Den här veckan blickar vi tillbaka till en riktig pärla ur den svenska landsbygdens industrihistoria – Stora Mellby Mekaniska Verkstad (SMV) i Stora Mellby utanför Alingsås.

Verkstaden startades redan 1916 av Karl Larsson, en bygdesnickare med både uppfinningsrikedom och entreprenörsanda. Genom årtiondena tillverkades allt från cykelkärror och jordbruksredskap till gjutformar och elmotorer. SMV blev snabbt en viktig del av bygden – både som arbetsplats och som centrum för tekniskt kunnande.

När verksamheten till slut lades ner 1994 tog Hembygdsföreningen över verkstaden. Sedan dess har den bevarats som ett levande museum, där maskiner och verktyg fortfarande fungerar. Här får besökaren en unik inblick i hur arbetet gick till i en liten mekanisk verkstad förr i tiden – med remdrivna maskiner, doften av olja och en imponerande samling veteranmaskiner.

Verkstaden och museet spelar än idag en viktig roll vid det årliga evenemanget Hjulets Dag i Gräfsnäs, där tusentals besökare samlas för att uppleva hur svensk landsbygdsteknik en gång såg ut – och fortfarande lever.

För mer information om Stora Mellby Mekaniska Verkstad, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet nr 4, december 2021.

I början av 70-talet arbetade jag på avdelningen Specialmaskiner – ett resultat av omorganisationen efter ”TROLLE-revolutionen”. Vårt uppdrag? Ta fram egna maskiner som kunde fylla hålen i produktprogrammet, särskilt inom traktorgrävare.

Vid den tiden hade vi inga egna maskiner i produktion. Tidigare projekt hade skrotats, och ledningen sökte snabba lösningar genom att ”låna” färdigutvecklade produkter från medleverantörer. Ett exempel var Hymas 474 – en grävare som skulle anpassas till Volvo BMs chassin. Testerna visade dock snabbt på stora problem, bland annat sprickbildning och haverier. Det blev en dyrköpt erfarenhet.

Själva anpassningen skedde i Hudiksvall, där vi i våra ”Volvo BM”-overaller stegade in i verkstan och började bygga om LM 621-chassit med svets, skärbrännare och gott mod. Varannan vecka jobbade vi på plats, varannan hemma i Eskilstuna med ritningar och sena kvällar.

Senare följde modeller som 616B och 646 – den sistnämnda kanske vår största blunder, med sin onödiga fyrhjulsdrift. Men till slut fick vi fram en riktig vinnare: Volvo BM 6300, vår egenutvecklade traktorgrävare som faktiskt gick i produktion.

För mer information om ”Ett stycke Volvo BM industrihistoria från ’medleverantörsprojektens tidevarv'”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet (Nr 1, Mars 2014).

Hösten 2019 reste jag till Italien och fick besöka Traktorklubben Grieser Schlepper Freunde i Bozen. Klubben består av 21 medlemmar som vårdar sina gamla traktorer med stor omsorg.

Hos medlemmen Hannes Pfleifer fick jag se allt från hans allra första lilla De Antoni till en imponerande Fendt Dieselross F-28, en Porsche 111, en kraftfull Landini typ 35 och till och med en Lamborghini R1 V2 från 1962. Många av dessa märken var för oss svenskar mindre kända, men i Italien är de en självklar del av traktorkulturen.

Samtalen väckte också stort intresse för våra svenska märken – Munktells, Bolinder-Munktell och Volvo – som var helt okända för italienarna. Jag kunde stolt berätta om innovationer som trepunktslyften, där BM var tidiga jämfört med flera europeiska tillverkare.

En resa som gav nya perspektiv på hur brett och mångsidigt traktorhistorien verkligen är.

För mer information om Traktorklubben Grieser Schlepper Freunde, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. (Nr 1, Mars 2020).