BM-maskiner i uniform 1

Idag tar vi en tillbakablick till en tid då Volvo och BM-maskiner var en viktig del av det svenska försvaret. Redan 1917 började Bodens ingenjörskår använda traktorer för väg- och vattenbyggnad, och på 1920-talet testades amerikanska bandtraktorer för snöplogning. Trots tidiga svårigheter med traktorer som inte klarade kylan, utvecklades användningen av traktorer snabbt inom försvarsmakten.

Under 1930-talet började svenska tillverkare som Nohab och Munktells leverera traktorer till militären. Major Eric Gillner utvärderade 1936 marknadens traktorer och konstaterade att artilleriet hade störst behov av motoriserade fordon. Försvaret föredrog svensktillverkade traktorer som Volvo och BM-Volvo på grund av deras tillförlitlighet och tillgången till service och reservdelar.

Övergången från häst till motorfordon påbörjades på allvar under 1950-talet och tog sex år att genomföra. Försvarets motorisering innefattade modeller som Volvo T 42, BM-Volvo 350, 600, och 650, vilka användes för olika ändamål som cykeltolkning och bogsering av utrustning.

För mer information om BM-maskiner i uniform 1, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. Årgång 10 Nr 3, September 2019. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

En överraskande inbjudan!

I en tid då vi alla ställde in oss på ett år utan några större aktiviteter, fick vi en glädjande överraskning. Min Victor och jag var mentalt förberedda på att spendera året i stillhet, men så dök plötsligt en inbjudan upp via WhatsApp. Rubriken löd ”60-årig födelsedag”, vilket fick mig att fundera på vem i bekantskapskretsen som kunde fylla jämnt. Snart insåg jag att det inte var en person, utan en traktor som skulle firas.

Min tidigare kollega från Volvo CE, Siegfried Janssen, hade upptäckt att hans traktor registrerades första gången den 22 augusti 1960. Detta innebar att den nu hade tjänat i 60 år, vilket naturligtvis krävde en fest. Siegfried, eller ”Sigi” som vi kallar honom, skickade ut inbjudan till oss som normalt deltar i den årliga traktorturen. Vi skulle köra en runda under dagen och senare på kvällen skulle vi, tillsammans med våra fruar, samlas hemma hos herrskapet Janssen för en kvällsbuffet med tillhörande drycker.

Sigi och hans hustru Edith hade ordnat en fantastisk buffé med diverse delikatesser. Vi hade en mycket trevlig samvaro, och dagen blev en strålande succé. Tack vare Sigi och Edith fick vi alla en fantastisk upplevelse.

Så kära BM-klubbmedlemmar, ta en titt på era traktordokument och se om det inte är dags att fira någon av era trotjänare snart!

För mer information om ”En överraskande inbjudan!”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet, nr 4, 2020. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

Vad hände 1972?

1972 var ett år fyllt av spännande utvecklingar inom BM. Flera nya produkter och uppdateringar av befintliga maskiner såg dagens ljus, varav många kanske inte blev så välkända för allmänheten.

En av de största nyheterna var den nykonstruerade väghyveln VHK 510, designad för riktigt tunga jobb med en imponerande smidighet och arbetsmiljö som prioriterades högt. Väghyveln utrustades med en Volvomotor TD 100A som utvecklade 265 hk, vilket gav den den kraft som behövdes för att hantera de svåraste uppgifterna.

På lastarfronten uppdaterades LM 841 med den senaste versionen av motorn D 50B, medan LM 845 visades som linjebyggnadsmaskin med en kompressor från Volvo Flygmotor. Den mindre lastaren LM 845 uppdaterades till LM 846 och fick lika stora hjul runt om för första gången.

Även inom skogsmaskiner presenterades den kraftfulla och smidiga SM 971, en sexhjulsdriven maskin med en mängd användningsområden. Dess skotarversion kunde transportera imponerande 12 ton timmer eller massaved.

1972 var också året då BM slog ett tillverkningsrekord med SM 868 som hade tillverkats i 1 000 exemplar.

För mer information om ”Vad hände 1972?”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet nr 1, januari 2022. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.

Gå bakom kulisserna på Volvo CE med BM-klubben – Anmäl dig till fabriksvisningen

Unikt tillfälle för Svenska BM-klubbens medlemmar att få se Volvo CE:s dumperfabrik i Braås inifrån.

Som medlem i BM Klubben får du utan kostnad följa med på en visning av tillverkningen fredagen den 30 augusti kl 12.30. Vill du följa med så måste du anmäla dig innan 12 augusti för Volvo måste ha en lista på alla deltagare i gruppen. Antalet deltagare är begränsat

Efter en presentation av Volvo CE följs en visning av fabriken. Visningen tar ca. 2,5 timmar. Tyvärr är inte visningen handikappanpassad så rullstol, rullator och liknande tillåts inte.

Är du inte medlem så in och anmäl dig på: bmklubben.se/bli-medlem/

Anmäl dig före 12 augusti till besöket.

 

Lite Zettelmeyerhistoria

Många medlemmar känner säkert till att Zettelmeyer köptes upp av Volvo i början av 90-talet. En detaljerad artikel om detta kommer i nästa nummer av BM-Bladet, så här följer en kort historik om hur företaget startade och deras produkter.

Hubert Zettelmeyer, född 1866, och hans hustru hade 1897 samlat ihop tillräckligt kapital för att köpa en engelsk ångvält. Som vägbyggare fick Zettelmeyer snabbt ett gott rykte. År 1902 grundade han en egen verkstad i Konz för att tillverka reservdelar, och 1910 var den första egenkonstruerade vägvälten klar för serietillverkning.

Under 30-talet valde företaget att börja tillverka traktorer för att möta det stora behovet av mekanisering inom lantbruket. 1935 var den första traktormodellen Z1 klar för produktion, följd av Z2 året därpå. Z1 var tänkt för lantbruk, medan Z2 passade bättre för landsväg och transporter. Dessa traktorer blev mycket populära i Tyskland som ett billigare alternativ till lastbilar och användes av mindre transportföretag, flyttfirmor och bryggerier.

För mer information om ”Lite Zettelmeyerhistoria”, kan du läsa hela artikeln i BM-Bladet, nr 2, 2021. Om du är medlem kan du läsa artikeln här.