Modelldag och kaviartuber

/i

Denna veckas Throwback Thursday så kommer vi att få läsa lite om Modelldagen som årligen hålls på Munktellmuseet enligt tradition. Artikeln har vi hittat i BM-bladet arkivet som är tillgängligt för alla medlemmar.

God läsning!

Ett smakprov från – Modelldag och kaviartuber

Årets modelldag på Munktellmuseet gick traditionellt av stapeln den första lördagen i mars. Detta var i sista ögonblicket eftersom bara dagarna därefter allting, inklusive Museet, stängdes ned för en längre tid. Mycket har hänt sedan dess eller kanske du säger att tråkigt nog har inte mycket hänt för oss som längtar tillbaks till vår normala vardag.

Nåväl fordonsmodelldagen blev en lyckad tillställning med de flesta utställarna som brukar vara på plats. Här fanns bl a Modellvännerna i Skåne med en större monter, Leif Åhman från Eslöv med sina handgjorda traktormodeller, Stockholmarna med sina radiostyrda truckar, Lars Björk med Ekerö Modelltraktorer, flera utställare från Modelltraktorklubben osv.

En mycket uppskattad modellbyggare är Bengt Carlbinder som är mest känd för sina väl vädrade traktormodeller med tillhörande redskap… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 3 September 2020. Vill ni läsa hela artikeln Modelldag och kaviartuber eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Munktellmuseet 30 år

/i

Den här veckans throwback thursday så kommer vi att kolla lite närmare på artikeln L150, den första i en ny generation. om ni vill läsa mer av den här artikeln eller vill kolla in andra artiklar från BM-bladet tidningarna så hittar ni dom här på vår hemsida i BM-blad arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Munktellmuseet 30 år 

En artikel i tidningen Folket från augusti 1938 under rubriken ”Intressant samling av betydande värde” är det första dokumenterade beviset på att man då under en längre tid bevarat olika former av material som sedermera visat sig lämpligt för ett museum.

Tidningen skriver: ”En sammanförning av ett systematiskt ordnande av gamla handlingar, uppgifter, modeller och färdiga pjäser hör tyvärr inte till vardagligheterna vid varken stora eller små företag. Det är något som man i de flesta fall glömmer bort i den dagliga hetsen. Intresset finns nog för uppgiften, men tid och krafter räcka inte till.

På håll, där man gripit sig verket an, har det många gånger varit impulser utifrån som tvingat vederbörande att sätta igång. Som nu i Eskilstuna, där A-B BolinderMunktell i loppet av de sista månaderna börjat ordna ett privat museum. Här har dekretet om uppröjning av all gammal bråte på vindarna varit en bidragande orsak till att arbetet påbörjades.

Museet befinner sig ännu i vardande, men det rymmer redan nu en mängd av intresse, för den socialhistoriskt intresserade i allmänhet och för teknikern i synnerhet.”… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 1 Mars 2021. Vill ni läsa hela artikeln Munktellmuseet 30 år eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

L150, den första i en ny generation

/i

Den här veckans throwback thursday så kommer vi att kolla lite närmare på artikeln L150, den första i en ny generation. om ni vill läsa mer av den här artikeln eller vill kolla in andra artiklar från BM-bladet tidningarna så hittar ni dom här på vår hemsida i BM-blad arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – L150, den första i en ny generation

1991 var året för lanseringen av den nya L150. Med betoning på nya. L150 var fylld med nyheter och var ett gigantiskt kliv i lastarutvecklingen. Nytt patenterat armsystem L150 hade ett helt nytt Volvo BM-utvecklat armsystem, TP-linkage (torque parallell) som förenade Volvo BM-lastarnas erkänt goda egenskaper – parallellföring och brytmoment i hela arbetsområdet – med Z-aggregatets brytkraft i markplanet.

TP-linkage blev stilbildare för 2000-talets hjullastare. Det unika lastaggregatet med helt ny rörelsegeometri tack vare en speciell T-länk i aggregatets främre del och en kraftig, centralt och lågt placerad tiltcylinder.

Aggregatet gav stor brytkraft och bibehöll 85 procent av momentet över hela arbetsområdet. Att kunna bryta upp en tung last med lastaggregatet i toppläget – var en egenskap som Volvo BM-lastarna varit helt ensamma om.

Vilken annan lastmaskin kunde dessutom uppvisa nästan full brytkraft under markplanet och med skopskäret nervinklat 45 grader? En ovärderlig egenskap hos L150 vid till exempel brytning av sten och stubbar. Den fina parallellföringen betydde mindre materialspill under gruslastning och säkrare gaffelhantering.

Tiltrörelsen i det nya TP-linkage var också mycket jämnare än tidigare – speciellt i jämförelse med Z-länkaggregat. Materialet kastades därmed inte ur skopan vid tillbakatiltning mot ändläget. Kontrollen över skopan eller redskapet var fullständig under hela tiltrörelsen… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 1 Mars 2021. Vill ni läsa hela artikeln L150, den första i en ny generation eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla

/i

I den här veckans Throwback Thursday inlägg så kommer vi att kolla på en artikel som heter Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla. Inlägget har vi hämtat ifrån BM-bladet arkivet och om du vill läsa hela artikeln så hittar ni den i BM-bladet arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla

I BM:s produktprogram under 1960-talets första hälft ingick det jordbruksmaskiner och redskap för traktorer, bl a potatisupptagare, typ kasthjul, och konstgödselspridare.

Då BM inte gjorde några sådana vid verkstäderna i Eskilstuna, Arvika och Hallsberg kan man undra varifrån de kom. Jo de tillverkades i Valla mellan Katrineholm och Flen i Walla Lantbruksmaskiner AB:s tidigare fabrik, även kallad ”Walla Trösk”, som tidigare hade uppgått i Arvika-Thermaenius koncernen, som i sin tur blev en del av BM 1960.

Här följer historien om detta företag och vad som har tillverkats där samt till vilka koncerner det har tillhört. Under 1800-talet mekaniserades tröskningen och rensningen av spannmål i Sverige, då man ville komma ifrån den utdragna handtröskningen med slaga och den omständliga handrensningen med grovrensning i grova såll och kastning av spannmålen.

Eftersom tröskverken vid den här tiden saknade rensverk och skakare tillkom det separata handdragna spannmålsrensare med fläkt och rörliga såll, genom vilka kornen gick igenom samtidigt som luften förde bort halmstumpar, agnar och ogräsfrö. Först runt 1860 tillkom de stora helrensande ångtröskverken, vilka var dyra och ovanliga. Ett flertal svenska företag började därför att tillverka spannmålsren.. 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Åkermans 1890–1990

/i

Denna veckas Throwback Thursday så kollar vi tillbaka på artikeln Åkermans 1890-1990. Om ni vill du kan läsa hela artikeln så hittar ni den i BM-bladet arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Åkermans 1890–1990

När Åkermans fyllde 100 år 1990 koncentrerade de alla resurser på en enda produkt – grävmaskiner. Det hade inte alltid varit så. Då Lars Åkerman övertog det gamla nedlagda Eslövsgjuteriet och började sin tillverkning 1890, var produktsortimentet minst sagt omfattande.

Tillbehör och maskiner för förädling av jordbruksprodukter är nog den mest passande beskrivningen av vad företaget då hade att erbjuda. Bränneriperioden 1890–1914 Den mest betydande produkten var kompletta potatisbrännerier och utrustning därtill. Här ingick ångmaskiner, pumpar, sprit- och mäskbehållare. potatistvättar och ångpannor för upp till 7 atmosfärers tryck. Det var ingen enkel produktion.

Ångmaskiner var komplicerade att gjuta och maskinbearbeta med den tidens produktionsutrustning. Det var många timmars yrkesskicklighet från filarna som fick kompensera gjutformars och svarvars brist på exakthet. Redan från början kunde Lars Åkerman glädja sig åt exportframgångar. Under 1896 års tre sista månader kan vi t ex notera följande order: det danska bränneriet vid Oversberg erhöll förmäsk, vattencistern och spritbehållare. Ångpannor levererades till Laholm, Tomelilla och Löberöds Walskvarn.

Kopparlöfs tegelbruk fick en panna med 48 st 89 mm tuber, och en spritbehållare på 150 000 liter sändes till Danhults bränneri. Den var 5 m hög och byggd i 4,5–6 mm plåt. Den tog 1 164 timmar att bygga ”himma” och ytterligare 335 timmar för 7 man att montera den på plats. Den var troligen försedd med utbuktningar i botten enligt överenskommelse med kunden.

Dessa kunde rymma några hundra liter sprit, som, då statens spritkontrollör lämnat bränneriet efter kontrollmätning av behållaren, till personalens stora förtjusning kunde hällas ut då behållaren tippades något. Lars Åkerman hann nätt och jämnt få igång företaget innan han, endast 46 år gammal, avled. Änkan Hanna, tillsammans med grosshandlarna Sonesson och Winkler från Malmö, fick ta över… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Åkermans 1890–1990 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Var byggdes maskinerna Renholmens Mekaniska Verkstad

/i

I den här veckans Throwback Thursday så kollar vi tillbaka på Var byggdes maskinerna Renholmens Mekaniska Verkstad. Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet och där kan ni läsa hela artikeln.

God läsning!

Ett smakprov från – Var byggdes maskinerna Renholmens Mekaniska Verkstad

Mellan 1890 och 1930 dominerades samhället Renholmen vid kusten mellan Skellefteå och Piteå i nordligaste Västerbotten av bolaget Ytterfors Munksund AB:s stora ångsåg, vilken under det tidiga 1930-talets lågkonjunktur lades ned. Efter nedläggningen började man att fundera på alternativ till träindustrin för att kunna rädda orten och sysselsättningen där.

Ett av dessa var verkstadsindustri. Därför inrättades en verkstadsskola i det tidigare sågverkets smedja. En av yrkeslärarna på denna, Georg Hartman, hade planer att gå vidare med att verkligen etablera en mekanisk verkstad på orten. Denne fick med sig fyra andra intressenter i trakten och tillsammans med dessa etablerades Renholmens mekaniska verkstad 1952.

Affärsidén var att utföra reparationer åt andra verkstadsföretag i trakten samt tillverkning av hydraulikkomponenter, te x kugghjulspumpar. Under samma tid började ett flertal verkstäder i Sverige med att tillverka stela hjullastare av typen baklastare på bakvända traktorchassin, b la Bröderna Lundberg i Skellefteå och Kewaco i Luleå.

Sistnämnda samarbetade med företaget Bil-Berggren i gästrikska Järbo om maskintypen. Orsaken var b la det ökade väg- och bostadsbyggandet och mekaniseringen av materielhanteringen inom industrin… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 3 September 2019. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM-maskiner på hårda prov eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

BM-maskiner i uniform 2

/i

I den här veckans Throwback Thursday så kollar vi tillbaka på BM-maskiner i uniform 2. Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet och där kan ni läsa hela artikeln.

God läsning!

Ett smakprov från – BM-maskiner i uniform 2

Baklastare och hjullastare har alltid haft en viktig roll inom försvaret. Redan när de första H-10 lastarna togs i bruk, blev baklastarna en allt-i-allo maskin som utrustades för många olika arbetsuppgifter.

Lastarna fick omfattande utrustning redan från leverans. Som exempel kan nämnas motorvärmare med tidur till förinställning. Vidare ingick kallstartanordning för att säkerställa start av nedkyld motor samt nedkylda batterier vid låga temperaturer till –20 grader. Omfattande verktygssats på minst 16 delar ingick i leveranserna.

Lastarna skulle levereras till alla delar körklara med väl förpackad utrustning. Till varje hjullastare fanns omfattande publikationer i form av instruktionsböcker, reservdelskataloger samt reparationshandbok. Utrustningar av typ kopplingsfäste, bogseringsutrustning, förplog, lastararm, gafflar, rivare, S-blad samt snöskopor fanns också… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 4 December 2019. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM-maskiner på hårda prov eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Thomas förbereder val

/i

Den här veckans throwback thursday så har vi hittat en artikel som handlar om BM-medlemmen Thomas Sandberg. Artikeln heter Thomas förbereder val och ni kan läsa hela artikeln i BM-bladet arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Thomas förbereder val

Thomas Sandberg är en av de mest namnkunniga personerna inom Svenska BM-klubben. Som medlem i valberedningen sedan flera år har han byggt upp ett personligt kontaktnät både inom och utom klubben. Han visar alltid ett stort engagemang i veterantraktorkretsar och på veterandagar och har själv en samling av BM-maskiner som alla används regelbundet på gården.

Tidningen har besökt Thomas Sandberg hemma hos honom och hans fru på Hemsta söder om Enköping. Vi träffades en solig sensommardag 2017 för att lära känna Thomas och hans fru Monica som är uppväxt på gården och tillsammans med brodern ärvt den av sina föräldrar. Hemsta är ursprungligen en gammal by som genomgått många förändringar genom åren. De närmaste markerna döljer många intressanta spår av gammal bebyggelse. I samband med skiftena på 1800-talet flyttade nämligen tre gårdar ut från den gamla byn.

Boningshuset är ett vackert timrat hus med ursprung från 1600-talet. I anslutning ligger dessutom en uthuslänga, även den från samma århundrade… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 2 juni 2018. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM-maskiner på hårda prov eller andra artiklar i BM-bladet årgång 9 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Veteraner i långa baner

/i

Ett nytt år och med det så kör vi också en ny Throwback Thursday. Denna vecka så har vi hittat en spännande artikel som handlar om veteranplöjning. Artikeln heter Veteraner i långa baner och kan läsa i BM-bladet arkivet.

God läsning!  

Ett smakprov från – Veteraner i långa baner

Den 14 september var Svenska BM-klubben representerad i Snösvad, Malmköping. Lennart Engärde startade denna veterantraktorplöjning på Snösvad som nu hembygdsföreningen i Malmköping tagit över.

Årets upplaga är var det åttonde och bjöd på ett fantastiskt fint väder så det inbjöd många traktor fantaster att komma och plöja. Det var flera av våra medlemmar som kom till vår bord och pratade om sina traktorer. I den här delen av Sörmland lär det finnas många traktorer med vårt märke.

Detta framgick tydligt när man tittade ut över fältet som plöjdes. Tack till alla som bidrog till en lyckad dag i Malmköping…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 4 nr 4 September 2013. Vill ni läsa hela artikeln Veteraner i långa baner eller andra artiklar i BM-bladet årgång 4 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Skogsmaskinen Timmerkalle lång

/i

I denna veckas Throwback Thursday så har vi hittat en artikel i BM-bladet arkivet som heter Skogsmaskinen Timmerkalle lång. Vi hoppas att ni finner denna artikel intressant och om ni vill läsa hela artikeln så kan ni göra det här.

God läsning och Gott Nytt År!

Ett smakprov från – Skogsmaskinen Timmerkalle lång

Inledning
I byn Lökaryd ett par mil söder om Vetlanda i centrala Småland står en ovanlig skogsmaskin av typen skotare, vilken jag har sett åtskilliga gånger när jag kört igenom byn.

Vid första anblicken ser maskinen ut som en skotare SM 665/667 Timmerkalle, vilken byggdes hos Livab i Braås några mil sydväst om Lökaryd. Tittar man noggrannare ser man att den har en förlängd lastenhet försedd med boggie, vilket de serietillverkade maskinerna inte hade.

Många gånger har jag spekulerat i om denna skotare är en utsåld prototyp som inte kom i produktion. Vid närmare efterforskningar har jag kommit fram till att så inte är fallet. Istället rör det sig om en modifiering. Här kommer berättelsen om denna ovanliga skogsmaskin.

Den lastbärande hjulskotaren
För att kunna förstå bakgrunden till SM 665/667 Timmerkalle och sätta in den i sitt sammanhang kommer jag här att kort berätta historien bakom den ramstyrda lastbärande hjulskotaren.

De första lastbärande skotarna med hydraulisk ramstyrning togs fram under 1950-talet i Nordamerika. Dessa var försedda med en enkel drivaxel på lastenheten och var avsedda för massaved i en kort standardlängd, ca 2 m, vilken lastades på tvären.

Fördelen med ramstyrningen är att last- och motorenhet spårar, vilket gör maskinen följsam och tar mindre plats i terrängen än de dragande band- och hjultraktorerna. Då det också är drivning på såväl last- som motorenhet blir dragkraften hög…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 4 December 2012. Vill ni läsa hela artikeln Skogsmaskinen Timmerkalle lång eller andra artiklar i BM-bladet årgång 3 nr 4 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).