I veckans Throwback Thursday: BM-märkta Mobilkranar från 1970-talet

Under 1970-talet var det inte ovanligt att se BM-märkta mobilkranar byggda på traktorchassin på svenska byggarbetsplatser. Dessa maskiner var en udda produkt i BM:s sortiment, vilket väcker frågan om vem som var BM:s samarbetspartner i produktionen. Efter noggranna efterforskningar har det framkommit att det norska företaget Moelvens Brug A/S stod bakom tillverkningen. Detta företag är troligen den enda maskintillverkaren utanför Sverige som använt sig av chassier från BM för påbyggnader.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Var byggdes maskinerna?
Del 7 – Moelvens Brug A/S, Hamar, Norge

Under 1970-talet kunde man se BMmärkta mobilkranar byggda på traktorchassin på en del byggarbetsplatser i Sverige. Då maskintypen var en udda produkt i BM:s program kan man undra vilket företag som var BM:s medleverantör. Genom efterforskningar har det visat sig att det var det norska företaget Moelvens Brug A/S i Norge. Företaget torde också vara den enda maskintillverkaren utanför Sverige som använt sig av chassier från BM för påbyggnader. Här följer därför historien bakom detta företag och mobilkranen som BM-produkt. 1899 bildades Moelvens Brug A/S i Moelv vid sjön Mjösa i norska Hedmark av investerarna länsman Martin G Halvorsen, storbönderna Anton Fjelstad, Ole Löken och Christian Ulven. Företaget föregicks av Anderkverns Brug A/S, som köptes av industrimannen och innovatören Theodor Krogvigs dödsbo året innan.

1877 startade Krogvig sin verksamhet, en träindustri med sågverk och tunntillverkning vid fallen till ett av Mjösas östra tillflöden. Då området vid Mjösa är en jordbruksbygd tillkom det med tiden också oljekokta järnbeslagna vagnshjul och jordbruksredskap. Krogvig bedrev sin verksamhet till sin död 1897. Det nybildade företaget övertog tillverkningen av oljekokta järnskodda vagnshjul. För att trygga försörjningen med ämnesträ anlades också ett sågverk och skogsposter inköptes. Under 1900- talets första hälft utökades sortimentet med möbler samt träkarosser och flak till lastbilar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 1 Mars 2018. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 7 eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Stora Mellby Mekaniska Verkstad, även känd som SMV, är belägen i Stora Mellby utanför Alingsås och ägs numera av Bjärke Hembygdsförening. Verkstaden grundades år 1916 bredvid den nedlagda smalspåriga järnvägen VGJ, vilket gjorde det möjligt för SMV att lätt både få och skicka gods. År 1920 tog Karl Larsson ensam över verkstaden och startade produktionen av tändkulemotorer och tröskverk, vilket senare utökades med tillverkning av andra produkter som gröpkvarnar, cykelkärror och skruvstycken. SMV utförde även legotillverkning och reparationsjobb för traktens företag och jordbrukare.

Verkstaden var välutrustad med moderna maskiner redan på 1920-talet och den fortsatte att använda de flesta av sina ursprungliga maskiner, inklusive en elmotor från 1920-talet som fortfarande används idag. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Stora Mellby Mekaniska Verkstad

Stora Mellby Mekaniska Verkstad, förkortas SMV, ligger i Stora Mellby en bit utanför Alingsås och ägs idag av Bjärke Hembygdsförening. SMV startades 1916 då man fick en tomt alldeles intill den numera nedlagda smalspåriga järnvägen, VGJ, Västergötland-Göteborg-Järnväg. Järnvägen betydde mycket för SMV då man lätt både kunde få gods och skicka gods. 1920 tog Karl Larsson, en av bygdens söner, ensam över verkstaden. Han tänkte starta produktion av två storlekar av tändkulemotorer men det blev bara ett mindre antal av en storlek tillverkade trots att det togs fram gjutformar till den andra storleken. Kanske berodde det på att gjutningen lämnades bort till andra företag.

Karl tillverkade också tröskverk som det fanns ett stort behov av. Produktionen utökades med tillverkning av gröpkvarnar, cykelkärror och skruvstycken. SMV utförde också legotillverkning åt andra firmor och mycket reparationsjobb åt traktens företag och jordbrukare. Bland legotillverkningen kan nämnas delar till Främmestadslastaren och en armeringsjärnsbock som tillverkades ända till verkstaden lades ner 1994. Troligen har det också tillverkats andra produkter för jordbruket, bland annat lastbryggor och en eller annan Epatraktor.

Anledningen till nedläggningen var att dåvarande ägaren Erik Andersson gick i pension. Hembygdsföreningen köpte då verkstaden av Erik. I verkstaden, som redan på 1920-talet var välutrustad, fanns för den tiden moderna maskiner som svarvar, pelarborrmaskiner, slipmaskiner och kipphyvlar. Nästan alla maskiner drevs med remmar från axlar i taket av en liten elmotor. Det var bara den stora svarven…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 4 December 2021. Vill ni läsa hela artikeln Stora Mellby Mekaniska Verkstad eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Traktorbåten, med sin unika skrovform och funktion som en traktor på vattnet, var en banbrytande innovation från svenska företaget Lidwall & Söner. Modellen, som utvecklades efter inspiration från Kanada, användes för att rangera stockar under flottningsperioden vid sågverk och massabruk. Med motorer från Bolinder’s och byggd i stål, skilde sig traktorbåten både över och under vattenlinjen från andra båtar på marknaden.

Trots att endast 45 exemplar byggdes, blev traktorbåten snabbt populär och har sedan dess blivit en ikonisk del av svensk båtkultur. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Udda maskiner: Traktorbåtar

Traktorbåten var en liten udda båt med sin ovanliga skrovform. Kort men bred och med en kraftig plog eller ett traktorblad framtill, stort roder
och stor propeller. Den lilla modellen var 5,3 meter lång och 2,6 meter bred. Motorerna var för det mesta ”envisa små dieslar”, Bolinder´s 1035 och senare Bolinder´s 1113 från BM. Benämningen traktorbåt kom av att den arbetade som en traktor och sköt stockarna framför sig med plogbladet. Traktorbåten användes till att rangera stockar under flottningsperioden vid upplag, sågverk och massabruk. Förebilden hade Klarälvens flottningschef sett vid ett besök i Kanada. Det var små motorstarka, runda träbåtar som kallades Bulldozers som användes för att rangera stockar. Efter hemkomsten togs kontakt med Lidwalls som utvecklade traktorbåten som istället för trä byggdes i stål.

Designen både över och under vattenlinjen liknade inte någon annan båt. Den första sjösattes 1959. Modellen blev snabbt populär och totalt 45 stycken byggdes. Den sista traktorbåten, som också var verkstadens sista bygge, sjösattes 1987 och fick tillverkningsnummer 802. Lidwall & Söner grundades 1943 av Erik Lidwall…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Udda maskiner: Traktorbåtar eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I månadens första Throwback Thursday så kollar vi tillbaka på en artikel som heter Det blev ett skogsfynd. I denna artikel så kan vi läsa om när Roger Larsson gjorde ett skogsfynd i form av en maskin och hur han tålmodigt fick köpa denna maskin av den som ägde den.

God läsning!

Ett smakprov från artikeln | Det blev ett skogsfynd

Redan för 18 år sedan fick Roger Larsson syn på en Bison med en ombyggd DKD 15 vagn tillkopplad. Vagnen var ombyggd till timmervagn och utrustad med en HIAB-kran. Den hade också försetts med Robson-rullar för att få drivning på bakre axeln.

Ekipaget stod i Rådanefors i Dalsland. Maskinen såg ut att ha stått länge för det hade börjat växa sly runt den. Roger frågade ägaren om han fick köpa den men det blev ett blankt nej. Han gav inte upp utan kontaktade ägaren ungefär vart tredje år.

Varje gång blev det ett kort nej men så i somras gav ägaren med sig. Köpet gjordes upp och Roger började fundera på hur han skulle få den därifrån. Transport var inga problem då han jobbar i anläggningsbranschen.

Problemet var hur han skulle få fram den till vägen som gick alldeles bredvid. Det var nämligen så att slyet som börjat växa för tjugo år sedan nu hade utvecklats till träd. Mer än en dag gick åt att med motorsåg fälla vad man kom åt…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 4 December 2020. Vill ni läsa hela artikeln Det blev ett skogsfynd eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I denna veckas Throwback Thursday så kommer vi blicka tillbaka på en artikel som heter Ralph Angestam till minne. Ralph Angestam kommer alltid att bli ihågkommen som en passionerad och hängiven medlem av BM-Klubben, och hans insatser på Munktell-museet har spelat en viktig roll för kommande generationer.

God läsning!

Ett smakprov från artikeln | Ralph Angestam till minne

Jag hade förmånen att arbeta tillsammans med Ralph under hans år 2000– 2009 på Munktellmuseet. Det var säkert mer än vår kärlek till öl som snabbt gjorde oss till goda vänner. Ralphs paradnummer som Theofron Munktell gjorde honom känd och populär inom hela Volvovärlden.

Han vurmade för gamla BM-maskiner och företagets historia. Ralph trivdes på museet och han utvecklade Munktellmuseet med stor drivkraft. Han tredubblade utställningsytan och öppnade samlingarna, av äldre maskiner från Volvos fabriker över hela världen, för allmänheten. När BM-klubben bildades blev det naturligt att förlägga möten och träffar till Munktellmuseet.

Ralph bidrog till att Volvos pensionärsförening förlade sina möten till museet och engagerade sig i Museets utveckling. Antalet duktiga och intresserade volontärarbetare ökade under åren till omkring 70 personer och många deltog i externa veteranträffar över hela landet med olika maskiner och marknadsförde museet…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 1 Mars 2019. Vill ni läsa hela artikeln Ralph Angestam till minne eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).