Volvo BM-maskiner på hårda prov

Veckans Throwback Thursday kommer att handla om Volvo BM-maskiner som sätts på hårda prov. För dig som vill läsa lite ur artikeln så får ni ett smakprov nedan och om du skulle vilja läsa andra spännande artiklar så hittar ni dom i BM-bladet arkivet. 

God läsning!  

Ett smakprov från – Volvo BM-maskiner på hårda prov

I denna tillbakablick i arkivet beger vi oss till Sydamerika, där Volvo BMmaskinernas tuffa arbete i bergslandet Peru står i fokus. Första etappen av det gigantiska Majesprojektet i Anderna hade inletts i början av 1970-talet.

Målsättningen med bevattningsprojektet var att förse södra Peru med vatten för att därigenom skapa möjligheter att bedriva jordbruk och utveckla näringslivet. Inom projektet anlades under de kommande åren nästan hundra mil betongtunnlar och kanaler i den oländiga terrängen.

Vid denna tid utgjorde projektet världens största betongjobb med totalt över 750 000 m3 förbrukad betong. Huvudentreprenör för projektet var MACON, ett konsortium där bland annat Skånska Cementgjuteriet (SKANSKA) ingick.

Förutom 4 000 anställda hade konsortiet också en gedigen maskinpark från Sverige att förlita sig på. Här ingick inte mindre än 200 Volvo-fordon, däribland 35 dumper 860, 18 lastmaskin 1641 och 10 lastmaskin 1240.

De svenska maskinerna sattes på hårda prov vid grustag, krossanläggningar, sorteringsverk och vägbyggen. I den tuffa terrängen bidrog de ramstyrda dumprarna med en ovärderlig insats genom sin utomordentliga framkomlighet.

För att klara de dammiga förhållandena försågs maskinerna med extra luftfilter… 

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 2 juni 2020. Vill ni läsa hela artikeln Volvo BM-maskiner på hårda prov eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Veterantraktorplöjning i Holmträsk, Piteå

Den här veckans Throwback Thursday så kommer det att handla om veterantraktorplöjning. Nedan så kan ni läsa lite från artikeln Veterantraktorplöjning i Holmträsk, Piteå.

God läsning!  

Ett smakprov från – Veterantraktorplöjning i Holmträsk, Piteå

Den 17 augusti var det veterantraktorplöjning i Holmträsk för nionde året i rad. Holmträsk ligger vackert beläget vid Alterälven, ca 2,5 mil norr om Piteå. Arrangörer var Veterantraktorföreningen ELLA, namnet bildat efter de som startade föreningen, Krister Eliasson och Roland Larsson.

Föreningen har i dag 70-80 medlemmar. Dagen inleddes med ”varmkörning” för plöjarekipagen med möjlighet till inställning av plog och lite prat förare emellan. Den som ville se fler veterantraktorer kunde gå till den intilliggande firman Roberts Traktorer, som bland annat köper, säljer och renoverar begagnade traktorer.

De har en fin samling av veterantraktorer, ca 70 st, med stor bredd av märken och med ovanliga traktorer som Roadless Ploughmaster 95, Fordson Major med County Full Tracks och Braydozer-schaktblad, Volvo T 43 Hesselman, Fendt Dieselross med flera.

En annan raritet som visades upp av Helena Christensen, Arnemark, var en Pythagoras tändkulemotor på 8 hk från 1924. Det var ett tiotal ekipage som deltog i plöjningstävlingen, tre med bogserad plog och resten burna plogar.

Dragare var Fordson, MAN, Fendt Dieselross, BM-Volvo, Ferguson och Zetor. Plöjningstävlingen vanns av mannen med…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 2 juni 2020. Vill ni läsa hela artikeln Veterantraktorplöjning i Holmträsk, Piteå eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Tankar kring tröskornas intåg i landet

I veckans Throwback Thursday inlägg så kommer vi att kunna läsa om hur det var när dom första tröskorna importerades till Sverige. Artikeln är hämtad från BM-bladet arkivet där ni också hittar flera andra spännande artiklar.

God läsning!  

Ett smakprov från – Tankar kring tröskornas intåg i landet

Det är ovanligt att på ett museum få se flera rariteter men på Alnarps lantbruksmuseum fanns flera. Förutom Sveriges första traktor så finns där även Nordens första skördetröska, som importerats från Amerika 1928.

Där stod den längst bort i ett hörn och föreföll jättestor men så var den också konstruerad för den amerikanska prärien. Hur hade den kommit in genom dörrar som bara var bråkdelen så stora? Ja lös det problemet den som kan.

Nu till historien om denna skördetröska: Albert Berg von Linde på Axelvolds Gods hade efter noga överväganden bestämt sig för att år 1928 importera en IH tröska från Amerika. Att det var ett vågspel berättade hans hustru många år senare men kalkylen visade sig gå ihop.

De flesta skördade vid i slutet av 20-talet med självavläggare (en i norra Östergötland så sent som hösten 1973), och på de större gårdarna hade utvecklingen gått ytterligare ett steg, där användes självbindare.

IH-tröskan drogs med en traktor och en hjälpmotor drev tröskan. En extra man med uppsikt över skärbordet skötte tröskan och tömde spannmåls…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 2 juni 2020. Vill ni läsa hela artikeln Tankar kring tröskornas intåg i landet eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Berättelsen om ett fotografi

Denna veckans Throwback Thursday kommer att handla om en artikel som heter berättelsen om ett fotografi. Artikeln har vi hittat i BM-bladet arkivet och här nedan kan ni läsa ett utdrag ur den artikeln.

God läsning!  

Ett smakprov från – Berättelsen om ett fotografi

Vältning med en BM Boxer 350 årsmodell 1962 vid Åsby säteri strax väster om Eskilstuna en söndag i Maj 1981. Traktorförare för dagen är artikelns författare och fotografen är dennes pappa, Gunnar Korsfeldt.

Orsaken till varför jag fick hoppa in som extra traktorförare är följande. Hösten 1980 pryade jag som ladugårdsdräng på Åsby säteri under ca två arbetsveckor. Eftersom gården ligger ett par km från mitt dåvarande hem i villa och radhusområdet Mesta i utkanten av Eskilstuna och pryotiden gick bra, cyklade jag bort dit på vårkanten året därpå och frågade arrendatorn om jag kunde hjälpa till på gården och samtidigt träna traktorkörning i form av enklare fältarbeten, i den mån skolarbetet tillät, vilket jag fick.

En lördag, senare under maj, cyklade jag bort till Åsby igen och blev tilldelad gårdens BM Boxer 350 och en tredelad bogserad cambridgevält med ca 6 meters arbetsbredd utan några som helst finesser.

Traktorn hade en inklädd skyddsbåge som saknade såväl dörrar som bakstycke, men hade hydraulisk hjälpstyrning och frontlastarfäste. Dessutom var startmotorns kuggkrans sliten. Därför tog det en stund att såväl få igång traktorn som att stanna den.

Först monterade gårdens traktorförare dubbelmontage på bakhjulen och körde sedan ut traktor och vält till ett slätt nysått åkerskifte utan åkerholmar och stenblock bakom den s k Åsbymon, som är en del av rullstensåsen väster om Eskilstuna…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 2 juni 2020. Vill ni läsa hela artikeln Berättelsen om ett fotografi eller andra artiklar i BM-bladet årgång 11 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Var byggdes maskinerna? Del 12 – Aktiv-Fischer, Morgongåva

I veckans throwback thursday så kan ni läsa om den tolfte delen var byggdes maskinerna. Denna artikel handlar om Aktiv-Fischer “morgongåva”. Ni kan läsa hela artikeln och flera andra i BM-bladet arkivet.

God läsning!  

Ett smakprov från – Var byggdes maskinerna? Del 12 – Aktiv-Fischer, Morgongåva

Under spannmålsskörden i Sverige händer det att man kan se mindre gröna och gula Volvo BM skördetröskor märkta Aktiv S 800 och Aktiv 1110 i arbete. Dessa byggdes inte av BM i Hallsberg utan av företaget Aktiv-Fischer i uppländska Morgongåva, och man kan därför undra hur detta kom sig.

Därför kommer här historien bakom detta företag och orsaken till varför BM sålde dessa skördetröskor under sitt namn. 1874 grundade verkmästarna Oskar Fredrik Wijkman, Hallstahammars bruk, och Viktor Svalin, Hellefors bruk, verkstadsföretaget Westerås mekaniska verkstads AB i Västerås, vilket var Sveriges första verkstadsindustri enbart för lantbruksmaskiner.

Orsaken var jordbrukets påbörjade mekanisering som skapade en efterfrågan för inhemskt tillverkade lantbruksmaskiner.

De flesta maskinerna vid den här tiden var importerade, t ex från USA. 1875 lanserades företagets första serietillverkade slåttermaskin. 1876 lanserades en bredsåningsmaskin utan billar och året därpå en med billar.

Under 1880- och 1890-talets början tillkom ytterligare ett antal maskiner och redskap såsom hästräfsor, vältar, gödselspridare, stationära höpressar mm…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 2 juni 2019. Vill ni läsa hela artikeln Var byggdes maskinerna? Del 12 – Aktiv-Fischer, Morgongåva eller andra artiklar i BM-bladet årgång 10 nr 2 så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).