1969 var ur företagets historia på många sätt början på en inriktning som ännu I dag är ett signum för företagets produkter. Nu lanserades många produktnyheter både på den gula sidan och framförallt på den röda som man kan se lite längre fram.

GM 614 Detta år var det generationsväxling på grävarsidan inom företaget då man presenterade efterföljaren till 612:an. Direkt fick den smeknamnet ”Bigger”. Den var inte en vidareutvecklad variant av 612 utan en helt ny maskin.

Denna hade betydligt högre kapacitet och en hel rad nya intressanta tekniska finesser – därav smeknamnet. GM 614 var byggd på i princip samma stabila chassi som företagets mellanstora lastmaskin.

D v s BM:s trecylindriga diesel på 66 hk, fram och back växellåda med 5 växlar i varje riktning, skivbromsar på framhjulen samt hydraulisk hjälpstyrning. För att möjliggöra denna kapacitetsökning för dels grävaggregat och lastagggregatet hade man installerat en ny dubbelverkande pump.

Den större pumpen var kopplad till grävsystemet och frontlastaren och den andra till svängfunktionen. Det fanns även en variant av denna maskin – 614 S, vilket innebar sidogrävningsutrustning där grävaggregatet kan vinkelställas i fyra olika lägen på elektrisk väg…

Gröna arbetsfordon, dumprar, väghyvlar och traktorgrävare Ingenjörtrupperna verkade ofta i samhällets tjänst. Vid översvämningar byggdes skyddsvallar.

Man hjälpte till att bärga fastkörda grävmaskiner och röjde snö under besvärliga vintrar. Krigsbroar av olika slag uppfördes temporärt när gamla broar revs och nya uppfördes.

Speciellt under 1950-talet tillfördes ingenjörstrupperna ny materiel i form av bandschaktare, bandlastare liksom mobilkranar och hjullastare. Motordrivna fordon och maskiner hade kommit för att stanna.

Även hydrauliska grävmaskiner, hjullastare, dumprar samt grävlastare och väghyvlar fick senare stor betydelse i utbildningen av värnpliktiga soldater. Till ingenjörsförbanden rekryterades främst värnpliktiga som i det civila hade erfarenheter av arbete med anläggningsmaskiner.

Soldaterna byggde skogsvägar och utförde anläggningsarbeten exempelvis när krigsbroar monterades. Med olika maskinresurser utfördes markarbeten till pjäsställningar och värn.

Det förekom uppdrag som att bärga välta järnvägsvagnar, anlägga fotbollsplaner, utföra dikningsarbeten, riva skorstenar, vattentorn och kalkugnar…

Vägbeskrivningen lät så enkel, följ Svartåns dalgång söderut och när du passerat 50-skylten åker du en bit till så ser du några traktorer och då är du framme. Orden var Janne Jonssons, allmän expert på BM och han hade ordnat så att vi skulle få gästa familjen Nilsson och se på deras BM-traktorer.

Fantastiskt så välvårdade de var! Där stod de uppradade dagen till ära och strax intill stod hela familjen med respektive och väntade. Efter att ha hälsat tyckte mamma Eira att först skulle vi dricka förmiddagskaffe då det var förberett för detta på verandan.

Där dröjde det inte många minuter förrän pappa Göte, som passerat 80 med marginal, började berätta om gamla tider. Hur hans far Ivar kom till gården 1918 och började legosåga i bygden med en råoljemotor som drivkälla och hur han startade upp en maskinstationsrörelse där Göte så småningom ingick.

Den första traktorn var en Munktell typ 22. På slutet av 60-talet började Ivar även att demonstrera maskiner åt Jöhnckes, som då var återförsäljare för BM i Östergötland. År 1949 köptes den första Volvon en T31 och några år senare en Mustadlastare till en T24.

Denna lastare flyttades sedan över till en Victor 1959, som användes hela somrarna för gödsellastning fram till 1970 utan ett enda kopplingsbyte. Märkligt! – Givetvis har det funnits en Boxer bland traktorerna liksom en 400, säger sönerna Göran och Hans som nu går in och stöttar pappas berättelse….

Att vara redaktör för en klubbtidning som BM-bladet är roligt nästan jämt. Men vissa dagar är det extra trevligt. En sådan dag inträffade i början av maj i år då jag besökte Bengt Carlbinder i hans hem och verkstad i Västerfärnebo utanför Sala.

Hans ställe heter Västerby och här har han sedan 20 år sin unika verkstad. Vi har tidigare träffats på flera veterandagar där Bengt visat upp sina berömda modelltraktorer och redskap i vädrat utförande.

D v s de ser väl begagnade ut, lite grova i formen men överraskande detaljrika. Bengt berättar att han alltsedan skoltiden intresserat sig för design, konstruktion och tecknande. Han visade en del av sina tidiga skisser bl a hur han tidigt fantiserade om hur framtidens bilar, främst amerikanare, skulle komma att se ut.

I flera fall har det visat sig hur framsynt Bengt varit. Sina första skalamodeller byggde han för mer än 60 år sedan med hjälp av plåt från tandkrämstuber och modellen av Volvo T43 Hesselman är en av de allra första.

Den byggde han som 11- åring vid ett tillfälle då han var hemma från skolan och låg sjuk. T43:an har alltid varit en favorit. Det står fortfarande en sådan traktor i verkstaden och det är den andra som han ägt. Märkligt nog så har de två maskinerna…