Gott Nytt År alla! I denna årets första Throwback Thursday så kommer vi att kolla närmare på artikeln ”Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad”. I den här artikeln kan ni läsa om den revolutionerande utvecklingen av skogsmaskiner som tog plats under 1960-talet, med fokus på den anmärkningsvärda ingenjören Lars Bruun och hans samarbete med Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA).

Ta en stund att följa med på resan tillbaka till 1961, där Bruun tar sig an den stora uppgiften att skapa en ny lastbärande, ramstyrd hjulburen skogsmaskin, som skulle komma att bli känd som skotaren.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad

1961 fick ingenjören Lars Bruun i uppdrag av Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA), grundat 1939, att ta fram en lastbärande ramstyrd hjulburen skogsmaskin av typen skotare. Bruun utgick från traktorn BM Boxer 350 med borttagen framaxel och en ihopbyggd enaxlad drivkärra. Resultatet blev en maskin med hydraulisk ramstyrning, drivning på samtliga fyra hjul och en hydraulisk vikarmskran från Hiab.

Till skillnad från andra maskintillverkare, t ex Livab, drevs bakaxeln av en hydraulmotor istället för en mekanisk axel. Lastkapaciteten var på 9,5 ton. Maskinen presenterades 1962 och kom att benämnas VSA Brunett eller Boxer Brunetten. 1966 lanserade VSA skotarna Brunett 5000 och Brunett 9000, vilka byggde på grundtraktorerna Ford 5000 och County super 6.

Sistnämnda var i grunden en traktor från Ford. Orsaken till traktorbytet var för att, Bruun ansåg att Boxerns bakaxel var för klen och att Fords var betydligt starkare. Dessutom ansågs Fords traktorkonstruktioner som modernare. 1967 presenterade Lars Bruun och VSA processorn Brunett 9000, vilken kvistade, kapade, sorterade och buntade rundvirket i skogen.

Maskinen byggdes på 9000 skotarens chassi. Processorn bestod av en vridbar kranbom med grip, som lyfte upp trädstammen på upparbetningsenheten, vilken i sin tur bestod av en koniskt räfflad frammatningsrulle, kvistningsverktyg i form av slagor, klinga för kapning och en underliggande…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 2 Juni 2017. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 4 Filipstad eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).