Skogsmaskinen Timmerkalle lång

/i

I denna veckas Throwback Thursday så har vi hittat en artikel i BM-bladet arkivet som heter Skogsmaskinen Timmerkalle lång. Vi hoppas att ni finner denna artikel intressant och om ni vill läsa hela artikeln så kan ni göra det här.

God läsning och Gott Nytt År!

Ett smakprov från – Skogsmaskinen Timmerkalle lång

Inledning
I byn Lökaryd ett par mil söder om Vetlanda i centrala Småland står en ovanlig skogsmaskin av typen skotare, vilken jag har sett åtskilliga gånger när jag kört igenom byn.

Vid första anblicken ser maskinen ut som en skotare SM 665/667 Timmerkalle, vilken byggdes hos Livab i Braås några mil sydväst om Lökaryd. Tittar man noggrannare ser man att den har en förlängd lastenhet försedd med boggie, vilket de serietillverkade maskinerna inte hade.

Många gånger har jag spekulerat i om denna skotare är en utsåld prototyp som inte kom i produktion. Vid närmare efterforskningar har jag kommit fram till att så inte är fallet. Istället rör det sig om en modifiering. Här kommer berättelsen om denna ovanliga skogsmaskin.

Den lastbärande hjulskotaren
För att kunna förstå bakgrunden till SM 665/667 Timmerkalle och sätta in den i sitt sammanhang kommer jag här att kort berätta historien bakom den ramstyrda lastbärande hjulskotaren.

De första lastbärande skotarna med hydraulisk ramstyrning togs fram under 1950-talet i Nordamerika. Dessa var försedda med en enkel drivaxel på lastenheten och var avsedda för massaved i en kort standardlängd, ca 2 m, vilken lastades på tvären.

Fördelen med ramstyrningen är att last- och motorenhet spårar, vilket gör maskinen följsam och tar mindre plats i terrängen än de dragande band- och hjultraktorerna. Då det också är drivning på såväl last- som motorenhet blir dragkraften hög…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 4 December 2012. Vill ni läsa hela artikeln Skogsmaskinen Timmerkalle lång eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

100 år med traktor 30–40

/i

Nu är det inte alls långt kvar till julafton och som vanligt denna vecka dag så kommer vi att ge er ännu en spännande Throwback Thursday att läsa. Denna veckas Throwback Thursday handlar om en artikel som heter 100 år med traktor 30-40.

Vi hoppas att ni finner denna artikel intressant och vi önskar er alla en riktigt god jul! 

Ett smakprov från –100 år med traktor 30–40

En tidrymd på 100 år kan upplevas lång eller kort beroende på i vilket sammanhang den betraktas. När det gäller traktorn har den som maskin och hjälpmedel i jordbruket, funnits relativt kort tid. Den är bara ett par mansåldrar gammal.

 De första konstruktionerna såg dagens ljus i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i samband med att förbränningsmotorn hade börjat få praktisk användning. En 100-årig traktor, som den här boken berättar om, får mot den bakgrunden betraktas som gammal. Att den fortfarande är i gott skick och körbar visar att den tagits väl om hand under åren och fått åldras med värdighet.

De som har tagit fram boken är Bo Liljestrand och Jörgen Forsrup. Båda har ett förflutet inom företaget som Theofron Munktell grundade 1832. Flera faktorer har bidragit. En är deras stora intresse för teknik en annan det gemensamma intresset för forskning och sökande i historiskt material.

Jörgen har gjort den omfattande historieforskningen, medan Bo har sammanställt allt material och skrivit texten i boken. Munktells motortraktor typ 30- 40 hk har ofta i dagligt tal kallats ”1913 års traktor”…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 5 nr 4 December 2014. Vill ni läsa hela artikeln 100 år med traktor 30–40 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 5 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna

/i

Nu börjar det att närma sig mot jul och denna vecka så har vi också hittat ännu en spännande artikel ifrån BM-bladet arkivet. I veckans Throwback Thursday så kan vi  läsa om maskinlabbet på Bolinder Munktell i Eskilstuna.

Artikeln vi refererar till heter 10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna.  

God läsning!  

Ett smakprov från – 10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna

Under 50-talet var det inte så svårt att få ett jobb. Även utbildning var möjlig på de större företagen i Eskilstuna då de hade lärlingsskolor. BolinderMunktell erbjöd en 3 årig lärlingsskola med praktik på olika avdelningar.

Jag (Per Larsson) började som 15 åring sommaren 1954 på BM:s industriskola och fick som första praktikjobb bli springschas på maskinlabb. Mitt jobb bestod i början mest i att hämta och lämna delar och ritningar mm.

Lab och maskinverkstad för framställning av vissa delar samt montering och provning låg i de lokaler som för närvarande är hotell och museum. Under de 10 år jag jobbade på företaget utvecklades flera av BM:s storsäljare som 230 Viktor samt 350 Boxer. Arbetsstyrkan i montering/provning var ungefär lika delar maskiningenjörer och montörer.

Prototyper som traktorer, marinmotorer och väghyvelaggregat byggdes och provades. Långtidsprovningar kördes även med motorerna kopplade till generatorer och effekten i form av värme släpptes ut i stora kaminer med motståndselement utanpå byggnaden.

Denna del var inrymt i en del av motorprovningens lokaler där fortfarande V7 dieslar för marint/stationärt bruk provkördes före leverans och avgasrören gick rakt ut ”vrålande” mot Eskilstunaån…  

 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 4 December 2019. Vill ni läsa hela artikeln 10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Nu går det att logga in som medlem igen!

/i

Nu har vi äntligen löst problemet med inloggningen till medlems inloggningen.

Volvo BM T 430 – en historisk leverans…

/i

Den här veckans Throwback Thursday så kommer vi att kolla lite närmre på en minst sagt historisk leverans. Artikeln vi refererar till heter Volvo BM T 430 – en historisk leverans…

God läsning!  

Ett smakprov från – Volvo BM T 430 – en historisk leverans…

En februaridag för 40 år sedan skedde en historisk traktorleverans till Skåne. Det var då lantbrukare Ivan Sonesson fick hem sin nya traktor T 430 till sin gård och detta firades högtidligt med blommor och fotografering.

Anledningen till detta var att hans nya traktor var den 20 000:de tillverkade Volvo BM T 430. Det var Skånska Lantmännens Maskin AB i Ängelholm som överlämnade traktorn med tillverkningsnummer 20 000 till Ivan Sonesson i Förslöv, en mil utanför Ängelholm.

På gården i Förslöv fanns sedan tidigare en T 430. Erfarenheten av denna traktor samt fyra tidigare Volvo-traktorer familjen haft gjorde valet lätt när gårdens andra traktor skulle bytas ut…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 7 nr 4 December 2016. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM T 430 – en historisk leverans… eller andra artiklar i BM-bladet årgång 7 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Udda fordon 4 – Ett ramstyrt hemmabygges öde

/i

I den här veckans Throwback Thursday så har vi hittat en spännande artikel som handlar om ett ramstyrt hemmabygge. Artikeln heter Udda fordon 4 – Ett ramstyrt hemmabygges öde och kan läsas i BM-bladet arkivet.

God läsning!  

Ett smakprov från – Udda fordon 4 – Ett ramstyrt hemmabygges öde

På bilderna syns en hemmabyggd skogstraktor. Från början var det nog en BM 350 halvbandare som byggdes om till ramtyrd istället.

Tyvärr blev inte skogskärran tillräckligt stark utan vid hämtning av timmer långt inne i skogen bar det sig inte bättre än att en av rambalkarna på skogskärran brast.

Detta skedde alldeles intill en sommarstuga. Traktorägaren lämnade traktorn åt sitt öde och gick hem. Traktorn blev kvar under flera år ända till sommarstugeägaren skulle sälja stugan.

Ägaren kontaktade därför traktorägaren och sa ”nu måste traktorn bort”. En granne med en stor 4-hjulsdriven New Holland skulle assistera. Sålunda bar det iväg ut i skogen utrustade med en kraftig bogserkätting som gjordes fast i Boxern.

Historien förtäljer att föraren till bogsertraktorn tänkte ”att här gäller det” och drog iväg med ett rytande. Tyvärr hade man förbisett att boxern hade växel ilagd och som BM-kunniga vet så kan man lita på….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 1 Mars 2019. Vill ni läsa hela artikeln Udda fordon 4 – Ett ramstyrt hemmabygges öde eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Renovering av styrsnäcka till BM 35/36

/i

Den här veckans Throwback Thursday så dyker vi ner i en artikel där vi kan läsa om en renovering av en styrsnäcka. Artikeln heter Renovering av styrsnäcka till BM 35/36 och finns att läsa i BM-bladet arkivet.

God läsning!  

Ett smakprov från – Renovering av styrsnäcka till BM 35/36

Ur Veterantraktorklubbens årsskrift 2008 av Dick Nilsson. Årsskriften 2004 innehöll en stor artikel om BM 10 där denna traktor dissekerades ingående.

Konstruktionen, och alla förändringar och revideringar under perioden som den tillverkades, togs upp. Artikeln blev uppskattad av veterantraktorfolk, särskilt kanske av ägare till BM 10 som fick ett stöd vid renoveringar etc.

Här kommer en uppföljare med BM 20 och 21. Det visar sig att dessa inte ligger långt efter BM 10 i komplicerad historia som kan vara intressant att återge. Ursprunget till BM 20 är den gengastraktor som kallades GBMV-l och byggdes 1944–45.

Ett par år tidigare hade BM utvecklat ett gengasaggregat som fungerade även för tändkulemotorer. Det var alltså mer komplicerat än det aggregat som monterades på vanliga förgasarmotorer där gasen kunde sugas in i motom.

Den nya typen av aggregat som arbetade under tryck var avsett att monteras på BM:s traktorer Typ 25, BM 2 och BM 3. Problemet med gengas var generellt att motorema förlorade en stor del av sin effekt i jämförelse med om de kördes på flytande bränslen.

Det var bl.a. ett aber när man skulle plöja då man fick använda mindre plogar eller färre plogkroppar. De gengastraktorer som fanns på marknaden var oftast inte heller starka nog att kunna dra de bogserade skördetröskor som BM hade börjat tillverka i början av 1940-talet.

Antalet skördetröskor hade ökat snabbt under de följande åren. Behovet var alltså stort av en ny större traktor för främst de större gårdarnas behov. BM hade därför planer på att ta fram en starkare traktor…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 6 nr 3 September 2015. Vill ni läsa hela artikeln Renovering av styrsnäcka till BM 35/36 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 6 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

BM 20 – genomgången i detalj

/i

Veckans Throwback Thursday så kan vi läsa en artikel om BM 20 – genomgång i detalj. Den här artikeln och många flera hittar ni i BM-bladet arkivet.

Här nedan kan du läsa ett smakprov ifrån BM 20 – genomgång i detalj.

God läsning!  

Ett smakprov från – BM 20 – genomgången i detalj

Ur Veterantraktorklubbens årsskrift 2008 av Dick Nilsson. Årsskriften 2004 innehöll en stor artikel om BM 10 där denna traktor dissekerades ingående.

Konstruktionen, och alla förändringar och revideringar under perioden som den tillverkades, togs upp. Artikeln blev uppskattad av veterantraktorfolk, särskilt kanske av ägare till BM 10 som fick ett stöd vid renoveringar etc.

Här kommer en uppföljare med BM 20 och 21. Det visar sig att dessa inte ligger långt efter BM 10 i komplicerad historia som kan vara intressant att återge. Ursprunget till BM 20 är den gengastraktor som kallades GBMV-l och byggdes 1944–45.

Ett par år tidigare hade BM utvecklat ett gengasaggregat som fungerade även för tändkulemotorer. Det var alltså mer komplicerat än det aggregat som monterades på vanliga förgasarmotorer där gasen kunde sugas in i motom.

Den nya typen av aggregat som arbetade under tryck var avsett att monteras på BM:s traktorer Typ 25, BM 2 och BM 3. Problemet med gengas var generellt att motorema förlorade en stor del av sin effekt i jämförelse med om de kördes på flytande bränslen.

Det var bl.a. ett aber när man skulle plöja då man fick använda mindre plogar eller färre plogkroppar. De gengastraktorer som fanns på marknaden var oftast inte heller starka nog att kunna dra de bogserade skördetröskor som BM hade börjat tillverka i början av 1940-talet.

Antalet skördetröskor hade ökat snabbt under de följande åren. Behovet var alltså stort av en ny större traktor för främst de större gårdarnas behov. BM hade därför planer på att ta fram en starkare traktor…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 7 nr 3 September 2016. Vill ni läsa hela artikeln BM 20 – genomgången i detalj eller andra artiklar i BM-bladet årgång 7 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Inköp och iordningställande av 4300 med defekt motor

/i

I veckans Throwback thursday så har vi hittat en intressant artikel från BM-bladet arkivet som heter Inköp och iordningställande av 4300 med defekt motor.  

God läsning!  

Ett smakprov från – Inköp och iordningställande av 4300 med defekt motor 

Det visade sig att den stod vid Stråssa gruva i Lindesberg, efter kontakt med säljaren blev det en tripp på 70 mil till Bergslagen för att kika på underverket.

Säljaren, en vad vi tyckte rekorderlig man, beskrev maskinen i detalj, och som det visade sig senare så hade han inte utelämnat något i beskrivningen av maskinens skick. Bl.a. så sade han att motorn var ”sopslut” och inget att hoppas på och i övrigt redogjorde han för alla brister.

Men också vad som var bra på maskinen, transmissionen garanterade han när den var nyligt åtgärdad och även bromsarna hade blivit genomgångna, men maskinen hade stått i två år så bromsarna fick man nog titta till lite trodde han.

Han sade även att maskinen var i det närmaste utan glapp i lederna! Det är ju inte bra att köpa en maskin som man inte kunnat provstarta men på hemvägen så bestämde vi att det fick bli affär, även om det mesta var ovisst om maskinens egentliga skick.

Men mätarställningen var bara 17000 h och reglage och sådant kändes glappfria, så den kunde ju vara skaplig. Det enda vi egentligen kunnat konstatera på plats var att den var helt rostfri och alla vätskor såg fina ut i axlar och transmission!

På hemvägen fixade vi även en frakt när det visade sig att Örnfrakt hade en trailer som skulle passera i grannskapet olastad om ett par dagar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 7 nr 3 September 2016. Vill ni läsa hela artikeln Inköp och iordningställande av 4300 med defekt motor eller andra artiklar i BM-bladet årgång 7 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Vad hände för 55 år sedan?

/i

I veckans Throwback thursday så tar vi oss tillbaka 55 år i tiden och kollar på vad som hände då. Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet och heter Vad hände för 55 år sedan? 

God läsning!  

Ett smakprov från – Vad hände för 55 år sedan? 

Detta år var ett mycket intressant år för företaget dels gällande nya produkter, jubileum samt ur byggnadssynpunkt. Mer om det nedanför.

I början av detta år levererades de första exemplaren av den nya bandvagnen till den svenska armén. Bandvagn 202 A som beteckningen lyder var en tvådelad banddriven terrängvagn, speciellt lämplig för vintertransporter på obanade snövidder.

Militärt betydde den snabbare möjligheter att förflytta trupper och material i terräng där inga andra fordon går fram. Civilt kunde vagnen användas för transporter i områden där det inte finns vägar, för undsättning av insnöade och isolerade människor t ex i Norrland.

Onsdagen den 16 januari var ett ur motorsynpunkt smått historiskt datum – då den sista båtmotorn levererades till kund. Modellen var en LDW 3 vilken var en specialvariant för livbåtar.

Denna motortyp var konstruerad och utprovad för att vara gångsäker även om den skulle bli översköljd med vatten. Utprovningarna av dessa skedde i stora kar för att vara så driftsäkra som möjligt.

Denna modell började tillverkas i början av 1930-talet…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 4 December 2018. Vill ni läsa hela artikeln Vad hände för 55 år sedan? eller andra artiklar i BM-bladet årgång 9 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).