Renovering av en LM 218

/i

Den här veckans Throwback Thursday så har vi hittat en artikel som heter Renovering av en LM 218. I artikeln så får vi läsa om Jan Hedh i Taberg och hans renovering av en LM 218.

God läsning!

Ett smakprov från – Renovering av en LM 218

För ett par år sedan började Jan Hedh i Taberg fundera på att skaffa sig ett nytt renoveringsobjekt.

Efter att ha sökt efter lämpliga maskiner på nätet så fick han snart kontakt med en hästgård i Hasslarp utanför Hälsingborg som annonserade ut en LM 218 från 1963. Valet av maskin var förmodligen litet nostalgiskt eftersom han började sin karriär som maskinförare på just en sådan maskin.

Den nyanskaffade maskinen hade de senaste åren endast gått i småjobb på gården och så småningom blivit överflödig. Lastaren var i ett bedrövligt skick och tydligen knappast värd att kosta på enligt ägaren som dock begärde ett ganska högt pris, troligen medveten om att de här maskinerna är eftertraktade av samlare och hemmafixare.

Efter diverse dividerande och prutande enades man om ett lämpligt pris och Jan tog hem maskinen. Jan Hed som numera nått pensionsåldern, har ett fyrtioårigt förflutet som maskinförare. Det började som sagts ovan i en LM 218 som snart följdes av en Hanomag, sopmaskinen 695 m.fl fram till 1980.

Därefter har Jan kört grävmaskiner av olika märken. De allra flesta hjulburna. En tid i början på 1990-talet hade han egen firma i 8 år men har för övrigt varit anställd. Från 2016 kör Jan en bandburen Volvo EC220E som han är mycket nöjd med… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 3 September 2020. Vill ni läsa hela artikeln Renovering av en LM 218 eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Modelldag och kaviartuber

/i

Denna veckas Throwback Thursday så kommer vi att få läsa lite om Modelldagen som årligen hålls på Munktellmuseet enligt tradition. Artikeln har vi hittat i BM-bladet arkivet som är tillgängligt för alla medlemmar.

God läsning!

Ett smakprov från – Modelldag och kaviartuber

Årets modelldag på Munktellmuseet gick traditionellt av stapeln den första lördagen i mars. Detta var i sista ögonblicket eftersom bara dagarna därefter allting, inklusive Museet, stängdes ned för en längre tid. Mycket har hänt sedan dess eller kanske du säger att tråkigt nog har inte mycket hänt för oss som längtar tillbaks till vår normala vardag.

Nåväl fordonsmodelldagen blev en lyckad tillställning med de flesta utställarna som brukar vara på plats. Här fanns bl a Modellvännerna i Skåne med en större monter, Leif Åhman från Eslöv med sina handgjorda traktormodeller, Stockholmarna med sina radiostyrda truckar, Lars Björk med Ekerö Modelltraktorer, flera utställare från Modelltraktorklubben osv.

En mycket uppskattad modellbyggare är Bengt Carlbinder som är mest känd för sina väl vädrade traktormodeller med tillhörande redskap… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 3 September 2020. Vill ni läsa hela artikeln Modelldag och kaviartuber eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 3 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Kallelse till årsmöte – 14 maj 2022

/i

Munktellmuseet 30 år

/i

Den här veckans throwback thursday så kommer vi att kolla lite närmare på artikeln L150, den första i en ny generation. om ni vill läsa mer av den här artikeln eller vill kolla in andra artiklar från BM-bladet tidningarna så hittar ni dom här på vår hemsida i BM-blad arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Munktellmuseet 30 år 

En artikel i tidningen Folket från augusti 1938 under rubriken ”Intressant samling av betydande värde” är det första dokumenterade beviset på att man då under en längre tid bevarat olika former av material som sedermera visat sig lämpligt för ett museum.

Tidningen skriver: ”En sammanförning av ett systematiskt ordnande av gamla handlingar, uppgifter, modeller och färdiga pjäser hör tyvärr inte till vardagligheterna vid varken stora eller små företag. Det är något som man i de flesta fall glömmer bort i den dagliga hetsen. Intresset finns nog för uppgiften, men tid och krafter räcka inte till.

På håll, där man gripit sig verket an, har det många gånger varit impulser utifrån som tvingat vederbörande att sätta igång. Som nu i Eskilstuna, där A-B BolinderMunktell i loppet av de sista månaderna börjat ordna ett privat museum. Här har dekretet om uppröjning av all gammal bråte på vindarna varit en bidragande orsak till att arbetet påbörjades.

Museet befinner sig ännu i vardande, men det rymmer redan nu en mängd av intresse, för den socialhistoriskt intresserade i allmänhet och för teknikern i synnerhet.”… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 1 Mars 2021. Vill ni läsa hela artikeln Munktellmuseet 30 år eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

L150, den första i en ny generation

/i

Den här veckans throwback thursday så kommer vi att kolla lite närmare på artikeln L150, den första i en ny generation. om ni vill läsa mer av den här artikeln eller vill kolla in andra artiklar från BM-bladet tidningarna så hittar ni dom här på vår hemsida i BM-blad arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – L150, den första i en ny generation

1991 var året för lanseringen av den nya L150. Med betoning på nya. L150 var fylld med nyheter och var ett gigantiskt kliv i lastarutvecklingen. Nytt patenterat armsystem L150 hade ett helt nytt Volvo BM-utvecklat armsystem, TP-linkage (torque parallell) som förenade Volvo BM-lastarnas erkänt goda egenskaper – parallellföring och brytmoment i hela arbetsområdet – med Z-aggregatets brytkraft i markplanet.

TP-linkage blev stilbildare för 2000-talets hjullastare. Det unika lastaggregatet med helt ny rörelsegeometri tack vare en speciell T-länk i aggregatets främre del och en kraftig, centralt och lågt placerad tiltcylinder.

Aggregatet gav stor brytkraft och bibehöll 85 procent av momentet över hela arbetsområdet. Att kunna bryta upp en tung last med lastaggregatet i toppläget – var en egenskap som Volvo BM-lastarna varit helt ensamma om.

Vilken annan lastmaskin kunde dessutom uppvisa nästan full brytkraft under markplanet och med skopskäret nervinklat 45 grader? En ovärderlig egenskap hos L150 vid till exempel brytning av sten och stubbar. Den fina parallellföringen betydde mindre materialspill under gruslastning och säkrare gaffelhantering.

Tiltrörelsen i det nya TP-linkage var också mycket jämnare än tidigare – speciellt i jämförelse med Z-länkaggregat. Materialet kastades därmed inte ur skopan vid tillbakatiltning mot ändläget. Kontrollen över skopan eller redskapet var fullständig under hela tiltrörelsen… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 1 Mars 2021. Vill ni läsa hela artikeln L150, den första i en ny generation eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 1 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla

/i

I den här veckans Throwback Thursday inlägg så kommer vi att kolla på en artikel som heter Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla. Inlägget har vi hämtat ifrån BM-bladet arkivet och om du vill läsa hela artikeln så hittar ni den i BM-bladet arkivet.

God läsning!

Ett smakprov från – Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla

I BM:s produktprogram under 1960-talets första hälft ingick det jordbruksmaskiner och redskap för traktorer, bl a potatisupptagare, typ kasthjul, och konstgödselspridare.

Då BM inte gjorde några sådana vid verkstäderna i Eskilstuna, Arvika och Hallsberg kan man undra varifrån de kom. Jo de tillverkades i Valla mellan Katrineholm och Flen i Walla Lantbruksmaskiner AB:s tidigare fabrik, även kallad ”Walla Trösk”, som tidigare hade uppgått i Arvika-Thermaenius koncernen, som i sin tur blev en del av BM 1960.

Här följer historien om detta företag och vad som har tillverkats där samt till vilka koncerner det har tillhört. Under 1800-talet mekaniserades tröskningen och rensningen av spannmål i Sverige, då man ville komma ifrån den utdragna handtröskningen med slaga och den omständliga handrensningen med grovrensning i grova såll och kastning av spannmålen.

Eftersom tröskverken vid den här tiden saknade rensverk och skakare tillkom det separata handdragna spannmålsrensare med fläkt och rörliga såll, genom vilka kornen gick igenom samtidigt som luften förde bort halmstumpar, agnar och ogräsfrö. Först runt 1860 tillkom de stora helrensande ångtröskverken, vilka var dyra och ovanliga. Ett flertal svenska företag började därför att tillverka spannmålsren.. 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna AB Walla Tröskmaskiner, Valla eller andra artiklar i BM-bladet årgång 12 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).