Från Hede Mekaniska till Tigercat

/i

Den här veckan tar vi ett steg tillbaka till 1962, då Firma Hede Mekaniska i lilla Hede började sin resa med sju anställda och en ambition att utveckla skogens arbetshästar. Det började med ombyggda Nuffieldtraktorer, men snart växte idéerna – och maskinerna.

Under 60- och 70-talen tog Hemek fram flera viktiga modeller som satte spår i skogsbrukets maskinhistoria. Piraten, en tidig 8-hjulsdriven skotare, blev något av ett teknikskifte, liksom Hemek 650 som senare utvecklades till SM 650 och SM 958. När samarbetet med Bolinder-Munktell fördjupades växte sortimentet ytterligare, och SM-serien fick snabbt ett gott rykte för sin styrka, följsamma boggi och låga marktryck.

Mot slutet av 70-talet kom 911-serien, där särskilt 9111 blev en volymmodell utrustad med kugghjulsboggi och senare turbomotor. Samtidigt tog Hemek fram Ciceronmaskinen, en modernare konstruktion som fortsatte utvecklas in på 80-talet.

Efter en rad ägarbyten under 1990-talet kom den avgörande förändringen: år 2000 köptes verksamheten av det kanadensiska skogsmaskinföretaget Tigercat – och därmed fick den svenska maskinhistorien ett nytt kapitel.

För mer information om ”Från Hede Mekaniska till Tigercat”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. ( Nr 2 Juni och 2016)

30-40 110 år i år

/i

Den här veckan blickar vi tillbaka till 1913 – året då Munktells lanserade sin legendariska traktor 30–40. En verklig tungviktare i både storlek och betydelse. Med sina dryga 8 ton, 40 hästkrafter och ett startförfarande som krävde både styrka och tålamod, blev den snabbt en symbol för svensk ingenjörskonst.

Under årens lopp fick traktorn ett imponerande liv. Den såldes först till Gimo bruk, köptes sedan tillbaka och blev ett återkommande inslag på visningar, utställningar och demonstrationer. På 1950–70-talet drog den publik vart den än kom – från lokala evenemang till kungabesök och till och med uppmärksamhet från Thailand.

Trots bränder, flyttar och otaliga renoveringar fortsatte 30–40 att leva vidare som en älskad veteranmaskin. Den blev inte bara ett arbetsredskap, utan ett stycke industrihistoria som generationer av BM-entusiaster vårdat och berättat om.

110 år senare står 30–40 fortfarande som ett bevis på hur långt före sin tid Munktells var – och varför maskinen än idag väcker lika mycket nyfikenhet som respekt.

För mer information om ”30–40 110 år i år”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet (Nr 1, 2023)

Var tillverkades maskinerna

/i

Ibland är det nyttigt att blicka bakåt – särskilt i en bransch där utvecklingen gått från rena muskeljobb till högteknologiska skogsmaskiner. I artikeln ”Var tillverkades maskinerna” får vi följa den fascinerande resan från små mekaniska verkstäder till några av de mest avancerade processor- och skördarmaskiner som satt avtryck i svensk skogshistoria.

Allt började under 1950-talet hos Umeå Mekaniska, där reparationer och speciallösningar snabbt växte till ett helt maskinprogram för SCA:s skogsverksamhet. Under 60- och 70-talen accelererade utvecklingen: helmaskinsmetoden slog igenom, processoraggregat togs fram och samarbeten med bland annat Kockums, ÖSA och BM satte fart på mekaniseringen i skogen.

Här får vi läsa om allt från de tidiga transportbanorna och de första stationära kvistningsverken – till mer avancerade maskiner som processor 76-BBK, Tvigg-processorn, och senare BM:s storsatsning med Volvo BM 900-serien. Resan fortsatte in på 1980- och 90-talet när skogsmaskiner började formas av nya material, elektronik och hydraulik – och när Umeå Mekaniska till sist blev en del av Valmet och senare Komatsu Forest.

Det är en gedigen historik som påminner oss om hur många händer, idéer och innovationer som format dagens skogsbruk.

För mer information om ”Var tillverkades maskinerna”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet. (nr 4, December och 2020)

Var byggdes maskinerna Vaggeryds Mekaniska Verkstad

/i

I dag blickar vi tillbaka till Vaggeryd – den lilla småländska orten som spelade en stor roll i BM:s maskinhistoria.
Här byggdes nämligen de legendariska BM-traktorgrävarna under 1960-talet, när Vaggeryds Mekaniska Verkstad samarbetade med Bolinder-Munktell.

Det hela började med smeden Viktor Mattsson som redan på 1920-talet lade grunden till företaget. Hans söner utvecklade verksamheten till en modern verkstad som levererade hydraulikkomponenter – och till slut hela grävaggregat till BM:s traktorer.

På 60-talet blev samarbetet officiellt och Vaggeryds produkter fick märkningen VM. Härifrån kom flera klassiska maskiner, bland annat G 11 och G 12, byggda med samma småländska noggrannhet som gjort namnet Vaggeryd välkänt bland BM-entusiaster.

Även om maskintillverkningen upphörde i slutet av 60-talet, lever arvet kvar – i både tekniken och historien bakom de gula jättarna.

För mer information om ”Var byggdes maskinerna – Vaggeryds Mekaniska Verkstad”, kan du läsa hela artikeln i BM-bladet nr 1, Mars 2021.