Gott Nytt År alla! I denna årets första Throwback Thursday så kommer vi att kolla närmare på artikeln ”Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad”. I den här artikeln kan ni läsa om den revolutionerande utvecklingen av skogsmaskiner som tog plats under 1960-talet, med fokus på den anmärkningsvärda ingenjören Lars Bruun och hans samarbete med Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA).

Ta en stund att följa med på resan tillbaka till 1961, där Bruun tar sig an den stora uppgiften att skapa en ny lastbärande, ramstyrd hjulburen skogsmaskin, som skulle komma att bli känd som skotaren.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad

1961 fick ingenjören Lars Bruun i uppdrag av Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA), grundat 1939, att ta fram en lastbärande ramstyrd hjulburen skogsmaskin av typen skotare. Bruun utgick från traktorn BM Boxer 350 med borttagen framaxel och en ihopbyggd enaxlad drivkärra. Resultatet blev en maskin med hydraulisk ramstyrning, drivning på samtliga fyra hjul och en hydraulisk vikarmskran från Hiab.

Till skillnad från andra maskintillverkare, t ex Livab, drevs bakaxeln av en hydraulmotor istället för en mekanisk axel. Lastkapaciteten var på 9,5 ton. Maskinen presenterades 1962 och kom att benämnas VSA Brunett eller Boxer Brunetten. 1966 lanserade VSA skotarna Brunett 5000 och Brunett 9000, vilka byggde på grundtraktorerna Ford 5000 och County super 6.

Sistnämnda var i grunden en traktor från Ford. Orsaken till traktorbytet var för att, Bruun ansåg att Boxerns bakaxel var för klen och att Fords var betydligt starkare. Dessutom ansågs Fords traktorkonstruktioner som modernare. 1967 presenterade Lars Bruun och VSA processorn Brunett 9000, vilken kvistade, kapade, sorterade och buntade rundvirket i skogen.

Maskinen byggdes på 9000 skotarens chassi. Processorn bestod av en vridbar kranbom med grip, som lyfte upp trädstammen på upparbetningsenheten, vilken i sin tur bestod av en koniskt räfflad frammatningsrulle, kvistningsverktyg i form av slagor, klinga för kapning och en underliggande…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 2 Juni 2017. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Den här veckans Throwback Thursday tar oss med på en sentimental resa tillbaka till tiden då de gröna tröskorna från Morgongåva regerade de svenska fälten. Väldigt många av oss har nog, antingen personligen eller genom berättelser, erfarit det nästan hypnotiska synet av en grön, bogserad Aktiv M i arbete under skördesäsongen.

Denna tröska har gjort mer än att bara befästa sig som ett mekaniskt underverk; den har även skapat ett oöverträffat avtryck i Sveriges jordbruks historia. Med en produktion som sträcker sig till imponerande 17 950 stycken, står Aktiv M som troligen den mest framställda skördetröskan i Sverige.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | De gröna tröskorna från Morgongåva

Väldigt många har nog tröskat, eller sett någon tröska med en grön, bogserad Aktiv M. Tröskan var utan tvekan en stor succé och förmodligen den mest tillverkade skördetröskan i Sverige: 17 950 stycken tillverkades. Tröskorna fanns först enbart med säckanordning. Alltså en plattform där någon stod och hanterade och bytte säckar.

Efter hand kom tröskorna med modern tank och tömningsskruv. Det gick också att köpa delar för att bygga om till tank i efterhand. Spannmålshanteringen övergick snabbt från säckhantering till bulk under 1960-talet. De första Aktiv tröskorna, som undantagsvis också kunde gå under namnet Aros, började byggas 1948. Skärbordet är på fem fot.

– Eftersom tröskverket i princip är lika brett som skärbordet har tröskan överraskande god kapacitet, menar Åke Andersson, som odlar några få hektar spannmål varje år. Tröskar gör han med en Aktiv M och en Volvo T 24.

– För det mesta orkar den lilla traktorn, om det inte blir för bra skörd. Då går det tungt. Jag har modernare traktorer, men uppskattar sikten i en öppen traktor. Åkes tröska är en sen modell. Men modern kamhaspel delvis i plåt och en inbyggd hydraulpump som används för att…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 4 December 2018. Vill ni läsa hela artikeln De gröna tröskorna från Morgongåva eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Danmarks äldsta traktormuseum är lika fascinerande som de utställda traktorerna, med dess ursprung som går tillbaka till 1980, en dröm som realiserades av Hans Söndergård Larsen, en före detta bonde som omvandlade sin passion för att samla och restaurera unika traktorer till en fulltids sysselsättning.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Danmarks äldsta traktormuseum

Morsö Traktormuseum, som håller öppet hela sommaren, ligger på ön Mors i Limfjorden. Limfjorden är den fjord som skär tvärs igenom Jyllands norra del. Grundaren av museet som öppnade 1980 heter Hans Söndergård Larsen. Från början var Hans med sin fru Anne Mary bönder med spannmålsodling och svinuppfödning som sysselsättning.

Gården såldes dock och Hans kunde ägna sig på heltid åt sin favoritsysselsättning att samla och renovera traktorer. Men kravet på traktorerna var att de ska vara ovanliga och unika. Idag finns cirka 130 traktorer i utställningen. Samtliga är körbara. Sedan finns ytterligare 50 traktorer på andra ställen eller under renovering.

Ungefär hälften av traktorerna har Hans hittat i Danmark. Resten är importerade från övriga Europa, Canada och USA. Totalt 90 märken finns representerade. Den äldsta är en amerikansk Heider från 1917 och den nyaste en Fiat från 1960. Många amerikanska märken finns på museet.

Detta beror främst på att efter andra världskriget importerades många traktorer från USA under den så kallade Marshallhjälpen. Självklart finns det också BM traktorer. En bit innanför ingången står det en av varje T 43, BM-25, BM-20 och BM-10.

Snart kommer det två till. En T 41 med gengasaggregat och en BM25 som håller på att konverteras till en GBMV-2, alltså med gengasutrustning. Till hjälp med renoveringarna har Hans sonen Torben. Se separat artikel.

Museet omfattar 1400 m² fördelat på sju sammanbyggda hallar som omgärdar en gård med kafeteria. Här finns också konferensutrymme. Till museet hör också en verkstad där reparationer och renoveringar görs…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Danmarks äldsta traktormuseum eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

I denna veckas Throwback Thursday gör vi en resa tillbaka till ett viktigt ögonblick i hösten 2021, då en särskild samling entusiaster samlades för att fira ett betydelsefullt tillfälle i BM-klubbens historia. Det hela började med ett samtal som kom från familjen Carlsson Tågås, medlem 2330 i BM-klubben, bosatt i det natursköna området utanför Molkom.

När Hans Carlsson tog initiativet att föreslå att BM-klubben skulle delta i invigningen av Värmlands Lantmäns och Swecons nya lokaler i Ilanda, ett stenkast från Karlstad, tog styrelsen för klubben entusiastiskt emot förslaget.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning

I slutet av september 2021 kom det ett samtal från medlem 2330 i BM-klubben. Närmare bestämt Familj Hans Carlsson Tågås utanför Molkom. Hans berättade att Värmlands Lantmän tillsammans med Swecon skulle ha invigning av sina nya lokaler i Ilanda strax utanför Karlstad. Är det inte på sin plats att BM klubben deltar där?

Det tyckte vi var en utmärkt ide att få visa upp oss, och kontakt togs med BMklubben centralt. Härifrån fanns också intresse och det hela slutade med att L E Björkström tog med sig den bilkärra som klubben har i sin ägo vid resa mot Värmland och Hannu och undertecknad mötte upp i Karlskoga, där vi fick en genomgång av innehåll och lite rutiner om tält mm.

Fredag den 5 november var vi på plats och blev väl mottagna av personal från Lantmännen och Swecon. Vi fick en plats där vi väl syntes när besökare anlände. Nämnda Hans Carlsson med sonen Daniel gjorde en stor insats genom att komma med en T 814 och på kopplat maskinsläp fanns en T 700.

Dessa traktorer är i mycket gott skick och tilldrog sig stor uppmärksamhet. Från Lantmännen fick vi även låna en BM 10 med årgång 1949. Vi fick till en snygg monter tycker vi själva. Intresset från besökare var väldigt stort och det såldes en hel del kepsar mm. Det fanns också stor efterfrågan på ljuddämpare.

Det blev också samtal om att bli medlem i klubben, och det bildades underlag för en handfull nya medlemmar, så vi får hoppas att detta visar sig under 2022. Det var intressant att höra samtal, som när Hannu fick förklara för en ägare av en BM 10 om skillnaden från hans egna exemplar och den vi hade i montern som alltså var från 1949.

De första årgångarna har galler på motorhuven och som saknades på besökarens exemplar. Här kunde Hannu förklara, att då är din en av de sista årsmodellerna ty detta togs bort på slutet. Hannu kunde också berätta att tankens placering ändrades, och ett annat tanklock infördes. Allt detta har ett värde i samlarkretsar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Mars 2022. Vill ni läsa hela artikeln Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).