I den här veckans Throwback Thursday så kollar vi tillbaka på Var byggdes maskinerna Renholmens Mekaniska Verkstad. Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet och där kan ni läsa hela artikeln.

God läsning!

Ett smakprov från – Var byggdes maskinerna Renholmens Mekaniska Verkstad

Mellan 1890 och 1930 dominerades samhället Renholmen vid kusten mellan Skellefteå och Piteå i nordligaste Västerbotten av bolaget Ytterfors Munksund AB:s stora ångsåg, vilken under det tidiga 1930-talets lågkonjunktur lades ned. Efter nedläggningen började man att fundera på alternativ till träindustrin för att kunna rädda orten och sysselsättningen där.

Ett av dessa var verkstadsindustri. Därför inrättades en verkstadsskola i det tidigare sågverkets smedja. En av yrkeslärarna på denna, Georg Hartman, hade planer att gå vidare med att verkligen etablera en mekanisk verkstad på orten. Denne fick med sig fyra andra intressenter i trakten och tillsammans med dessa etablerades Renholmens mekaniska verkstad 1952.

Affärsidén var att utföra reparationer åt andra verkstadsföretag i trakten samt tillverkning av hydraulikkomponenter, te x kugghjulspumpar. Under samma tid började ett flertal verkstäder i Sverige med att tillverka stela hjullastare av typen baklastare på bakvända traktorchassin, b la Bröderna Lundberg i Skellefteå och Kewaco i Luleå.

Sistnämnda samarbetade med företaget Bil-Berggren i gästrikska Järbo om maskintypen. Orsaken var b la det ökade väg- och bostadsbyggandet och mekaniseringen av materielhanteringen inom industrin… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 3 September 2019. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM-maskiner på hårda prov eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Den här veckans throwback thursday så har vi hittat en artikel som handlar om BM-medlemmen Thomas Sandberg. Artikeln heter Thomas förbereder val och ni kan läsa hela artikeln i BM-bladet arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Thomas förbereder val

Thomas Sandberg är en av de mest namnkunniga personerna inom Svenska BM-klubben. Som medlem i valberedningen sedan flera år har han byggt upp ett personligt kontaktnät både inom och utom klubben. Han visar alltid ett stort engagemang i veterantraktorkretsar och på veterandagar och har själv en samling av BM-maskiner som alla används regelbundet på gården.

Tidningen har besökt Thomas Sandberg hemma hos honom och hans fru på Hemsta söder om Enköping. Vi träffades en solig sensommardag 2017 för att lära känna Thomas och hans fru Monica som är uppväxt på gården och tillsammans med brodern ärvt den av sina föräldrar. Hemsta är ursprungligen en gammal by som genomgått många förändringar genom åren. De närmaste markerna döljer många intressanta spår av gammal bebyggelse. I samband med skiftena på 1800-talet flyttade nämligen tre gårdar ut från den gamla byn.

Boningshuset är ett vackert timrat hus med ursprung från 1600-talet. I anslutning ligger dessutom en uthuslänga, även den från samma århundrade… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 2 juni 2018. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM-maskiner på hårda prov eller andra artiklar i BM-bladet årgång 9 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I denna veckas Throwback Thursday så har vi hittat en artikel i BM-bladet arkivet som heter Skogsmaskinen Timmerkalle lång. Vi hoppas att ni finner denna artikel intressant och om ni vill läsa hela artikeln så kan ni göra det här.

God läsning och Gott Nytt År!

Ett smakprov från – Skogsmaskinen Timmerkalle lång

Inledning
I byn Lökaryd ett par mil söder om Vetlanda i centrala Småland står en ovanlig skogsmaskin av typen skotare, vilken jag har sett åtskilliga gånger när jag kört igenom byn.

Vid första anblicken ser maskinen ut som en skotare SM 665/667 Timmerkalle, vilken byggdes hos Livab i Braås några mil sydväst om Lökaryd. Tittar man noggrannare ser man att den har en förlängd lastenhet försedd med boggie, vilket de serietillverkade maskinerna inte hade.

Många gånger har jag spekulerat i om denna skotare är en utsåld prototyp som inte kom i produktion. Vid närmare efterforskningar har jag kommit fram till att så inte är fallet. Istället rör det sig om en modifiering. Här kommer berättelsen om denna ovanliga skogsmaskin.

Den lastbärande hjulskotaren
För att kunna förstå bakgrunden till SM 665/667 Timmerkalle och sätta in den i sitt sammanhang kommer jag här att kort berätta historien bakom den ramstyrda lastbärande hjulskotaren.

De första lastbärande skotarna med hydraulisk ramstyrning togs fram under 1950-talet i Nordamerika. Dessa var försedda med en enkel drivaxel på lastenheten och var avsedda för massaved i en kort standardlängd, ca 2 m, vilken lastades på tvären.

Fördelen med ramstyrningen är att last- och motorenhet spårar, vilket gör maskinen följsam och tar mindre plats i terrängen än de dragande band- och hjultraktorerna. Då det också är drivning på såväl last- som motorenhet blir dragkraften hög…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 4 December 2012. Vill ni läsa hela artikeln Skogsmaskinen Timmerkalle lång eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Nu börjar det att närma sig mot jul och denna vecka så har vi också hittat ännu en spännande artikel ifrån BM-bladet arkivet. I veckans Throwback Thursday så kan vi  läsa om maskinlabbet på Bolinder Munktell i Eskilstuna.

Artikeln vi refererar till heter 10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna.  

God läsning!  

Ett smakprov från – 10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna

Under 50-talet var det inte så svårt att få ett jobb. Även utbildning var möjlig på de större företagen i Eskilstuna då de hade lärlingsskolor. BolinderMunktell erbjöd en 3 årig lärlingsskola med praktik på olika avdelningar.

Jag (Per Larsson) började som 15 åring sommaren 1954 på BM:s industriskola och fick som första praktikjobb bli springschas på maskinlabb. Mitt jobb bestod i början mest i att hämta och lämna delar och ritningar mm.

Lab och maskinverkstad för framställning av vissa delar samt montering och provning låg i de lokaler som för närvarande är hotell och museum. Under de 10 år jag jobbade på företaget utvecklades flera av BM:s storsäljare som 230 Viktor samt 350 Boxer. Arbetsstyrkan i montering/provning var ungefär lika delar maskiningenjörer och montörer.

Prototyper som traktorer, marinmotorer och väghyvelaggregat byggdes och provades. Långtidsprovningar kördes även med motorerna kopplade till generatorer och effekten i form av värme släpptes ut i stora kaminer med motståndselement utanpå byggnaden.

Denna del var inrymt i en del av motorprovningens lokaler där fortfarande V7 dieslar för marint/stationärt bruk provkördes före leverans och avgasrören gick rakt ut ”vrålande” mot Eskilstunaån…  

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 4 December 2019. Vill ni läsa hela artikeln 10 år (1954–1964) på maskinlabb på Bolinder-Munktell i Eskilstuna eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).