I dagens throwback thursday så har vi tagit fram den femte delen av artikeln Var byggdes maskinerna?

I artikeln så kan ni bland annat läsa om fabrikören Olof Ollén och spannmålsrensare och tröskverk i Flen från förr i tiden.

God läsning! 

Ett smakprov ifrån: Var byggdes maskinerna? Del 5 – Flen

1912 etablerade fabrikör Olof Ollén en verkstad i Flen, där spannmålsrensare tillverkades. Tidigare hade Ollén varit delägare och medverkat i ”Olsson och Olléns tröskmaskinfabrik” i Valla mellan Katrineholm och Flen. 1915 tillkom tröskverk på programmet. 1924 omvandlades verkstaden till aktiebolaget ”Olléns tröskmaskinfabrik”.

Utöver tröskverk och spannmålsrensare tillverkades också kapsågar och inredningssnickerier. Med tiden kom man att specialisera sig på tröskverk. På grund av skördetröskans intåg i det svenska jordbruket, vilket skyndades på av att många lantarbetare var inkallade i beredskapstjänst, och stor konkurrens började Olléns att få minskad avsättning för tröskverk under 1940-talets första hälft.

Man insåg också att bruket av stationära tröskverk började gå mot sitt slut, då ett teknikskifte var på gång..….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 3 september 2017. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 5 -Flen eller andra artiklar i BM-bladet årgång 8 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I dagens throwback thursday så tittar vi tillbaka på BM-bladet årgång 2 nr 3 september 2011 där vi hittar artikeln Tänkta tankar…

I artikeln så kan vi läsa om en BM-medlem som berättar om sitt deltagande på BM-klubbens och Munktellmuseets årliga BM-dag.

God läsning!

Ett smakprov ifrån: Tänkta tankar…

Tankarna gick långt tillbaka i tiden. Mina föräldrar hade en lantgård strax utanför Eskilstuna. Varje år när det var bråda tider för sådd och skörd togs den gamla traktorn fram, en BM20. Den kallade vi för pensionären.

När den traktorn var i gång kunde ingen i socknen missa. Dess starka motorljud hördes vida omkring när man gav den lite extra gas, och det gjorde man ju gärna. På tal om baksmälla: en gång kom en av gårdens anställda in i köket och haltade så förfärligt och hade märkbart svårt att sitta.

Han hade nämligen försökt starta traktorn på morgonen. Först värmde han den med blåslampa och sen satte han sin fot på veven för att sparka igång den. Då hände det sig inte bättre än att han fick sig en luftfärd rakt in i vagnslidrets dörr. Ingen satte någonsin foten på den veven igen, det försäkrar jag. Jag väcks upp ur mina tankar när paraden försvinner upp mot Nyfors.

Nu gäller det att hinna till museet för att ta emot dem. Där måste jag ju få höra Johan Th Munktell hålla sitt anförande till folket. Han är så stilig i sin klädsel, jackett med hög hatt och en rad ordnar på bröstet….

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 2 nr 3 september 2011. Vill ni läsa hela artikeln Tänkta tankar… eller andra artiklar i BM-bladet årgång 2 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Äntligen torsdag och Throwback Thursday! Den här veckans Throwback Thursday så har vi hittat en artikel i BM-bladet årgång 4 nr 4 från 2013.

Artikeln heter Munktells Typ 22 och handlar om modellen som alla BM-samlare drömmer om, Munktells Typ 22. God läsning! 

Ett smakprov ifrån: Munktells Typ 22

Trots att Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna var ett gammalt företag var man vid den tiden ingen stor och etablerad tillverkare av traktorer. Den första traktorn Typ 30–40 hade efter flera års experimenterande kommit ut på marknaden 1914, men endast några tiotal av denna modell hade byggts under de följande åren.

Efterföljaren Typ 20–24 kom att bli en större försäljningsframgång med sina drygt 300 tillverkade exemplar, då efterfrågan på traktorer var stor under krigsåren. Munktells hade byggt ut sin verkstad ut under krigets sista år, eftersom företaget väntade sig en fortsatt expansion. Det var något som också besannades.

Året efter krigsslutet, 1919, har beskrivits som ”traktorhysterins år” och det investerades i traktorer som aldrig förr när ransoneringarna började släppa. Utsikterna för den framtida tillverkningen verkade ljusa, men samtidigt tornade det upp mörka moln på himlen.

Krigsåren hade inneburit verkliga dyrtider, där alla priser blivit väldigt uppblåsta. Den stora utbyggnaden av den egna fabriken hade naturligtvis kostat pengar för Munktells, dessutom hade man köpt in grannfabriken Beronius som tillverkade träbearbetningsmaskiner…..

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 4 december 2013. Vill ni läsa hela artikeln Munktells Typ 22 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Den här veckans Throwback Thursday så kan vi läsa om en artikel som heter Från hovslageri till lastmaskinsfabrik. I artikeln kan ni bland annat läsa om Bröderna Lundbergs Mekaniska Verkstads AB, BMs medleverantör som gör påbyggnaden till några av BM-Volvo lastmaskinmodeller. God läsning!

Ett smakprov ifrån: Från hovslageri till lastmaskinsfabrik

När man står och betraktar det mångfald av byggnader som detta företag består av blir man smått förbryllad. Undrar över hur det kunnat bli så här. Men en del av svaret hittar man i företagets historia.

Bara ett stenkast från det nu tvååriga kontorshuset låg en gång en lada – upphovet till företaget. Birger och Göran Lundberg tillhörde dem som drabbades av arbetslösheten under metallstrejkens dagar 1945.

De båda driftiga pojkarna slog sig då på litet av varje. Skodde hästar, byggde lastbilssläpvagnar och mycket annat. Den första egentliga produktionen bestod dock av plogar. Så småningom slog man in på tillverkning av ”ploglyftar” och det var då som det började gå riktigt bra för bröderna.

Fyra år efter starten tillverkade de sin första lastmaskin och två år senare räckte inte ladan till. Man började bygga ut området. Men riktig fart på företaget blev det inte förrän 1957, då Bröderna Lundberg fick kontakt med BM. Man började i blygsam skala men hade efter tio år i det närmaste tiodubblat siffran.

En stor ökning alltså på en relativt kort tid. Som en parentes kan nämnas att det idag finns 15 000 BM-Volvo lastmaskiner i världen….. 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 6 nr 1 mars 2015. Vill ni läsa hela artikeln Från hovslageri till lastmaskinsfabrik eller andra artiklar i BM-bladet årgång 6 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).