Möte med Tomten på årets Listaträff

/i

Den här veckans Throwback Thursday tar oss tillbaka till det årliga Listaträffet, en händelse som aldrig slutar att överraska och charma deltagare och besökare. Istället för att stå bakom Munktellmuseets informationstält, gick vi in i rallyts hjärta som ivriga besökare.

En omväxlande vändning som förde oss närmare evenemangets pulserande kärna och gav oss en unik inblick i dess mångfacetterade charm.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Möte med Tomten på årets Listaträff

Det är inte svårt att hitta en vagn att åka med i eftersom flertalet av de nästan 200 traktorerna har någon form av släp tillkopplat efter sig. Vi råkade på en gammal bekant som bjöd oss att sitta upp på hans tvåaxlade kärra som dagen till ära utrustats med passagerarsäten från gamla Volvo 240-bilar och som således bjöd på en alldeles utmärkt komfort. Den officiella starten på rallyt sker traditionellt med att socknens präst önskar alla deltagare lycklig färd och dessutom läser välsignelsen över oss alla.

Antalet startande ekipage var i år lite mindre än fjolårets men uppgick till drygt 180 stycken vilket innebar att det tog närmare en timme efter start innan den sista traktorn kom iväg. Vi fick själva vänta en dryg halvtimme. Efter defilering förbi startplatsen där en sakkunnig från Bondlurkarna presenterade traktorekipagen, så bar det iväg ut på små vägar, över gärden, in i skogar, genom träddungar och över gårdstun.

Det vore fel att ens försöka återge vilka vägar vi åkte på men om jag säger att turen tog nästan en och en halv timme utan stopp så förstår nog läsaren hur långt det var. Av tradition sitter det folk utefter vägen och vinkar medan de avnjuter en kopp kaffe i det vackra men något kyliga vårvädret och lyssnar på ljuden från allehanda traktorer.

Vägvalet är nytt varje år och var som vanligt gjort med omsorg och innehöll en mängd överraskningar. I år hade de lagt upp rutten så att man ungefär halvvägs möttes på den smala grusvägen mitt emellan två gårdar.

Det var här han dök upp, den kände tomten från Munktellmuseet i…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 8 nr 4 December 2017. Vill ni läsa hela artikeln Möte med Tomten på årets Listaträff eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

De gröna tröskorna från Morgongåva

/i

Den här veckans Throwback Thursday tar oss med på en sentimental resa tillbaka till tiden då de gröna tröskorna från Morgongåva regerade de svenska fälten. Väldigt många av oss har nog, antingen personligen eller genom berättelser, erfarit det nästan hypnotiska synet av en grön, bogserad Aktiv M i arbete under skördesäsongen.

Denna tröska har gjort mer än att bara befästa sig som ett mekaniskt underverk; den har även skapat ett oöverträffat avtryck i Sveriges jordbruks historia. Med en produktion som sträcker sig till imponerande 17 950 stycken, står Aktiv M som troligen den mest framställda skördetröskan i Sverige.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | De gröna tröskorna från Morgongåva

Väldigt många har nog tröskat, eller sett någon tröska med en grön, bogserad Aktiv M. Tröskan var utan tvekan en stor succé och förmodligen den mest tillverkade skördetröskan i Sverige: 17 950 stycken tillverkades. Tröskorna fanns först enbart med säckanordning. Alltså en plattform där någon stod och hanterade och bytte säckar.

Efter hand kom tröskorna med modern tank och tömningsskruv. Det gick också att köpa delar för att bygga om till tank i efterhand. Spannmålshanteringen övergick snabbt från säckhantering till bulk under 1960-talet. De första Aktiv tröskorna, som undantagsvis också kunde gå under namnet Aros, började byggas 1948. Skärbordet är på fem fot.

– Eftersom tröskverket i princip är lika brett som skärbordet har tröskan överraskande god kapacitet, menar Åke Andersson, som odlar några få hektar spannmål varje år. Tröskar gör han med en Aktiv M och en Volvo T 24.

– För det mesta orkar den lilla traktorn, om det inte blir för bra skörd. Då går det tungt. Jag har modernare traktorer, men uppskattar sikten i en öppen traktor. Åkes tröska är en sen modell. Men modern kamhaspel delvis i plåt och en inbyggd hydraulpump som används för att…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 9 nr 4 December 2018. Vill ni läsa hela artikeln De gröna tröskorna från Morgongåva eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Torben S. Larsen

/i

I förra veckans Throwback Thursday fick vi läsa om Danmarks äldsta traktormuseum och denna vecka så ska vi kolla närmare på Torben S. Larsen, som är son till Hans Larsen, grundaren av det berömda Morsö Traktormuseum i Danmark.

Torben, som nu är baserad strax utanför Horsens, har en imponerande bakgrund som utbildad maskiningenjör, specialiserad inom lantbruksmaskiner, med en förmåga som sträcker sig över hela Europa där han har engagerat sig i både försäljning och framtagning av manualer.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Torben S. Larsen

Torben bor strax utanför Horsens i Danmark. Han är son till Hans Larsen som driver Morsö Traktormuseum. Torben som är utbildad maskiningenjör har hela tiden arbetat med lantbruksmaskiner, främst tröskor, över hela Europa med försäljning och framtagning av manualer.

Idag är Torben ansvarig för försäljningen av Samson och Pichon gödselspridare samt Güllevagne i stora delar av världen. På Torbens gård finns två stora hallar fyllda med unika traktorer och maskiner som ska renoveras. I änden av ena hallen finns en stor verkstad utrustad med maskiner för plåt- och metallbearbetning. Inget är främmande för honom att reparera.

Allt från att tillverka en ny bränsletank eller motorhuv till att renovera en motor eller växellåda. Just nu håller han på att montera gengas på en Volvo T 41. Traktorn har efter kriget blivit ombyggd till en T 43 med dieseldrift.

Detta betyder att traktorn nu blir ombyggd till originalskick, alltså så som den en gång blev såld. Detta arbete ska vara färdigt till den stora veterantraktorträffen i Kongensbro i Danmark den 4 och 5 juni då man planerar att köra med den…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Torben S. Larsen eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Danmarks äldsta traktormuseum

/i

Danmarks äldsta traktormuseum är lika fascinerande som de utställda traktorerna, med dess ursprung som går tillbaka till 1980, en dröm som realiserades av Hans Söndergård Larsen, en före detta bonde som omvandlade sin passion för att samla och restaurera unika traktorer till en fulltids sysselsättning.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Danmarks äldsta traktormuseum

Morsö Traktormuseum, som håller öppet hela sommaren, ligger på ön Mors i Limfjorden. Limfjorden är den fjord som skär tvärs igenom Jyllands norra del. Grundaren av museet som öppnade 1980 heter Hans Söndergård Larsen. Från början var Hans med sin fru Anne Mary bönder med spannmålsodling och svinuppfödning som sysselsättning.

Gården såldes dock och Hans kunde ägna sig på heltid åt sin favoritsysselsättning att samla och renovera traktorer. Men kravet på traktorerna var att de ska vara ovanliga och unika. Idag finns cirka 130 traktorer i utställningen. Samtliga är körbara. Sedan finns ytterligare 50 traktorer på andra ställen eller under renovering.

Ungefär hälften av traktorerna har Hans hittat i Danmark. Resten är importerade från övriga Europa, Canada och USA. Totalt 90 märken finns representerade. Den äldsta är en amerikansk Heider från 1917 och den nyaste en Fiat från 1960. Många amerikanska märken finns på museet.

Detta beror främst på att efter andra världskriget importerades många traktorer från USA under den så kallade Marshallhjälpen. Självklart finns det också BM traktorer. En bit innanför ingången står det en av varje T 43, BM-25, BM-20 och BM-10.

Snart kommer det två till. En T 41 med gengasaggregat och en BM25 som håller på att konverteras till en GBMV-2, alltså med gengasutrustning. Till hjälp med renoveringarna har Hans sonen Torben. Se separat artikel.

Museet omfattar 1400 m² fördelat på sju sammanbyggda hallar som omgärdar en gård med kafeteria. Här finns också konferensutrymme. Till museet hör också en verkstad där reparationer och renoveringar görs…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 2 Juni 2022. Vill ni läsa hela artikeln Danmarks äldsta traktormuseum eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Himmestorparns veterantraktorsamling

/i

I den här veckans Throwback Thursday, dyker vi in i en återberättelse av ett charmigt äventyr genom Smålands krokiga och kuperade vägar, där en grupp vänner – Johan, Pelle och vår berättare, tar oss med på en nostalgisk resa till det natursköna området av Himmestorp, en plats med en rik historia och anslutningar till några av Sveriges mest älskade litterära karaktärer.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Himmestorparns veterantraktorsamling

Att vi, mina vänner Johan, Pelle och jag, som skriver dessa rader, befann oss på småländska höglandet rådde det inget tvivel om. Vägarna var krokiga och var det inte uppförsbacke så var det branta nedförsbackar där bromsen måste användas. Platsen vi skulle besöka heter Himmels-torp men fram till lag skiftet 1856 hette det Himmelstorp med ett L. Lantmätaren strök då detta och gården fick sitt nuvarande namn. Var det den himmelsvida utsiken som gjorde att gården fick sitt ursprungliga namn? Frågan är i alla fall om vi inte såg ända bort till Kattrull där Emil i Lönneberga bodde. Vi befann oss i alla fall så långt landinåt.

Gårdens ägare Lennart Nilsson, som kallar sig Himmenstorparn, berättade att han var den nionde generationen som förvaltade gården. Ordet förvalta är det nog många i dagens samhälle som borde ta till sig för att tänka långsiktigt.

Lennarts samling av BM- och Volvotraktorer är imponerande och dessutom är han som en levande uppslagsbok om modeller och historik om varje traktor. Det senare gjorde att vårt och blev mer intressant. Troligen fanns alla modeller representerade om man bortser från några tidiga dinkeldor. Dessutom var alla körbara tack vare medhjälparen Alf ”Alfe” Eriksson som var ”skruvexperten” som fick allt att fungera.

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Mars 2022. Vill ni läsa hela artikeln Himmestorparns veterantraktorsamling eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning

/i

I denna veckas Throwback Thursday gör vi en resa tillbaka till ett viktigt ögonblick i hösten 2021, då en särskild samling entusiaster samlades för att fira ett betydelsefullt tillfälle i BM-klubbens historia. Det hela började med ett samtal som kom från familjen Carlsson Tågås, medlem 2330 i BM-klubben, bosatt i det natursköna området utanför Molkom.

När Hans Carlsson tog initiativet att föreslå att BM-klubben skulle delta i invigningen av Värmlands Lantmäns och Swecons nya lokaler i Ilanda, ett stenkast från Karlstad, tog styrelsen för klubben entusiastiskt emot förslaget.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning

I slutet av september 2021 kom det ett samtal från medlem 2330 i BM-klubben. Närmare bestämt Familj Hans Carlsson Tågås utanför Molkom. Hans berättade att Värmlands Lantmän tillsammans med Swecon skulle ha invigning av sina nya lokaler i Ilanda strax utanför Karlstad. Är det inte på sin plats att BM klubben deltar där?

Det tyckte vi var en utmärkt ide att få visa upp oss, och kontakt togs med BMklubben centralt. Härifrån fanns också intresse och det hela slutade med att L E Björkström tog med sig den bilkärra som klubben har i sin ägo vid resa mot Värmland och Hannu och undertecknad mötte upp i Karlskoga, där vi fick en genomgång av innehåll och lite rutiner om tält mm.

Fredag den 5 november var vi på plats och blev väl mottagna av personal från Lantmännen och Swecon. Vi fick en plats där vi väl syntes när besökare anlände. Nämnda Hans Carlsson med sonen Daniel gjorde en stor insats genom att komma med en T 814 och på kopplat maskinsläp fanns en T 700.

Dessa traktorer är i mycket gott skick och tilldrog sig stor uppmärksamhet. Från Lantmännen fick vi även låna en BM 10 med årgång 1949. Vi fick till en snygg monter tycker vi själva. Intresset från besökare var väldigt stort och det såldes en hel del kepsar mm. Det fanns också stor efterfrågan på ljuddämpare.

Det blev också samtal om att bli medlem i klubben, och det bildades underlag för en handfull nya medlemmar, så vi får hoppas att detta visar sig under 2022. Det var intressant att höra samtal, som när Hannu fick förklara för en ägare av en BM 10 om skillnaden från hans egna exemplar och den vi hade i montern som alltså var från 1949.

De första årgångarna har galler på motorhuven och som saknades på besökarens exemplar. Här kunde Hannu förklara, att då är din en av de sista årsmodellerna ty detta togs bort på slutet. Hannu kunde också berätta att tankens placering ändrades, och ett annat tanklock infördes. Allt detta har ett värde i samlarkretsar…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 13 nr 1 Mars 2022. Vill ni läsa hela artikeln Aktivitet av Svenska BM-klubbens Värmländska avdelning eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Vad hände 1971 inom BM

/i

I veckans upplaga av BM Throwback Thursday tar vi en närmare titt på artikeln Vad hände 1971 inom BM. Vi går tillbaka i tiden och dyker djupt in i historien om hur det framstående företaget stolt presenterade sin allra första egenkonstruerade lastmaskin – LM 845. Denna fyra hjuls drivna ramstyrda allroundmaskin blev en symbol för företagets oöverträffade ambitioner i branschen, där stora kapacitet, mångsidighet, smidighet och driftsäkerhet stod som huvudfördelar.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Vad hände 1971 inom BM

Bland nyheterna av produkter fanns den första egenkonstruerade lastmaskinen LM 845. Det var en fyrhjulsdriven ramstyrd allround maskin som kännetecknade företagets ambitioner, nämligen; stor kapacitet, mångsidighet, smidighet och driftsäkerhet var några av fördelarna som fanns på maskinen. Kraftkällan i LM 845 var den välkända Volvo D50B motorn på 110 hk.

Växellådan var den mycket väl beprövade HT 65 lådan som finns i andra produkter i BM-Volvo familjen som till exempel DR 860. Axlarna köptes in från det tyska företaget ZF AG. Däckdimensionen fram var 18.4-34/14 och bak 16.9-30/14. Gällande lastaggregatet kan man bara nämna att maximal lyfthöjd under tippad skopa är 2,95 meter och tipplasten var 5 900 kg.

I samband med framtagandet av LM 845 togs även en ny uppsättning redskap fram som skulle underlätta för föraren i hans arbete. Vid konstruktionen av maskinen lades stor vikt vid en bra komfort samt att säkerheten skulle följa de nya normer som skulle träda i kraft under 1979. För en förbättrad komfort utvecklades en helt ny hytt med en välvd vindruta som gav en mycket god sikt.

Ljudisoleringen förbättrades också. En annan nyhet som kanske inte alla uppmärksammade om man inte var i branschen var nämligen de två nya väghyvlarna VHK 118 och VHK 312. Vad som främst skiljde dessa från sina föregångare: större, starkare och bättre utrustade. VHK 312 hade en arbetsvikt på 13,1 t medan VHK 118 stannade på 12,1 t.

VHK 312 är som sin föregångare försedd med den nya D70B motorn som i den större maskinen ger 160 hk vid 2 400 r/ min medan den i den mindre ger 135 hk vid 1 900 r/min.

Precis som sina företrädare var VHK 312 utrustad med en hydraulisk växellåda med 3 växlar fram och back medan den mindre 118 hade en mekanisk växellåda med 8 växlar fram och 2…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 3 September 2021. Vill ni läsa hela artikeln Vad hände 1971 inom BM eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Lindom Magnetservice

/i

I den här veckans Throwback Thursday tar vi steget in i Järlåsa samhälle, ett pittoreskt område som sträcker sig mellan Sala och Uppsala, där tiden tycks ha fått en annan takt. I denna teknologiska skattkista finner vi Lindom Magnetservice, som under åren har varit under den omsorgsfulla ledningen av Olof Jonsson. Han bär stolt vidare en familjetradition av elkraftsingenjörer, där både far och farfar lagt grunden.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Lindom Magnetservice

I Järlåsa samhälle som ligger mellan Sala och Uppsala finns Lindom Magnetservice som drivs av Olof Jonsson sedan 14 år. Olof har ett gott påbrå då både hans pappa och farfar var elkraftsingenjörer och redan som liten lindade han om sin första elmotor. Olof började sin bana med att reparera generatorer men nu för tiden reparerar han uteslutande magneter.

Verkstaden kanske ser lite oansenlig ut men väl därinne häpnar man över alla specialmaskiner: testutrustning, lindningsmaskiner, svarvar för kollektorer, lackeringsutrustning, vakuumkammare, fräs och pelarborr. Dessutom hyllor med koppartråd och mängder med magneter, både färdiga och sådana som skulle repareras.

Det var magneter till traktorer, bilar, motorcyklar och båtar. Inför vårt besök hade vi tagit med en magnet till en T 24 som Olof skulle visa på hur han testar den. Magneten spändes fast i ett skruvstäd och Olof tog bort fördelarlocket och rotorn. Sedan höll han en skruvmejsel mellan rotoraxeln och några millimeter från gods samtidigt som han snurrade på impulsgivaren.

En präktig blå, nästan lila gnista visade sig. Alltså fungerade magneten. Största fienden för magneten är fukt som kan kortsluta lindningen. Har det kommit in fukt i lindningen så är den nästan omöjlig att få ur. Sekundärlindningen består av 14 000 varv med 0,08 mm. tunn koppartråd. Därför behövs specialmaskiner för att klara detta.

Tidigare hade Olof en handvevad maskin men i dag har han en elektrisk. Tur är väl det för vissa magneter kräver ännu tunnare tråd och fler varv. Då gäller det att trådspänningen är rätt inställd. Efter lindningen måste spolen vacuumimpregneras och sedan ugnshärdas. Anledningen till detta är…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 3 September 2021. Vill ni läsa hela artikeln Lindom Magnetservice eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Zettelmeyer – ett företag med anor

/i

Denna vecka tar vi er med på en resa genom tiden till 1991, ett avgörande år i Volvos utvecklinga, när de tog steget att värva det tyska företaget Zettelmeyer Baumaschinen GmbH. Detta drag var inte bara ett sätt att diversifiera produktportföljen, utan även en ”golden ticket” till en ny dimension inom affärsområdet.

Zettelmeyers innovativa lastmaskiner, som då redan hade en marknadsledande position i Europa, blev en solid och ett framgångsrikt tillägg till Volvos produktlinje. Företagets rika historia och framstående position inom branschen garanterade att denna förening skulle vara en framgångssaga.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Zettelmeyer – ett företag med anor

För att bredda produktutbudet och att nå ett nytt affärsområde, kompakta anläggningsmaskiner, köpte Volvo 1991 det tyska företaget Zettelmeyer Baumaschinen GmbH.

Företagets avancerade lastmaskiner hade en marknadsledande position i Europa och de kompakta lastmaskinerna blev snabbt ett nytt framgångsrikt produktområde inom Volvo Construction Equipment.

I föregående nummer av tidningen kunde vi läsa om Zettelmeyers historia före övertagandet. Artikeln berörde närmast produktområdet traktorer och vi skall här nu ge en kompletterande redogörelse för övriga maskinområden som de verkat inom.

Historik
Hubert Zettelmeyer A-G Maschinenfabrik, Konz, Tyskland, etablerades 1897 och var från första stund inriktad på utveckling och tillverkning av moderna anläggningsmaskiner för vägbyggnad, med speciellt fokus på ångvältar.

Detta i en tid då denna typ av industri i Tyskland befann sig i sin linda. Andra produkter var rivarutrustningar, bostadsvagnar för arbetare, transportvagnar, bevattningsvagnar och pumpar.

Tillverkningen skedde i standardiserade serier efter specifikationer enligt DIN-standard. Fram till 1930-talet hade man levererat närmare 200 ångvältar fördelat på ett 60-tal inom landet och de övriga drygt 130 var…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 12 nr 3 September 2021. Vill ni läsa hela artikeln Zettelmeyer – ett företag med anor eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).

Med Volvo BM 1641 i Skåne 1976

/i

I denna veckas Throwback Thursday, tar vi er med på en nostalgisk resa till Skåne år 1976, en tid då den innovativa Volvo BM 1641 var i full gång på arbetsplatser runtom i landskapet. Denna exklusiva tillbakablick, som nu har blivit förevigad i BM-bladets arkiv, för oss tillbaka till en period när denna maskin revolutionerade arbetsflöden på arbetsplatserna.

God Läsning!

Ett smakprov från artikeln | Med Volvo BM 1641 i Skåne 1976

Med arkivets hjälp har vi tidigare fått en inblick i BM-maskinernas spridning över världen. Så här i coronatider håller vi oss denna gång på hemmaplan. Våren 1976 gjorde reportern Nils Ericson och fotografen Rolf Bergström från Moment: tidskrift om Volvo BM entreprenad- och skogsmaskiner en rundresa i vårt sydligaste landskap för att besöka några arbetsplatser som använde Volvo BM 1641 i sin verksamhet.

Vi följer med dem på deras reportageresa. Volvo BM 1641 hade lanserats några år tidigare (1972) som den första hjullastaren med Volvos turbodieselmotor TD 100A. Det var således en maskin med några år på nacken som teamet från Moment specialstuderade under sitt skånebesök. Inte mindre än sju olika arbetsplatser hann de besöka för att se 1641 i arbete och prata med förarna.

På AB Sydsten utanför Lund användes företagets 1641 från 1975 främst för att lasta kvartsit, en bergart som bland annat kan blandas i asfalt för att ge en slittåligare yta. Kvartsiten är dock ett hårt material som sliter hårt på maskinparken när den bryts, lastas och fraktas. Köpet av 1641 hade därför föregåtts av noggranna undersökningar av det som marknaden erbjöd. Stor vikt lades vid komforten, något som föraren Agne Olsson uppskattade. ”Man är faktiskt inte alls särskilt trött efter arbetsdagens slut”, konstaterade han…

Artikeln vi refererar till kommer ifrån BM-bladet årgång 11 nr 3 September 2020. Vill ni läsa hela artikeln Med Volvo BM 1641 i Skåne 1976 eller andra artiklar i BM-bladet så kan ni göra det här. https://bmklubben.se/bm-bladet-medlem/ . (OBS: för att läsa BM-Bladet så måste man vara medlem).