Färgkulörer för Munktells, Volvo, Bolinder-Munktell och Volvo BM

/i

I veckans Throwback Thursday, tar vi ett steg tillbaka i tiden för att undersöka färgens roll i veterantraktorernas historia. Vi har mottagit flertalet frågor kring ämnet, specifikt gällande färgkoder, vilket har föranlett oss att gräva djupare inom detta ämne.

Färgkoder och nyanser har alltid varit ett ämne av intresse bland veterantraktorägare. Genom att jämföra och analysera de kulörprover som vi har tillgång till i Munktellmuseets arkiv, har vi kunnat identifiera de mest förekommande färgerna genom historien. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Färgkulörer för Munktells, Volvo, Bolinder-Munktell och Volvo BM

Frågor från ägare till veterantraktorer beträffande färgkoder är ganska vanligt förekommande. Genom avstämning mot de kulörlikare som vi har tillgång till på Munktellmuseets arkiv har vi sållat fram färgkoder till de vanligast förekommande kulörerna.

Historisk översikt

Först en liten historisk översikt beträffande färgsättning, färger och lackering. Ursprungligen var metoden sådan att man blandade till färgen inför varje maskins målning eller i satser som räckte till några fler maskiner. Detta innebar följaktligen att den ena maskinen var sällan riktigt lik den andra. Den dominerande färgen fram till 1920-talet var grått, dock med en del undantag. Till exempel var lokomobiler och tröskverk mer färgglada. Under 1920-talet började man grönmåla maskinernas motorer och senare även traktorer och väghyvlar. Färgen blandades dock fortfarande för hand inför varje målning…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 3 nr 3 September 2012. Vill ni läsa hela artikeln Färgkulörer för Munktells, Volvo, Bolinder-Munktell och Volvo BM eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Olssons i Ellös AB, mitt i Sverige!

/i

I dagens Throwback Thursday ska vi göra en djupdykning i historien om det framstående företaget Olssons i Ellös, beläget på Orust i Bohuslän och inte, som många kanske tror, i Småland eller Skåne. Företaget grundades 1957 av ingen annan än Carl-Hugo Olsson, mer känd som Kaj, en man med en kärlek till lantbruk och teknik.

Kaj växte upp på gården Hästekälla på Orust och utbildades till lantbruksbefäl. Men som yngst av tre barn fanns det ingen plats för honom på gården, och med ett intensivt teknikintresse landade Kaj ett jobb som säljare av Volvo BM-traktorer på Bil och Truck i Göteborg.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Olssons i Ellös AB, mitt i Sverige!

Olssons i Ellös som ligger på Orust i Bohuslän och inte, som många tror, i Småland eller Skåne startades 1957 av Carl-Hugo Olsson. Carl-Hugo är dock inte känd under namnet Carl-Hugo utan redan som liten kallades han för Kaj för det var enklare att säga. Kaj kommer från gården Hästekälla på Orust och utbildades till lantbruksbefäl. Men då Kaj var yngst av tre barn fanns ingen plats på gården och då teknikintresset var stort fick Kaj i stället jobb som säljare av Volvo BM traktorer på Bil och Truck i Göteborg.

Det var vi denna tid som Hymas i Brumunddal, Norge, började konstruera grävaggregat för traktorer. Volvo införskaffade ett aggregat som hämtades av Kaj i Brumunddal. Aggregatet monterades på en Volvo T-25 och framgången blev sådär. Visst grävde aggregatet bra men valet av traktor var inte det bästa: liten, lätt och bensinmotor. Kaj var dock övertygad om att detta var framtiden så ett eget aggregat införskaffades och monterades på en traktor. Detta blev grunden till C-H Olssons Entreprenad 1957. 1961 ombildades bolaget och Kaj började importera Fordson och Ferguson från England.

Det var just Fordson Major som utrustades med Hymas grävaggregat. Detta fortsatte till början av 70-talet då nya hyttlagen kom vilket gjorde att företagets inriktning blev mer försäljning av reservdelar och tillbehör. 2009 tog Olssons över Volvo BM reservdelar från Lantmännen. Idag drivs Olssons av sönerna Olof ”Olle” Olsson, vd, och Henrik Olsson, styrelseordförande. Det finns dock fler ”olssöner” på företaget, faktiskt 3 generationer. Olssons i Ellös är idag ett av de största företagen inom branschen i Sverige. Antalet anställda är 54 stycken varav 23 på kontoret, 13 på kundtjänst och 18 på lager. Omsättningen beräknas nå 140 mkr under 2015. Av försäljningen går 70% till företag och 30% till lantbrukare och privatpersoner…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 6 nr 2 Juni 2015. Vill ni läsa hela artikeln Olssons i Ellös AB, mitt i Sverige! eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Viksta Traktormuseum

/i

I dagens Throwback Thursday gör vi en nostalgisk tillbakablick till Viksta Traktormuseum, beläget i den lantliga byn Rångsta, cirka 30 kilometer norr om Uppsala. Museet är en rik skattkista av historiska motorredskap och representerar en epok när innovation inom jordbruket var i ständig utveckling.

Grundaren av detta unika museum var Valter Anstrén, en man med en passion för maskiner och jordbrukets historia. År 1987 överlämnade han sin imponerande samling av motorredskap, flera av dem unika, som en gåva till hembygdsföreningen. Denna samling utgör idag hjärtat av Viksta Traktormuseum.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Viksta Traktormuseum

Viksta Traktormuseum ligger i Rångsta by som är belägen ungefär 30 kilometer norr om Uppsala. Grundaren till museet var Valter Anstrén som 1987 överlämnade sin samling av motorredskap, flera av dem unika, som en gåva till hembygdsföreningen. För att trygga museets framtid testamenterade Valter och hans syster Astrid sin jordbruksfastighet med fastigheter och lösöre till en stiftelse som sedan 2009 ägs och förvaltas av Hembygdsföreningen.

Då hade jordbruksfastigheten varit i släktens ägo sedan 1840-talet. Syskonens far var en mycket framsynt jordbrukare som gärna provade branschens nymodigheter. Han blev socknens första traktorägare när han redan 1920 inhandlade den enligt dåtida mått mycket avancerade Moline Universal kallad ”Järnhästen…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Viksta Traktormuseum eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Hälsningar från Grästorp

/i

I veckans Throwback Thursday bjuder vi på en resa till Flakeberg, en pittoresk by belägen utanför Grästorp. Här möter vi Lars Haglund, en man vars förkärlek för det gamla inte bara är en hobby, utan en livsstil. Med ett lantbruk som sträcker sig tillbaka till 1600-talet, har Lars och hans familj en historia att berätta.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Hälsningar från Grästorp

Under 1970-talet kunde man se BMmärkta mobilkranar byggda på traktorchassin på en del byggarbetsplatser i Sverige. Då maskintypen var en udda produkt i BM:s program kan man undra vilket företag som var BM:s medleverantör. Genom efterforskningar har det visat sig att det var det norska företaget Moelvens Brug A/S i Norge. Företaget torde också vara den enda maskintillverkaren utanför Sverige som använt sig av chassier från BM för påbyggnader. Här följer därför historien bakom detta företag och mobilkranen som BM-produkt. 1899 bildades Moelvens Brug A/S i Moelv vid sjön Mjösa i norska Hedmark av investerarna länsman Martin G Halvorsen, storbönderna Anton Fjelstad, Ole Löken och Christian Ulven. Företaget föregicks av Anderkverns Brug A/S, som köptes av industrimannen och innovatören Theodor Krogvigs dödsbo året innan.

1877 startade Krogvig sin verksamhet, en träindustri med sågverk och tunntillverkning vid fallen till ett av Mjösas östra tillflöden. Då området vid Mjösa är en jordbruksbygd tillkom det med tiden också oljekokta järnbeslagna vagnshjul och jordbruksredskap. Krogvig bedrev sin verksamhet till sin död 1897. Det nybildade företaget övertog tillverkningen av oljekokta järnskodda vagnshjul. För att trygga försörjningen med ämnesträ anlades också ett sågverk och skogsposter inköptes. Under 1900- talets första hälft utökades sortimentet med möbler samt träkarosser och flak till lastbilar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 10 nr 1 Mars 2019. Vill ni läsa hela artikeln Hälsningar från Grästorp eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Skördetröskans betydelse för jordbruket

/i

Tänk tillbaka till 1940, en tid då Sverige fortfarande var beroende av import av skördetröskor, framför allt från tyska Claas. Men, en förändring låg i luften. Ett hemligt test hölls i Axelvolds gods i september samma år, och resultatet skulle komma att förändra jordbrukets framtid i landet.

Maskinen som testades var den allra första svensktillverkade skördetröskan. Dock, tillverkaren angavs som Bellis-Moare, ett smart trick för att skydda den verkliga tillverkaren, AB Bolinder-Munktell (BM), ifall testet inte skulle bli framgångsrikt. Men testet gick över förväntan och maskinen introducerades på den svenska marknaden, markerandes övergången till skördetröska för landets jordbruk.

BM:s skördetröska var inte bara den första av sitt slag i Sverige, den var också en innovation som skulle förändra lantbruket dramatiskt. God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Skördetröskans betydelse för jordbruket

AB Bolinder–Munktell tillverkade Sveriges första skördetröska, och inte många uppfinningar har varit lika viktiga för jordbruket som just denna maskin. Det hade redan funnits skördetröskor sedan tidigare i Sverige, men dessa var från utländska tillverkare och fram till 1940-talet fick Sverige importera sina skördetröskor från bl a tyska Claas. I september 1940 genomfördes ett hemligt test av den första svensktillverkade tröskan på Axelvolds gods.

Tröskans tillverkare angavs listigt som Bellis-Moare, för att inte avslöja att den rätta tillverkaren var BM. Tanken var att om testet inte föll väl ut, skulle ingen veta att det var AB Bolinder-Munktell som låg bakom tillverkning och test av maskinen. Men nu gick testkörningen bra och tröskan placerades på den svenska marknaden. Detta innebar en övergång i jordbruket till skördetröska, och år 1944 fanns det hela 400 skördetröskor på svenska gårdar.

Intressant är att skördetröskans intåg på marknaden gjorde en så stor skillnad för lantbruket. Tröskningen utvecklades från att man manuellt skar med lie och buntade halmen i kärvar, till hästdragna tröskor som senare blev traktordragna. När man skördade för hand tog det slitsamma månader att få in spannmålet, men med den nya skördetröskan kunde alltihop avklaras på ett par timmar. En ny era startade inom jordbruket med denna arbetsbesparande maskin…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Skördetröskans betydelse för jordbruket eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria

/i

I veckans Throwback Thursday tar vi oss till Tyskland för en djupdykning i en fascinerande historisk berättelse om det beryktade företaget Zettelmeyer. Anledningen till denna tyska vändning är pandemins omfattande begränsningar som påverkar vår vardag och pausar många av våra rutinmässiga aktiviteter.

Zettelmeyer, som många av er vet, blev uppköpt av Volvo i början av 90-talet. Men låt oss backa bandet en bit och se hur denna tunga industriella aktör kom till.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria

BM-Bladets redaktion bad mig vänligen, om jag kunde bidra med en artikel i detta numer ifrån Tyskland? Anledningen är ju pandemin som starkt begränsar vårt dagliga liv och därmed är nästan alla aktiviteter lagda på is. Det gäller ännu mera i Tyskland, där restriktionerna är betydligt hårdare än i Sverige. Alltså har jag ingen aktivitetsträff att rapportera ifrån, utan den här gången får det bli historia. Många av er medlemmar vet säkert att Zettelmeyer blev uppköpta av Volvo i början på 90-talet.

Det kommer en detaljerad Zettelmeyerartikel i nästa nummer av BM-Bladet, så den delen hoppar jag över. Jag måste dock ge en kort historisk återblick, på hur det här företaget startade och med vilka produkter, för att sen komma in på huvudämnet. Hubert Zettelmeyer föddes 1866 och 1897 hade han och hustrun samlat ihop ett kapital, som var stort nog att köpa in en engelsk ångvält av fabrikatet John Flower & Co. Det följde flera engelska ångvältar, eftersom herr Zettelmeyer var vägbyggare och snabbt fick ett gott rykte om sig att göra ett bra jobb.

Ett av de största problemen var att skaffa reservdelar till sin vältar och redan 1902 hade han grundat en egen verkstad i Konz, som kunde tillverka reservdelar. 1908 anställde han ingenjörer, som startade med att kostruera en egen vägvält, vilken var klar för serietillverkning 1910. Produktionen fortsatte under många årtionden, men man behövde ett andra affärsben i företaget. Det fanns ett oerhört starkt behov av att mekanisera lantbruket i Tyskland och Europa under 30-talet och därför valde man att slå in på traktortillverkning.

År 1935 var man så klar med sin första traktormodell Z1, som gick i produktion och ett år senare kom Z2. Z1 var tänkt för lantbrukarna, medan Z2 var mera lämplig för landsväg och transporter. Traktorer som kunde köra 20 km/h (senare 28), var ett billigare alternativ än lastbilar och blev därmed väldigt populära i Tyskland. Lanz, Hanomag och Deutz hade de stora tunga landsvägsdragarna och med dem ville Zettelmeyer inte konkurrera…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 2 Juni 2021. Vill ni läsa hela artikeln Året var 1991 Lite Zettelmeyerhistoria eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Bolinder Munktell – Ett företag med anor

/i

Historien om Munktells börjar faktiskt redan 1832, ett helt sekel innan fusionen med Bolinders. Det var då Johan Theofron Munktell grundade Eskilstuna Mekaniska verkstad. Företaget genomgick en omorganisation och fick namnet Munktells Mekaniska Verkstads AB 1879.

De första sju åren av verksamheten ägde rum i hyrda lokaler på södra sidan av Eskilstunaån, då känd som Eskilstuna Ström. Men 1839 flyttade verksamheten över ån till nybyggda lokaler på platsen som idag bär namnet Munktellstaden.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Bolinder Munktell – Ett företag med anor

I år är det 90 år sedan AB BolinderMunktell bildades efter en fusion mellan Munktells Verkstads Nya Aktiebolag i Eskilstuna och J & C G Bolinders Mekaniska Verkstad AB i Stockholm. Historien börjar dock redan 100 år tidigare, 1832, då Johan Theofron Munktell startade en mekanisk verkstad med namnet Eskilstuna Mekaniska verkstad. 1879 ombildades företaget till aktiebolag och namnet ändrades till Munktells Mekaniska Verkstads AB.

De första 7 åren bedrevs verksamheten i hyrda lokaler på södra sidan av Eskilstunaån som på den tiden hette Eskilstuna Ström. 1839 flyttades verksamheten till egna lokaler som byggts på andra sidan ån, på den plats som nu har namnet Munktellstaden. Idag inrymmer de gamla fabrikslokalerna en mängd olika verksamheter som t ex hotell, konstmuseum, konsertlokal, restaurang, arkitektbyrå, Munktell Science Park, inomhusarena för friidrott och en mängd andra sporter samt inte minst Munktellmuseet där man kan beskåda ett stort urval av de produkter som tillverkats under den 190 år långa historien.

Huvudanledningen till att JT Munktell startade en mekanisk verkstad i Eskilstuna, enligt önskemål från kung och regering, var att hjälpa Gevärsfaktoriet som tillverkade vapen till försvaret. Gevärsfaktoriet hade stora kvalitetsproblem och fick skrota ca 73 % av sina produkter, men efter att Munktell hjälpt dem med att lära sig läsa ritningar samt också moderniserat verktygen i fabriken var skrotningsprocenten nere i 1–2 procent, en avsevärd förbättring. Inledningsvis var huvudfokus tillverkning av maskiner/verktyg för mekaniska verkstäder, men när så krävdes konstruerades och tillverkades även andra produkter…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 3 September 2022. Vill ni läsa hela artikeln Bolinder Munktell – Ett företag med anor eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

1932 bildas Bolinder-Munktell

/i

I denna veckas Throwback Thursday tar vi en nostalgisk resa tillbaka till Munktells Mekaniska Verkstads AB i Eskilstuna – ett företag som för många år var en stor huvudvärk för sin bank. Trots de betydande förluster som företaget åsamkade banken, lyckades den genom djärva manövrar styra företaget genom flera svårigheter för att slutligen överlämna det i en ny form och mer stabil ekonomisk ställning.

Munktells Mekaniska Verkstad har en imponerande historia och har alltid varit respekterad för kvaliteten på sina produkter.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | 1932 bildas Bolinder-Munktell

Munktells Mekaniska Verkstads AB i Eskilstuna var under många år ett av dess banks större bekymmer. De förluster företaget vållade blev aldrig helt ersatta. Däremot lyckades banken, med en påfallande djärvhet i greppen, föra bolaget igenom en serie av svårigheter och till sist lämna det vidare i ny form och i ett äntligen konsoliderat skick. Verkstaden hade en vördnadsbjudande tradition, och dess produkter hade ett gott anseende.

Den hade börjat sin verksamhet 1832 och blivit aktiebolag 1879; som alla äldre mekaniska verkstäder hade den ett mångskiftande produktprogram, men dess produktion av lantbruksmaskiner hade spelat en särskilt stor roll. Det gällde både den svenska försäljningen och exporten; före första världskriget exporterade man inte minst till Ryssland. Krigsåren lockade till en utbyggnad som blev alltför dyr och förstörde affärerna. Munktells gick i konkurs 1922. Det hade ännu inte kommit i balans efter sina tidigare olyckor. Bolaget ägdes nu helt av Mälarprovinsernas Bank, och dess position övertogs 1926 av Handelsbanken, med ett till 2,5 miljoner bokfört aktiekapital och skulder till banken på drygt sex miljoner.

Nydqvist & Holm i Trollhättan övertog rörelsen och så småningom också namnet. Nohab hade fått en beställning från Ryssland på 1 000 lokomotiv som senare skars ned till 500 st. Deras egen kapacitet räckte inte till, men man lyckades 1921 få överta det mesta av de Munktellska verkstäderna i Eskilsuna för att där bygga tendrar till loken. I Nohabs lokaler bedrev Munktells under denna tid begränsad tillverkning av traktorer, tröskverk och träbearbetningsmaskiner. Enligt avtalet hade Nohab rätt att sälja tillbaka verkstäderna efter en femårsperiod, och detta var också vad som skedde 1925. Men då blev det en mödosam uppgift för Munktells att återknyta affärsförbindelser och återerövra marknaden…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 3 September 2022. Vill ni läsa hela artikeln 1932 bildas Bolinder-Munktell eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Nuntorpsdagarna på Nuntorp Gård i Brålanda

/i

I veckans Throwback Thursday: Nuntorp Gård – En historisk mötesplats mellan stad och land

Nuntorp Gård, belägen i hjärtat av Sverige, har länge varit en symbol för kunskapsinlärning inom den gröna näringen och det svenska hushållet. Sedan starten 1943, har den förändrats med tidens gång, anpassat sig till nya förhållanden och behov, men har alltid bibehållit sin kärna av att vara en plats för utbildning och utbyte.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Nuntorpsdagarna på Nuntorp Gård i Brålanda

Sedan 1943 har Nuntorp Gård bedrivit kunskapsinlärning inom den gröna näringen och det svenska hushållet. Trots att tiderna förändrats är intentionen idag densamma. Nuntorp Gård har gått från lantmannaskola och hushållsskola till att bli ett centrum för olika aktörer inom den gröna näringen. Idag finns det 10 aktiva aktörer etablerade men det finns plats för fler. För de nya ägarna Anna och Rickard Johansson är visionen tydlig. Det ska vara en plats ”där stad möter land”. Nunntorpsdagarna som i år arrangerades lördagen och söndagen 16 och 17 oktober är populära då de innehåller många aktiviteter och utställare från bygden runt omkring. Både på lördag och söndag kunde de 4 000 besökarna vara med om koutställning, föreläsningar, musik och underhållning.

Det gick också att köpa lokalproducerad mat. Speciellt i år kom många som var intresserade av installationen av den nya biokolpannan som kommer att tas i drift under hösten. Biokol är en intressant produkt då den är ett klimatneutralt och jordförbättrande ämne och minskar behovet av gödsling. Biokol framställs genom så kallad pyrolys där organiskt material som växtavfall förbränns i en miljö utan syre. Det är alltså samma process som i en kolmila. Samtidigt avges värme som kan användas till uppvärmning av fastigheter eller växthus. Pannan på Nuntorp Gård kommer att eldas med flis från skörderester och skogsavfall. Var man inte intresserad av pannan så fanns det många utställare och hantverkare att besöka. För barnen fanns ponnyridning eller att åka häst och vagn. BM-klubbens regionombud för Dalsland, Morgan Lundqvist, fanns självklart på plats…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 4 December 2021. Vill ni läsa hela artikeln Nuntorpsdagarna på Nuntorp Gård i Brålanda eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Från Hede Mekaniska till Tigercat

/i

Denna veckas Throwback Thursday tar vi en nostalgisk resa tillbaka till 1962, när Hede Mekaniska, en maskinfirma med 7 anställda, grundades i Hede. Det var en tid av innovation och uppfinningsrikedom, med företaget som inledde sin resa genom att anpassa Nuffieldtraktorer till skogsfordon.

Bara två år senare expanderade Hede Mekaniska sin produktlinje och började montera All-Driv på 350 Boxer och dess efterträdare T 600.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Från Hede Mekaniska till Tigercat

1962 grundades maskinfirman Firma Hede Mekaniska i Hede med 7 anställda. Produktprogrammet bestod i början av Nuffieldtraktorer som byggdes om och anpassades till skogsfordon. Två år senare började man montera All-Driv på 350 Boxer och dess efterträdare T 600. De byggdes på den vanliga traktorn – men fick bl a ändrade hjuldimensioner.

Denna All-Driv var 8-hjulsdriven och var utrustad med HARA-hytt, Bosch hyttvärme och bukplåtar. Vagnen var Hemeks egen konstruktion medan kranen var från Cranab. Dessa maskiner tillverkades under hela 1960-talet tillsammans med interna projekt och sidoprojekt som tillverkades i ett mycket små antal. Ett exempel är Hemek Pirat som gjordes i runt nio ex. Här försökte man komma ifrån tänkandet att ha en vanlig traktor som utgångspunkt. Piraten byggdes därför som en modern skotare med 6-hjulsdrift. Den var försedd som den ursprungliga Hemek All-Driv med Robsondrift på vagndelen vilken Piraten delade med kända Hemek 600 AllDriv.

Byggnadsprincipen för Piraten var nästan samma som idag med ramstyrning. Drivmaskinen byggdes kring delar av Volvo Lastbil F86/N86. Motorn var den då nyutvecklade Volvo D70A motorn på 140 hästkrafter och växellådan Volvos R50. Kranen på denna maskin var av märket Jonsereds Jet. Det byggdes även ett fåtal av en variant på den engelska Muir-Hill traktorn enligt samma koncept. 1971 kom Hemek 650 som byggde på T 650 och som var en 8-hjulsburen skotare. 1974 införlivades produkten med Bolinder-Munktells produktprogram, varvid namnet ändrades till SM 958 och färgen från röd till gul. Maskinen var annars identisk med sin föregångare förutom färg och namnbytet…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 7 nr 2 juni 2016. Vill ni läsa hela artikeln Från Hede Mekaniska till Tigercat eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).