I veckans Throwback Thursday tar vi en titt på Håkan och Ted Sandberg, far och son, som stolt visade upp sin bogserade BM-Volvo BT 45A tröska på en veteranträff i Gammalkil utanför Linköping. Denna funktionella bruksmaskin ger oss en inblick i hur tröskning utfördes förr i tiden och berikar samtidigt den lokala djurvärlden med några ton havre per år. Låt oss dyka in i historien om denna fascinerande tröska och lära oss mer om dess betydelse för Håkan och Ted.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | BT 45

Helgbönderna Håkan och Ted Sandberg, far och son, visar upp sin bogserade BM-Volvo BT 45A tröska på en veteranträff i Gammalkil utanför Linköping. Tröskan fungerar bra och körs fortfarande som brukströska, även om det inte blir så mycket. – Det blir några ton havre per år som vi ger till vildsvin och rådjur. Två dagars tröskning ungefär, berättar Håkan. De spar också en del till utsäde för nästa års sådd. Marken på fyra hektar ligger i växelbruk.

Håkan köpte tröskan för fem år sedan och kostade 3 000 kronor. Det var transporten från Göteborg som kostade mest. Han hade sökt efter en bogserad tröska på Blocket i flera år och det var ett nöje att leta efter den, säger en glad tröskägare…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 1 Mars 2018. Vill ni läsa hela artikeln BT 45 eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I veckans Throwback Thursday, tar vi ett steg tillbaka i tiden för att undersöka färgens roll i veterantraktorernas historia. Vi har mottagit flertalet frågor kring ämnet, specifikt gällande färgkoder, vilket har föranlett oss att gräva djupare inom detta ämne.

Färgkoder och nyanser har alltid varit ett ämne av intresse bland veterantraktorägare. Genom att jämföra och analysera de kulörprover som vi har tillgång till i Munktellmuseets arkiv, har vi kunnat identifiera de mest förekommande färgerna genom historien. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Färgkulörer för Munktells, Volvo, Bolinder-Munktell och Volvo BM

Frågor från ägare till veterantraktorer beträffande färgkoder är ganska vanligt förekommande. Genom avstämning mot de kulörlikare som vi har tillgång till på Munktellmuseets arkiv har vi sållat fram färgkoder till de vanligast förekommande kulörerna.

Historisk översikt

Först en liten historisk översikt beträffande färgsättning, färger och lackering. Ursprungligen var metoden sådan att man blandade till färgen inför varje maskins målning eller i satser som räckte till några fler maskiner. Detta innebar följaktligen att den ena maskinen var sällan riktigt lik den andra. Den dominerande färgen fram till 1920-talet var grått, dock med en del undantag. Till exempel var lokomobiler och tröskverk mer färgglada. Under 1920-talet började man grönmåla maskinernas motorer och senare även traktorer och väghyvlar. Färgen blandades dock fortfarande för hand inför varje målning…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 3 September 2012. Vill ni läsa hela artikeln Färgkulörer för Munktells, Volvo, Bolinder-Munktell och Volvo BM eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I dagens Throwback Thursday gör vi en nostalgisk tillbakablick till Viksta Traktormuseum, beläget i den lantliga byn Rångsta, cirka 30 kilometer norr om Uppsala. Museet är en rik skattkista av historiska motorredskap och representerar en epok när innovation inom jordbruket var i ständig utveckling.

Grundaren av detta unika museum var Valter Anstrén, en man med en passion för maskiner och jordbrukets historia. År 1987 överlämnade han sin imponerande samling av motorredskap, flera av dem unika, som en gåva till hembygdsföreningen. Denna samling utgör idag hjärtat av Viksta Traktormuseum.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Viksta Traktormuseum

Viksta Traktormuseum ligger i Rångsta by som är belägen ungefär 30 kilometer norr om Uppsala. Grundaren till museet var Valter Anstrén som 1987 överlämnade sin samling av motorredskap, flera av dem unika, som en gåva till hembygdsföreningen. För att trygga museets framtid testamenterade Valter och hans syster Astrid sin jordbruksfastighet med fastigheter och lösöre till en stiftelse som sedan 2009 ägs och förvaltas av Hembygdsföreningen.

Då hade jordbruksfastigheten varit i släktens ägo sedan 1840-talet. Syskonens far var en mycket framsynt jordbrukare som gärna provade branschens nymodigheter. Han blev socknens första traktorägare när han redan 1920 inhandlade den enligt dåtida mått mycket avancerade Moline Universal kallad ”Järnhästen…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Viksta Traktormuseum eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Tänk tillbaka till 1940, en tid då Sverige fortfarande var beroende av import av skördetröskor, framför allt från tyska Claas. Men, en förändring låg i luften. Ett hemligt test hölls i Axelvolds gods i september samma år, och resultatet skulle komma att förändra jordbrukets framtid i landet.

Maskinen som testades var den allra första svensktillverkade skördetröskan. Dock, tillverkaren angavs som Bellis-Moare, ett smart trick för att skydda den verkliga tillverkaren, AB Bolinder-Munktell (BM), ifall testet inte skulle bli framgångsrikt. Men testet gick över förväntan och maskinen introducerades på den svenska marknaden, markerandes övergången till skördetröska för landets jordbruk.

BM:s skördetröska var inte bara den första av sitt slag i Sverige, den var också en innovation som skulle förändra lantbruket dramatiskt. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Skördetröskans betydelse för jordbruket

AB Bolinder–Munktell tillverkade Sveriges första skördetröska, och inte många uppfinningar har varit lika viktiga för jordbruket som just denna maskin. Det hade redan funnits skördetröskor sedan tidigare i Sverige, men dessa var från utländska tillverkare och fram till 1940-talet fick Sverige importera sina skördetröskor från bl a tyska Claas. I september 1940 genomfördes ett hemligt test av den första svensktillverkade tröskan på Axelvolds gods.

Tröskans tillverkare angavs listigt som Bellis-Moare, för att inte avslöja att den rätta tillverkaren var BM. Tanken var att om testet inte föll väl ut, skulle ingen veta att det var AB Bolinder-Munktell som låg bakom tillverkning och test av maskinen. Men nu gick testkörningen bra och tröskan placerades på den svenska marknaden. Detta innebar en övergång i jordbruket till skördetröska, och år 1944 fanns det hela 400 skördetröskor på svenska gårdar.

Intressant är att skördetröskans intåg på marknaden gjorde en så stor skillnad för lantbruket. Tröskningen utvecklades från att man manuellt skar med lie och buntade halmen i kärvar, till hästdragna tröskor som senare blev traktordragna. När man skördade för hand tog det slitsamma månader att få in spannmålet, men med den nya skördetröskan kunde alltihop avklaras på ett par timmar. En ny era startade inom jordbruket med denna arbetsbesparande maskin…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Skördetröskans betydelse för jordbruket eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).