen loss och mallen klipptes ut och ritades av på packningsmaterialet och de två stora hålen skars ut med en packningsskärare. Har man ingen kan man…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 4 december 2020. Vill ni läsa hela artikeln Mekartips – Knacka packning eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Besök hos en BM-Volvo familj

Den här veckans Throwback Thursday så kommer vi att kolla på en artikel ifrån BM-bladet arkivet som heter Besök hos en BM-Volvo familj. Artikeln handlar om familjen Nilsson och deras BM-traktorer.

God läsning!

Ett smakprov från | Besök hos en BM-Volvo familj

Vägbeskrivningen lät så enkel, följ Svartåns dalgång söderut och när du passerat 50-skylten åker du en bit till så ser du några traktorer och då är du framme. Orden var Janne Jonssons, allmän expert på BM och han hade ordnat så att vi skulle få gästa familjen Nilsson och se på deras BM-traktorer.

Fantastiskt så välvårdade de var! Där stod de uppradade dagen till ära och strax intill stod hela familjen med respektive och väntade. Efter att ha hälsat tyckte mamma Eira att först skulle vi dricka förmiddagskaffe då det var förberett för detta på verandan.

Där dröjde det inte många minuter förrän pappa Göte, som passerat 80 med marginal, började berätta om gamla tider. Hur hans far Ivar kom till gården 1918 och började legosåga i bygden med en råoljemotor som drivkälla och hur han startade upp en maskinstationsrörelse där Göte så småningom ingick. Den första traktorn var en Munktell typ 22. På slutet av 60-talet började Ivar även att demonstrera maskiner åt Jöhnckes, som då var återförsäljare för BM i Östergötland. År 1949 köptes den första Volvon en T31 och några år senare en Mustadlastare till en T24.

Denna lastare flyttades sedan över till en Victor 1959, som användes hela somrarna för gödsellastning fram till 1970 utan ett enda kopplingsbyte. Märkligt! – Givetvis har det funnits en Boxer bland traktorerna liksom en 400, säger sönerna Göran och Hans som nu går in och stöttar pappas berättelse. Maskinstationsrörelsen utökades på 1960-talet med en 6 fots Thermaenius 256-tröska, som år 1972 byttes ut mot en S900 på 12 fot. Med…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 3 September 2019. Vill ni läsa hela artikeln Besök hos en BM-Volvo familj eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Ängdala Traktormuseum – 10 September 2022

Den 10 september 2022 är det dags för Öppet Garage på Ängdala Traktormuseum där en stor utställning med cirka 125 traktorer kommer att visas upp. Dessutom kommer det att finnas livemusik från Skånska Visor och det kommer att serveras mat och dryck hela dagen lång.

Detta är ett evenemang du inte vill missa och i det här inlägget så har vi samlat alla information som du kommer att behöva inför detta spännande evenemang.

Kort om Ängdala Traktormuseum

Ängdala Traktormuseum ägs och drivs av traktor entusiasten Anders Johansson som för cirka 19 år sen köpte sin första veterantraktor som blev startskottet på Ängdala traktormuseum i Harlösa i Skåne.

Inne i traktormuset så finns det en stor samling av diverse veterantraktor, jordbruksredskap, lantbruksföremål och maskiner.

Vart och när kan man besöka eventet?

För dig som vill besöka eventet Öppet Garage – Ängdala Traktormuseum den 10 September 2022 så kan ni läsa om tider och adress för eventet här nedan.

Adress:

Ängdala Traktormuseum hittar ni i Skånska Harlösa som ligger längs väg 104 cirka 30 minuter ifrån Lund med bil.

Öppettider:

Eventet startar kl 10:00 på lördagen den 10 September och pågår till kl 17:00 samma dag.

Strömsholmens Mekaniska Verkstad Tranås

Dagens Throwback Thursday inlägg så kollar vi tillbaka på en artikel som heter Strömsholmens Mekaniska Verkstad Tranås. Strömsholmens Mekaniska Verkstad i Tranås var en stor fabrik som bland annat tillverkade T 600 och T 650 1.

God läsning!

Ett smakprov från | Strömsholmens Mekaniska Verkstad Tranås

Under 1960-och 70-talen utrustades ett flertal av BM:s gula industritraktorer som T 600 I och T 650 I, med frontlastare märkta Tranås-lastaren. Även de tidiga traktorgrävarna i BM:s industriprogram under 1960-talet, t ex G 612 och GM 410, utrustades med Tranåslastare, men dessa saknade märkning.

Bakom varumärket Tranåslastaren stod verkstadsindustriföretaget Strömsholmens mekaniska verkstad i småländska Tranås, vilket, 2021, fortfarande finns kvar men med annan tillverkning. Här följer historien bakom företaget och dess kopplingar till BM: 1875 förvärvade mästersmeden Anders Magnus Carlsson en smedja norr om stationen Tranås vid den nyöppnade Östra centralbanan i nordvästra Småland.

Man specialiserade sig på eggjärnssmide och en betydande produkt var lieblad. Året därpå flyttade man in i en nyuppförd smedja inne i det framväxande stationssamhället Tranås. Liebladen fick ett gott rykte och sålde bra. Under 1880–90 etablerade sig också andra industrier i Tranås som…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Strömsholmens Mekaniska Verkstad Tranås eller andra artiklar i BM-bladet årgång 13 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

En BM-Volvo 400 i Holland

Denna veckas Throwback inlägg så har vi hittat en intressant artikel som heter En BM-Volvo 400 i Holland som berättar en intressant historia om Reinier Alexander och hans intresse för traktorer.

God läsning!

Ett smakprov från | En BM-Volvo 400 i Holland

Hej. Jag heter Reinier Alexander och är 30 år. Ända sedan jag var liten har jag varit en fanatiker av traktorer. Jag växte upp i södra Holland där BM-Volvo traktorer var mycket populära, speciellt BMVolvo 350 och BM-Volvo 650.

Deras speciella ljud gjorde att man kunde höra dem på flera kilometers avstånd. Jag har ägt många traktorer men de som fanns i barndomen blir alltid kvar i minnet. När så mina farföräldras gård såldes och jag inte längre behövde någon traktor i arbetet på gården så köpte jag en BM-Volvo 350 då jag ville ha en ”Oldtimer”, gärna en sådan som funnits på gården.

Något senare behövde jag en traktor för att kunna användas till småjobb men jag ville inte använda 350 för den var så stor och dessutom ville jag inte smutsa ner den då den nu var renoverad. Jag tyckte inte om designen på BM-Volvo 430 och BMVolvo 320 var för liten men när en BMVolvo 400 blev till salu…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln En BM-Volvo 400 i Holland eller andra artiklar i BM-bladet årgång 13 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Vad händer i Östergötland – Besök i Väderstad

Det är Throwback Thursday! För att hedra dagen tar vi en titt tillbaka på en artikel från våra arkiv. Den här veckan återser vi ett inlägg om ett besöka Väderstad i Östergötland.

God läsning!

Ett smakprov från | Vad händer i Östergötland – Besök i Väderstad

I slutet av november hade BM-klubben ordnat en träff hos Väderstad AB. ett välkänt företag inom lantbruket. Crister Stark, sonen till företagets grundare, hade nämligen lovat att berätta hur allt en gång började genom att vi skulle få se verkstaden där hans far Rune en gång startade tillverkningen av en sladd av järn 1962 för att få såbruk på de styva lerorna.

Många av våra medlemmar i BM-klubben hade hörsammat kallelsen och några hade tagit med sig hustrun eller en god vän så, den numera till museum restaurerade verkstaden, blev snabbt fylld. Crister berättade målande för oss om hur mamma Siv hjälpte till med de första sladdarna genom att kapa järn med en vanlig bågfil och pappa Rune svetsade ihop delarna.

Storleken på redskapet begränsades av dörrens bredd – den måste ju ut också. Redskapet målades BM-grön. Kanske beroende på att det fanns en BM 36 på gården? Crister, som då var 11 år, finns med på kort som testförare. Naturligtvis upptäckte grannen nymodigheten, så han ville också ha en, liksom nästa granne – och så var Runes mek…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Vad händer i Östergötland – Besök i Väderstad eller andra artiklar i BM-bladet årgång 13 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).